Jaktkritik

Du som mer regelbundet läser min blogg vet att jag mycket ofta skriver om det, som gör jakten till Sveriges största djurskyddsproblem, nämligen skadeskjutningarna. Om man bara tar den lägsta skadeskjutningsprocenten till utgångspunkt (14% som anges för älgjakten som jag tror är den "bästa" jakten; man skjuter på ett stort djur, med kula och har ett stort grupptryck på sig att inte kasta iväg ett skott eftersom det kan innebära att jakten måste avbrytas för eftersök och man förlora mycket tid) så blir det att 150 000 djur skadeskjuts varje då jakten dödar mer en en miljon djur varje år.
Skulle slakterier sår och skada 100 000-tals djur innan de dödas skulle inga slakterier få finnas eller tolereras.
Jakt är en hobby och ett nöje för de som dödar vilda djur. Ändå får jakten fortsätta trots att så gott som all jakt är helt onödig. Enligt jaktlagen får inte jakten utsätta djuren för "onödigt lidande". Eftersom jakten är onödig i de flesta fall som borde jakten vara olaglig.
Enligt min mening kan skyddsjakt vara befogad. Jag anser att älg- och vildsvinsjakt är skyddsjakt då älgar och vildsvin orsakar allvarliga skador på skog och åker och kan åstadkomma allvarliga trafikolyckor.Dessutom kan vissa näringar som renskötsel och fårskötsel orsakas allvarliga ekonomiska avbräck då björn och varg kan angripa boskapen. Men det är alltså skyddsjakt som ska användas för att eliminera enstaka specifika individer.
Jag vet att det finns personer som anser att enstor vargstam skulle kunna reglera äjgstammen (och vildsvinsstammen?) på tolererbara nivåer men det skulle kanske innebära att vargstammen måste vara på 4000 - 5000 individer och det anser jag helt verklighetsfrämmande att riksdagen skulle tillåta när de inte ens kan acceptera en vargstam som skulle kunna anses ha en  gynnsam bevarandestatus på ett 1000 djur.

Köp boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida:wwwjaktkritikerna.se. Gå med i Fb-gruppen jaktkritikerna