söndag 30 september 2018

Jaktkritik

För någon dag sedan blev jag uppringd av en styrelsemedlem i Jaktkritikerna och som ville tala om den licensjakt som Naturvårdsverket tänker tillåta på gråsäl i Östersjön. Förslaget går ut på att ca 3000 gråsälar ska dödas i licensjakten.
Jakt på gråsäl har i modern tid utförts som skyddsjakt sedan i början av 2000-talet. Antalet var då  150 - 180 sälar per år. Mig veterligt uppfylldes aldrig kvoten. I en rapport som jag har har 57 (38%) fällts och 33 (58%) landats. (Kvoten var alltså i detta fall 180). Restriktionerna vid jakten var då omfattande. Bland annat stadgas att: Varje säl ska landas. Skyddsjakten får därför endast bedrivas på sådan platser och på sådant sätt att fällda sälar kan landas.För att minska riskerna för skadeskjutning gäller grundregeln att skyddsjakt ska bedrivas från land. Jakt får alltså inte bedrivas bedrivas från båt eller fartyg som ligger fritt i sjön.
Trots restriktionerna landades endast 58% av de sälar som dödades. Vart tog de andra vägen? Blev de skadeskjutna eller gick de inte att få upp trots att platsen som valts skulle medge detta?
Jag tycket att detta bevisar att säljakt inte uppfyller de krav som borde ställas på när jakt ska tillåtas. Det var detta som styrelsemedlemmen ville diskutera. Enligt jaktlaggen få inte jakt "orsaka onödigt lidande". Jag anser att säljakten inte uppfyller detta krav. Jägaren ska träffa ett sälhuvud på kanske 100 meters håll stående i båt som är tillåtet idag. Hur många sälar skadeskjuts inte då. Jakten på landlevande djur visar på 10 - 30 % skadeskjutningar och är självklart mycket lättare. Detta var också Jaktkritikernas mening och de har försökt hitta någon forskare som visste mer om säljakt och dessa skadeverkningar. De hittade efter mycket letande en pensionerad professor som kanske kunde styrka detta. Men då ingen forskning gjorts vill naturligtvis ingen uttala sig. Man skulle ju då förlora sitt anseende om man så något som man inte kunde verifiera.
Klart är anser jag att en säl som skjutits och träffats inte kan eftersökas som ett vilt på fasta marken. Om inte sälen dör omedelbart så kommer den att drunkna om den inte mot förmodan överlever med svåra skador så att simförmågan inte gör det möjligt för sälen att livnära sig.
Säljakten är alltså förkastlig ur djurskyddssynpunkt och borde inte vara tillåten. Dessutom kan inte de 3000 sälarna (kanske 10% av Östersjöns population)  som nu anses behöva dödas påverka fisket i så stor positiv grad att det motiverar jakten. Jag är övertygad om att ingen fiskare får 10% högre fångst för att 10% av sälarna försvinner. Jag är övertygad om att fiskets storlek beror på Östersjöns miljöstatus i stort: miljögifter, syrehalt med stor syrefria bottnar, salthalt (torsk kan inte reproducera sig), allmänna föroreningar (kväve, fosfor, plast mm), temperatur (som i år med bra produktion av abborryngel).
Mitt förslag är att satsa mer pengar på sälsäkra fiskeredskap, ersättning till fiskare som har stora skadar och minska överfisket.  

Inga kommentarer: