fredag 17 februari 2017

Jaktkritik

För en gång skull har Sveriges ornitologiska förening agerat i jaktfrågor. Jag har varit med i SOF i mer än 60 år och alltid tyckt att föreningen har haft en bra jaktpolicy. Tyvärr har inte denna kritiska hållning burit frukt i att använda denna ambition att förändra jakten i Sverige att påverka myndigheter och politiker för att få föreningens åsikter genomförda.
Men i det senaste numret av Vår Fågelvärld (föreningens tidskrift) har två olika åtgärder från Naturvårdsverket besvaras i föreningens remissvar.
Den första åtgärden från Naturvårdsverket är att göra det lättare att jaga sjöfågel i det öppna havet. Detta föreslogs redan av utredningen "Jaktens villkor" (SOU 1997:91) eftersom utredningen fann att ingen annan mark fanns att jaga på. All annan mark jagades det på! Tydligen blev inte utredningens förslag någon succé. . Det som nu Naturvårdsverket föreslår är "förenklade reglar" vad det nu innebär. Jag har inte läst förslaget. Jag har dock svårt att tro att så många fler jägare ger sig ut på öppet vatten under höstarna när det ofta är kallt och blåsigt. Men mer jakt är av ondo. Men SOF:s remissvar är mesigt och angriper de värsta problemet i denna förslagna jakt. Det SOF angriper är "Exempelvis riskerar områden med stor betydelse på populationsnivå för flera arter att bli föremål för jakt. Det gäller bland annat alfågel och svärta, som båda är rödlistade , internationellt, men också bergand."
Nu är ju både svärta och bergand fridlysta sedan flera år och man bör ju utgå från att jägarna respektera detta. Jakt förekommer ju också på många andra håll där t ex ejder, storskrake, och småskrake jagas. Men det viktigaste att jakt på öppet hav i en guppande båt ofta i blåsigt väder ger mycket fler skadeskjutningar än t ex andakt som jag själv har sett ger stora skadeskjutningstal trots att den sker vid ett lugnt viltvatten där skytten stör på fasta marken. Detta nämns inte i remissvaret.  Men mycket av intresset från SOF:s sida i jhaktfrågor är bevarandestatus vilket ju är mycket instränkt.
Detta synsätt visar sig också i det andra remissvaret som berör Naturvårdsverkets förslag till nya fällor. Visserligen är remissvaret kritiker för att fällorna är många ( 177 st!) men också att många fällor inte är selektiva och är dåligt tillsedda. Visserligen finns ripsnaror som ju för länge sedan förkastas av veterinärer då snarorna ofta ge riporna en mycket plågsam död då snarorna inte hamnar rätt runt halsen på riporna och också mot hökfällor som används på gods som anordnar fasanjakt. Men det rimliga ska ju vara att se till att dessa fällor förbjuds. Ska fasanjakt tillåtas så ska jägarna betala den förlust som godset gör när duvhökar tar fasaner. Det måste andra affärer göra då t ex grönsaker eller frukt möglar. Fällor är ju till mycket stor del fällor för att enkelt eliminera konkurrenter till jägarna. Till dessa hör kråkfällor men dessa berörs inte i remissvaret. Detta trots att de "riktlinjer" för bal hur SOF ska ställa sig till jakt står "jagas för konsumtion". Men det är viktigt att framhålla att föreningen är kritisk mot att många fällorna inte är selektiva utan kan döda andra djur som de nämner gråspett och lavskrika. Det är det som jag menar "bevarandeaspekter" när det gäller jakt. Tyvärr.

Köp boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida: www-jaktkritikerna.se. Gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar