Jaktkritik

Jag är inte utbildad humanist och har aldrig haft tanken att läsa filosofi på något universitet. Men när jag såg en bok med titeln "Frihet, makt och moral" av Stefan Björklund (Carlsson bokförlag) blev jag nyfiken. Boken är en kort introduktion av 1600 - 1700-tals filosoferna John Lockes och Immanuel Kants filosofi om just de nämnda uttrycken.
Kortfattat kan jag sammanfatta diskussionen om frihet = handlingsfrihet är begränsad av makt = lagar men också av moral men också hur handlingsfriheten bäst kan ha så stort utrymme som möjligt.
Ett avsnitt som jag fäste mig särskilt var diskussionen om rättigheter och skyldigheter. Handlingsfrihet innebär ju rättigheter men måste kopplas till skyldigheter som oftast kopplas till moral. Vi har ju rättigheter att köpa, i princip, vilka varor vi vill men vi bör ju också ha en skyldighet att ta reda på under vilka förhållanden, löne - och arbetesförhållandemässigt de tillverkas och vilken belastning de har på jordens klimat.
Det jag fäste mig vid var det jag kunde koppla till jakt (som inte överhuvud taget nämns) är författarens påpekande ""Man kan skilja mellan rättigheter av skilda slag men det finns vissa inslag som är gemensamma för alla. En del innebär att den ene individens rättigheter begränsar den andre individens utrymme". Utrymme här tolkar jag som handlingsfrihet. Vi kan inte heller ha en rättighet om vi inte tillåter att andra ha samma rättighet. Vi kan alltså aldrig ha en rättighet utan att den medför skyldigheter. Jägare har rätt att jaga vissa arter på vissa platser. Men då jakten är omfattande (mer än 1 miljon djur varje år) begränsar detta min möjligt (handlingsfrihet) och min rättighet att se vilda djur. Min glädje och njutning av att se t ex en räv röra sig över en äng i jakt efter sorkar en vårmorgon minskar beroende av jakten.
Mer viktigt är jägarens skyldigheter mot djuren. All jakt innebär risk för skadskjutning. Ingen jägare skadskjuter med avsikt.  Jag har trots detta hört en forskare säga, när jag frågade om varför rävar hade en så hög skadskjutningsprocent,  "om en jägare ser en räv så kastar han iväg ett skott. Träffar skottet desto bättre". Men eftersom 100 000-tals djur skadskjuts varje år borde de flesta jägare öva sig skjutskicklighet mycket mer men också dämpa sin iver att döda. Samtidigt borde samhället (riksdagen) starkt begränsa antalet arter som skulle få jagas beroende på oss natur- och djurälskare rättigheter men också djurens rättigheter att få leva. Riksdagen har ju rättigheten att stifta lagar men också skyldigheten att dessa lagar så litet som möjligt inte är destruktiva.

Köp boken "jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår he,sida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna.