Vi har inte fått något svar från Landsbygdsministern. Vi har fptt lov att träffa en statssekreterare men vi anser att det är otillräckligt. Information kan gå förlorad och inga frågor kan besvaras så vi har tackat nej till denna kontakt.
Jag har skrivit om jakten på änder i min logg vid ett par tillfällen. Det går att söka på "andakt" och "Hargs bruk". Bloggarna forms också med i buken.
Nu har jag läst boken ”Lodjuret” (red: Bergström, Danell och Svanberg, Atlantis förlag). Boken innehåller åtta olika kapitel men jag fokuserar på Olof Libergs uppsats (grimsö forskningsstation) ”Lodjuret i dagens Sverige”. (Allt som jag skriver finns inte OL:s text utan är mina egna kunskaper från tidigare läsningar).
Olof Liberg (OL) delar upp lodjurens utbredning i renbetesområdet och rådjursområdet.
Lodjuret anses inte vara naturlig i fjällområdet utan tros uppträngd av den intensiva jakten på lodjur under 1800-talet. Lodjuret är ett skogsdjur som undviker öppna och trädlösa platser. Idag finns kanske en tredjedel av de svenska lodjuren i renbetesområdet.
Samebyarna får mer generösa jakttillstånd än övriga men skjuter inte alltid av de kvoter som de blir tilldelade. Förmodligen beroende på att lodjur är svårt att jaga, det är tidsödande och man prioriterar skötsel av sin renhjord. Kanske också beroende på att ersättning för lodjur i området utgår oberoende av om man utnyttjar sin kvot eller inte. Ett lodjur anses ta fem renar per månad. Om en familjegrupp finns i området utgår 200 000 kr, om ldjur förekommer regelbundet utgår 70 000 kr och om tillfälliga lodjur finns blir ersättningen 35 000kr. 2012 utgick ersättningen till 68,3 miljoner till samebyarna för de lodjur som inventerades i deras områden.
OÖ framhåller att lodjuren har en viktig del i järvens överlevnad i fjällen då den ersätter vargen som ju är en mer naturlig predator på ren. Järven är en dålig jägare utom i vissa snöförhållanden. Varg som inte finns i fjällen idag har (eller i alla fall har haft) liknande ersättningssystem som lodjuret men accepertas inte då vargen tar många fler renar och spränger hjordar med mycket större arbete för samerna.
Jag har full förståelse för samerna kultur men anser att vargar också ingår men det anses alltså oförenligt med den nuvarande renskötseln.
Rådjuret är lodjurets favoritföda. Även i områden där ren och rådjur finns tas rådjuren i första hand. Då inga rådjur fanns i Sverige i slutet av 1800-talen utom en spillra i Skåne måste lodjuren ha levt på skogshare, tjäder och orre. Dessa stammar var säkerligen betydligt större än de som idag finns.
Lodjuren påverkar rådjurspopulationerna. Hur mycket är givetvis mycket svårare att avgöra. OL försöker bevisa att lodjuren är en eller kanske står för den största påverkan. Han visar i tre diagram från norr tillsöder hur utvecklihen har varit för rådjur och lodjur. Diagrammen börjar 1993 och slutar 2011. I början på 1990-talet var rådjuren på sin topp beroende på flera orsaker bl a mildra vintrar och att rävskabben har slagit hårt mot rävstammen. Kurvorna är nästan linjära men startar från olika utgångspunkter. I norra Sverige börjar de på ca 7 skjutna rådjur per 10 km2. I mellersta Sverige börjar avskjutningen på 25 rådjur per 10 km2 och går ner till ca sju och i södra delen börjar det på 35 rådjur och går ner till ca 10. Lodjuren räknas i familjegrupper och visar helt olika utvecklingskurvor. I norra delen börjar lodjuren med ca två familjegrupper som sedan stiger till ca fyra efter två-tre år (1995-1996) för att sedan sjunka liksom rådjuren till ca en halv familjegrupp (vilket kanske innebär en familjegrupp på 20 km2). I mellerat området börjar lodjuren på noll och stiger sakta till tre familjegrupper 2011. I södra delen finns inga lodjur men rådjuren minskar lika raskt som jag förut beskrivit. Detta abser OL att det beror på rävar.
Naturligtvis är det mer komplext där rävar och jakten säkert har en stor betydelse.
Jag har förut beskrivit har oerhört svårt det är att göra orsak - verkan analyser då det alltid är många faktorer som påverkar rovdjur - bytesrelationer och jag tänker inte upprepa detta en gång till.
Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter” Finns på vår hemsida www.jaktkritikerna.se och överskottet går till föreningen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar