tisdag 23 januari 2018

Jaktkritik

Vårt förhållande till djur.

I slutet av 1700-talet skrev filosofen Jeremy Bentham "Djuren kan inte tala men de kan lida" Den sentensen har varit min utgångspunkt för mitt engagemang mot jakt.
Men ju mer vi vet om djuren desto mer mer vet vi om djurens själsförmögenheter. Det är inte bara att de har identiska nervsystem som vi som gör att de lider lika mycket som vi när de skadas eller stressas när de förföljs.
Jag kom att tänka på detta då jag hörde ett filosofiskt program på radio om hur vi tänker och vad tänkande är. Alla deltagarna var överens om att djur tänker vilket naturligtvis är självklart annars skulle ingen aktivitet kunna företas. Men någon menade att djurens tanke inte var lika "framåtriktad". Jag förstår inte riktigt vad detta skulle innebära men jag anser att vi kan omöjligt veta vilken kapacitet som djuren har i sitt tänkande. Vi kan ju tänka oss att flyttning, vandringar, övervintring i dvala osv är instinktiva handlingar men vad vet vi? Även våra tankar kanske styrs av samma instinktiva handligar. Djur kan inte tala men de visar har sina ungar hur man jagar och vilka växter de kan äta. Inte så att de har någon tankeöverföring utan de tar sina ungar till de marker där det finns rätt föda eller i verkliga livet visar hur det går till att jaga.
Jag tror också att barn lär sig mer av sina föräldrar genom att studera, se och höra hur deras föräldrar uppför sig och beter sig i minspel och andra kroppsspråk. Detta mer än i tillsägelser och annan "uppfostran". Det djur som vi vet mest om i fråga om beteenden är ju hunden. Men jag tror att de fantastiska egenskaper vi vet att hunden har har med all sannolikhet också alla andra däggdjur. Varför vi inte ser detta beror på att hundan är ett flockdjur som vi själva och vi ha haft ett mycket långt förhållande till hunden. Detta har naturligtvis präglar både oss och hunden. Andra djur vi tilltror större mentala gåvor är andra flockdjur som hästen, elefanter, valar och naturligtvis alla apor. Flera av dessa djur har vi också tämjt och har (haft) som sällskapsdjur. Detta ger ju oss en mycket större inblick i deras mentala förmågor. Mycket av vad vi är ser vi mycket lättare hos de som är lika oss. Det är naturligtvis svårt att komma förbi vårt eget tankesätt och vår natur men jag är övertygad om att djur är mycket mer lika oss än vad vi i dag tror.
Jag har förut skrivit om Frans de Waals bok "Empatins århundrade" som visar att djur har en empatisk förmåga som många människor tror att vi är ensamma om i djurvärlden. Inte bara apor, elefanter och andra flockdjur som möss och kråkfåglar visar empati för andra artfränder. Jag har också tidigare skrivit om Pelle Strindlunds bok "Jordens herrar" där han tar upp hur slavägare och andra på 1700 - och 1800-talet talade om slavar. Det är en intelligent och förödande genomgång av argument för slavhandeln som mycket väl kan tillämpas i argumenteringen mot vårt sätt att se på djur. Läs den boken.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar