måndag 19 december 2016

Jaktkritik

Så här i veckan före jul brukar en del jägare försök döda sin "julhare". Det är en av de mest avskyvärda jakterna som jag vet. Den numera okända författaren Sven Rosendahl (1913 - 1990) (läs mer om honom i min bok "jaktkritik - essäer och bloggar om jakten avarter") ansåg att det var en ren nöjesjakt. Han definierade nöjesjakt "som jakt utan etik". Men finns det någon jakt som inte är ett nöje för de som utför den? Det frågar jag mig alltid.
Men tillbaka till harjakten. Så här skriver Sven Rosendahl om den. Han börjar citera en god vän "I söndags, förstår du, gick Pang i fem timmar med haren så det var hela tiden som att dra ett rep geom skogen" och i jaktlitteraturen berättas om att haren var "stel som en pinne" och knappast går att få ner i ryggsäcken, efter skottet.
"Så många stelsprungna harar som jag har sett och ingen anser detta vara harplägari. Hur i fridens dagar går detta ihop" frågar sig Rosendahl. Och ändå säger han i boken "Dianas bägare" att han en gång var "jakttokig". Men det finns fler jägare som kommer till insikt på äldre dagar som tur är.
Även om haren skulle klara sig från jägarens skott så död haren säkert eftersom den inte fått äta tillräckligt, förlorat all energi och sedan ska klara en ofta kall natt.
Någ jag skriv om detta för ett antal år sedan på Fb-gruppen Rapphönans sida (Rapphönorna är en tjejgrupp som skådar fåglar utan killar i släptåg) så kom det kommentarer "usch, så otäckt, Inte ska vi väl behöva läsa om sån´t  här. " och dagen efter var mitt inlägg borta.
Varför inte engagera sig för att få bort det otäcka? Det är som de tre berömda aporna som sluter munnen, blundar och håller för öronen med händerna. Då slipper man världen och kan leva i sin lilla bubbla och må bra.
Jag ser i senaste numret av Fåglar i Uppland (Upplands ornitologiska förening) att de fått 100 nya medlemmar sedan sommaren, GRATTIS! Men här behöver man inte sticka ut hackan och riskera något motstånd eller eller ha för några kontroversiella åsikter. Att minska jakten är att ta djurens intress och inte bara sitt eget. Minskar jakten minskar skadskjutningar och stressen eller med ett ord minskat djurplågeri.
Du som läser den här bloggen- varför vill inte fler engagera sig och minska djurplågeriet?

Läs boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna.

Inga kommentarer: