tisdag 4 februari 2014

Jaktkritik


För några dagar sedan offentliggjordes 2012/2013 års resultat av lodjursinventeringarna (se Viltskadecentrums och Naturvårdsverkets hemsidor).
Där framgår att det nu finns ca 1000 lodjur i Sverige även om det framhålls som en minisiffra.   De familjegrupper som räknades under den senaste inventeringsperioden blev 83 i norra Sverige (motsvarande renbetesområdet) mot de 75 som Naturvårdsverket satt som mål, i den mellersta området fanns 95 i stället för de fastställda 137 och i söder 19 i stället för 38. 
Hur man fastställt hur många familjegrupper som ska finnas i de olika områdena har jag ingen aning om men jag kan tro att det är ett tyckande och anpassning till vad jägarna kan tänkas tolerera. 
Självfallet är lodjurens antal och stora nedgång ett resultat av den alldeles för hårda jakt som bedrivits under en följd av år. Lodjuren är mycket känsliga för jakt då framför allt ungarna har hög dödlighet vilket gör att tillväxten blir låg. Lägger man där till den olaga jakten som anses vara den näst största faktorn för dödlighet förutom legal jakt (jag gissar på 50 individer per år) eftersom trafiken har dödat ca 30 lodjur per år. Med jakt (120 i medeltal sedan 2006) blir alltså den onaturliga dödligheten 20 % plus den skyddsjakt som också får bedrivas.
Lodjuren gör ingen allvarlig skada och ska naturligtvis inte jagas utanför renbetesområdet. I renbetesområdet ska skyddsjakt bedriva på enstaka selekterade individer och i ett begränsat antal.

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik . essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

Inga kommentarer: