tisdag 16 augusti 2011

Jaktkritik

Jag har hört nyligen två inlägg i radio om dessa skarvar som aldrig tycks ge folk någon ro. 
Det första inslaget handlade om att en länsstyrelse i västra Sverige hade gett tillstånd till fiskare att skjuta 2 000 skarvar under en treårs period. Men nu när denna tid har förflutit så visar det sig att endast 900 har skjutits. Fiskarna skyller på den hårda vintrarna så att de inte han kunna komma ut med båtar. Den tillståndsgivande tjänstemannen på länsstyrelsen menar att jakten inte har någon betydelse för stammen men kan ha betydelse lokalt. 
Om nu det föreslagna antalet (2000 fåglar) skulle reducera stamman har ju den bedrivna jakten inte haft någon betydelse. UTOM att skadskjuta att antal fåglar med det livande som detta medför. Jag är inte mot skyddsjakt som i vissa lägen kan vara befogad men då måste skyddsjakten vara sakligt motiverad och genomföras så att syftet uppnås. Detta har inte skett i detta fall! Tillståndsgivningen måste bli mycket mer reglerad och där tillstånden ska gå ut på remiss till ornitologföreningar och naturskyddsföreningar så att expertis kan få yttra sig.
Det andra inslaget rörde sommarstugeägare som ville ha bort skarven på några öar någonstans på norrlandskusten. Motiveringen var att skarvarna förstörde öarna. Denna önskan att få bort skarvarna stödds naturligtvis av den lokala jägareföreningen. De skulle ju få ytterligare ett antal skottillfällen!
Att inte människor kan se naturen som en pågående process där träd dör och efter en tid nya kommer upp. Det är vetenskapligt klarlagt att på de öar som skarvar bebott kommer i en ny expansiv fas med ett stort tillskott av växter som genom skarvarnas gödning blomstrar och nya träd växter snabbt upp. På 20-30 år kommer öarna att stå än grönare än de gjort före skarvarna inträde. Låt naturen ha sin gång!
Besök gärna vår hemsida: www. jaktkritikerna.se
Bli ochså medlem i Facebook-gruppen Jaktkritikerna    

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar