fredag 31 januari 2014

Jaktkritik


I en mycket uppmärksammad artikel i den ventenskapliga tidskriften Science för en tid sedan framhölls att ett större antal rovdjur som påverkade antalet klövdjur som äter gräs och lövträd hade en mycket positiv effekt på biodiversiteten i landskapet.
I DN (30/1-14) polemiserar att antal forskare mot denna slutsats om att ett större antal rovdjur inte skulle kunna påverka diversiteten med fler lövträd och där med fler insekter och fåglar sett ur ett svenskt perspektiv. Forskarna framhåller att det svenska skogsbruket i allt för hög utsträckning inte gynnar lövträd som gallras bort, att nyplaterad skog alltid är barrträd och att de flesta hagmarker (70 %) är planterade med oftast gran. 
Färre älgar, hjortar och rådjur skulle därför inte kunna spela någon som helst roll för den biologiska mångfallden som ett större inslag av lövskog skulle innebära.
Slutsatsen  blir att vi "snarare behöver finnas fler landskapspåverkande växtätare som resurs för människan (!), som bytesdjur på de stora rovdjuren och inte minst föt den kulturella och biologiska mångfalden".
Detta är ju en partsinlaga för jägarna. Jag slår vad om att de flesta av forskarna är jägare. Slutsatsen borde ju vara att skogsbruket måste bli annorlunda. Pappersindustrin står inför stora omställninar nu när det tryckta ordet minskar väsentligt  Klimatförändringar kommer att påverka alla och då skogsbruket har ledtider på 60-80 år så borde ett nytänkade vara nödvändigt. Gran klarar inte stormar specillt bra vilket många skogsägare fått erfara de senaste åren. Här skulle ju forskare och statliga myndigheter kunna göra mer. 
Jag är övertygad om att detta är den väg som måste påbörjas.

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på hemsidan. 

fredag 24 januari 2014

Jaktkritik

Svar till den anonyme frågaren om samarbete mellan Naturskyddsföreningen och Jaktkritikerna.
För det första så är Jaktkritikerna inte mot jakt på älg och vildsvin som ger stora mängder kött. Dessa arter måste idag jagas för stt de inte ska ställa till med allvarliga skador på, skog, mark och trafik. (se nedan). Vi anser också att  skyddsjakt måste tillåtas på individer som gör allvarliga skador eller oroar människor.
Det är riktigt att Naturskyddsföreningen anser att jakt ska innebära att djuret äts upp. De anser alltså att "viltvården" inte ska vara möjlig. Vi har exakt samma inställning. För några år sedan skrev jag och den dåvarande ansvarige för dessa frågor en debattartikel som vi hade tänkt att få publicerad i någon större dagstidning. Men när artikeln hade skrivits ihop och vi båda var eniga kom ett förbud från högre håll i Naturskyddsföreningen att ingen artikel skulle publiceras. Jag fick inget besked om varför den drogs in.
När jag ville ta upp denna kontrovers och få klarhet i varför artikeln inte kunde publiceras i Sveriges Natur fick jag nobben. En debatt om detta var inte lämplig att föra i tidskriften. Inget samarbete får förekomma med vår förening och Naturskyddsföreningen trots att vi har samma inställning till "viltvården".
I dag hörde jag på radio att det är 45 500 viltolyckor varje år i landet med en kostnad på 3 miljarder kronor. Hur kostnaden räknats fram framgick inte. Men man kan tro att sjukhusvård, förlorad arbetsförtjänst och bilreparationer ingår.
Mitt förslag för att minska denna olycksstatistik är att låta fler rovdjur leva för en förnuftig reduktion av viltet, älg, rådjur och vildsvin framförallt. Och naturligtvis bättre bilister som måste ha större uppmärksamhet och lägre hastigheter.

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikern. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på hemsidan.

Jaktkritik


Jag läser om filmen "Hästmannen - sista striden" som är en dokumentär om Stig-Anders Svenssons försök att få behålla sina hästar som är en stor del av hans liv och kärlek. Länsstyrelsens djurskyddsinspektör vill ta ifrån Stig - Anders hans hästar då hans skötsel enligt djurskyddsinspektören inte uppfyller de krav som ställs på djurskötsel. Filmen tar inte ställning till om Stig - Anders sköter sina hästar på ett godtagbart sätt eller om Länsstyrelsen har rätt i att skötseln är alltför bristfällig. 
Jag har naturligtvis ingen som helst möjlighet att bedöma om hästarna har det tillräckligt bra eller om de vansköts. Jag har inga kunskaper om hästskötsel och jag är helt okunnig om förhållanden för hästarna. Men jag kan se och undra över den enormt stora skillnaden som finns mellan de krav som ställs på djurhållning av våra husdjur och sällskapsdjur i förhållande till det som våra vilda djur utsätts för vid jakt. 
De vilda djuren lever självklart ett hårt liv till skillnad från de djur vi som vi tar hand om. Men det finns djur som vanvårds ofta av psykiskt störda personer, dock inte Stig - Anders även om han är egen i sitt sätt. Det är därför viktigt att djuren som vi har, husdjur liksom sällskapsdjur, inte lider och far illa. Djurinspektörerna gör därför ett svårt och viktigt arbete. 
Djurskyddslagstiftningen innefattar inte de vilda djuren. De vilda djuren kan därför utsättas för lidande genom skadskjutningar och stress utan att jägarna gör något olagligt. De enda fall som jag känner till är då två jägare dömts för att orsakat "onödigt lidande" enligt jaktlagen då de skjutit med hagelgevär på älgar. Att jaga utan att skadskjuta är naturligtvis omöjligt men en sådan lag skulle kanske vara avskräckande och få många att hålla inne med skottet om de inte vore helt säkra på att skottet skulle vara direkt dödande. Problemet är naturligtvis att få någon till domstol på det som sker i skogen oftast blir okänt. 
För att få mer uppmärksamhet på det lidande som jakt innebär borde djurskyddsorganisationer få mer att säga till om när det gäller jakt i de förändringar som nu diskuteras om Jägareförbundets ställning och vem som ska få större makt att besluta om jakten, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och/eller Länsstyrelserna.

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

söndag 19 januari 2014

Jaktkritik


Vargdebatten har blossat upp igen för femtioelfte gången efter Förvaltningsrättens nya inhiberande av årets licensjakt. 
Det finns inga nya argument utan samma dras än en gång. Jägarna vill inte ha konkurrenter i skogarna, oavsett vilke de än är. Detta kallas för viltvård. När det gäller de stora rovdjuren utnyttjar jägarna människors rädsla för "den stora stygga vargen" och att några får sina tamdjur dödade och kankse lida ekonomisk skada, även om de rovdjursrivna tamdjuren ersätts. Skadorna kan minimeras om el-stängsel sätts upp, El-stägsel subventioneras av oss alla genom bidrag och många djurvänner ställer upp med arbetsinsattser vid uppsättandet. När detta klarläggs minskar naturligtvis jägarnas möjligheter till vargjakt. Därför försöker de att hitta på andra bevekelsegrunder för sin så efterlängtade vargjakt. Jägarna vill ju naturligtvis ha så få konkurrenter som möjligt för sin jakt på älgar och rådjur.
I DN (19/1-14) har Jägareförbundet hittat på "risk för illegal vargjakt" som om detta skulle uppkomma om den efterlysta licensjakten inte skulle komma till stånd. Jägareförbundet hotar nu med en "bråkdel av vargsatmmen" bli kvar. Nu förekommer redan olaglig jakt på varg med uppskattningsvis 20 - 40 vargar per år i Svergige. Att Jägareförbundet tror att förbundet hyser så många kriminella så att den olaga jakten skulle uppgå till 100-tals illegalt skjuta djur är kanske riktigt. De känner ju sina medlemmar. Men jag tror och hoppas att det är en liten klick kriminella som står för den olaga jakten och de kan inte utöka sina revir mer än de marker som de nu härjar i. Deras beteende skulle inte heller ändras om en licensjakt infördes. Dessa män (med mycket stor sannolikhet i alla fall) vill inte ha några vargar över huvud tager i skogarna och nöjer sig inte med en decimering som en licensjakt skulle innebära.  
Mot jägarna står bevarnadeintresserna. För att vargarna ska ha en rimlig chans att på sikt (100  års perspektiv) och med tanke på den usla genetik som de svenska vargarna har behövs en stam på ett par tusen djur. Den proposition so riksdagen tog före jul (2013) gällande ramar och fastställande av bevarandestatus grundar sig på enligt Lena Ek (C) (DN 20/1-14) på bl a "vetenskpliga rapporter". Vilka de nu är framgår inte men de kommer definitivt inte från några genetiker. Här håller jag helt med Hanne Kjöller i sitt svar till Lena Ek att det inte ska vara politiker som bestämmer vad som inbegripes i det vetenskpliga begreppet "gynnsam bevaqrandestatus". Riksdagsledamöter fiskar bara, speciellt ett valår, efter röster. De röstar på det sättet som de tror gynnar deras möjlighet till fler väljarröster. 
EU:s kvarnar maler långsamt men jag ser fram mot miljökommsionärens beslut om en behandling i EG-domstolen. Något fastställande av vargstammens storlek kommer naturligtvis inte men beslut om att den måste vara större blir säkert fastslaget. Var denna gynnsamma bevarandestatus ligger kommer det säkerligen att tvistas om även i fortsättningen.

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.  
  

torsdag 16 januari 2014

Jaktkritik

Lär sig aldrig Naturvårdsverket något? Förre året fick Förvaltningsrätten stoppa den föreslagna licensjakten. Inget som har ändrat förutsättningarna har skett. Är Naturvårdsverkets tjänstemän så flata det de inte kan tala om för regeringen att det inte går att jaga varg då frågan behandlas i EU? När regeringen inte förstår bättre så borde på Naturvårdsverket upplysa dem. Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken: "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på hemsidan.

söndag 12 januari 2014

Jaktkritik


Flera dagstidningar uppmärksammar en artikel i en av världens mest prestigefulla vetenskapliga tidskrifter, Science, som handlar om de stora rovdjurens betydelsefulla uppgifter i ekosystemet. I en genomgång av flera tidigare publicerade artiklar kan man dra slutsatsen att vargars, lodjurs och björnars påverkan och positiva effekter på hela ekosystemet är mycket större än vad man tidigare trott. Eftersom dessa rovdjur framför allt är predatorer på älgar, rådjur och andra hjortdjur påverkar det i sin tur växtligheten som svarar med ökad lövträdstillväxt som i sin tur på sikt blir invaderade av trädinsekter som i sin tur blir mat till fåglar och och andra djur. Forskarna menar också att den större lövmassan som blir följden av fler rovdjur och färre klövdjur och bidrar till positiva effekter på klimatet.
En del jägare hävdar att de tagit över rovdjurens roll. Jag har faktiskt träffat jägare som hållit med mig om att de rubbat balansen i naturen och det är den slutsats som forskarna också kommit till. Jägarna ersätter alltså inte rovdjuren. 
Denna artikel rör alltså våra stora rovdjur men jag är helt övertygad om att balansen och ekosystemen skulle vara i mycket bättre skick och vara till fördel för alla om även de mindre rovdjuren som rävar slutade jagas. Jag har alltid hävdat att rovdjur ska vara fridlysta och enbart skyddsjakt på enstaka individer som gör allvarlig skada ska få dödas. Jag känner mig styrkt i min övertygelse efter denna vetenskapliga artikel.      

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

fredag 10 januari 2014

Jaktkritik


I slutet av 1990-talet skickade vi i föreningen Jaktkritikerna in  ett besvär över Sveriges lodjursjakt till EU. 2001 kom då EU:s s k motiverade yttrande där kommisionären förkastade Sveriges skäl till lodjursjakten. Lodjuren tillhör ju en av de arter som skyddas genom EU:s habitatdirektiv. 
Efter en del skriftväxling mellan EU och svenska regeringen lyckades regeringen övertyga EU att artikel 16:s e) krav skulle gälla i Sverige för lodjursjakten. I e)-kravet står "För att under strängt kontrollerade förhållandeen selektivt och i begränsad omfattning tilåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de arter som finns förtecknade i bilaga 4 i en begrä'nsad mängd som fastställs av de behöriga nationella myndigheter".
I bilga 4 ingår alltså lodjur. Paragrafen handlar, tycker vi, om insamling för vetenskapliga ändamål. Skrivningen "strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring" tyder på detta. Möjligen skulle även insamling till museer kunna tillämpas. Något annat anser vi vara omöjligt. 
I sitt motiverade yttrande från EU står "Kommisionen kan även konstatera att inte heller något av de övriga skäl som nämns i artiklarna 16:1 punkterna a) - e) i habitatdirektiven föreligger i detta fall".
Hur kom det sig att Sverige kunde återta lodjursjakten 2004? Jo, tidigare hade Margot Wallström varit miljökommisionär men 2003 hade hon ersats med en ny kommisionär som av okunnighet eller slöhet inte ville gå vidare med ärendet. 
Alltnog började lodjursjakten 2004 med 33 djur med 27 fällda. De senaste åren har detta antal ökat till över 100 djur. 2010 tilläts jakt på 209 lodjur. Detta kan ju omöjligen anses "selektivt och i begränsad omfattning".
Jaktkritikerna kommer av denna anledning snart att på nytt skicka in ett klagomål om den svenska jakten på lodjur till EU. 

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

söndag 5 januari 2014

Jaktkritik


Nu har jag varit på Husdjursmässan i två dagar för att informera de besökande om vår förening och hur jakten ser ut i Sverige. Utan att överdriva är de flesta okunniga om jakt och de lidande den medför för de vilda djuren.
Jag brukar inleda mitt samtal med de besökande genom att säga: "Vi värnar om de vilda djuren. Varje år dödas 1,2 miljoner djur vid jakten i Sverige och många 100 000 djur skadskjuts och detta innebär stort lidande. Men reducerar vi jakten till jakt på älg och vildsvin minskar jakten med 90 % vilket i sin tur innebär att lidandet för de djur som då inte jagas minskar med 90 %.
Detta resonemang håller alla med om men några menar att skyddsjakt behövs. Och det håller jag med om. Men jag ger mig inte in på den större frågan om hur detta ska ske. Det finns i dag en paragraf i jaktförordningen där en del arter får skyddsjagas på "enskilt initiativ" för att skydda ungar av tamdjur eller annan olägenhet. Denna paragraf är inte kontrollerbar och används alldeles för ofta även när de stipulerade kraven inte föreligger. Denna möjlighet att skyddsjaga på "eget initiativ" måste försvinna
Det finns också skyddsjakt som myndigheter, Naturvårdsverk och länsstyrelser, beviljar kan vara berättigad. Men här tycker jag också att kraven för skyddsjakten inte är tillfredsställande. Jag tycker att art. 16 i EU:s habitatdirektiv ska vara en grund för skyddsjakter. För det första ska "allvarlig skada" på egendom föreligga som på mark, skog, husdjur mm måste klart beskrivas. Dessutom ska "hänsyn till allmän hälsa och säkerhet" klart föreligga då det gäller t ex björnar och vargar men det viktigaste är att "det inte finns någon annan lämplig lösning" som kan tillämpas för att eliminera det skadande djuret. Naturvårdsverket har ju i ett fall (mig veterligt) försökt detta med "junselevargen" men måste kunna tillämpas i många fler fall.  

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.