lördag 29 juni 2019

Jaktkritik

Jag vet inte vad jag mest blir förlamad på i de förslag till nys jakttider som jag tidigare skrivit här på min blogg; är det uttrycket " I enlighet med riktlinjerna för jakttidsöversynen, baserat på strategi för svensk viltförvaltning ska jakt inte begränsas av omotiverade hinder, utgångspunkten är att jakt ska främjas. " eller de mycket förlängda jakttider för många arter. Båda sakerna måste fördömas och tas bort. De föreslagna förändringarna tar oss tillbaka till 1800-taler eller i alla fall före 1967 då en omläggning av att se på jakt genomfördes. Före 1967 fick man döda alla djur som inte var fridlysta och efter vände man på perspektivet så att allt var fridlyst utan det som fick jagas.Det är en krigsförklaring till oss som vill radikalt vill minska på den svenska jakten.
Jag kom att tänka på detta då jag nu läser Sven Lindqvists "Myten om Wu Tao-tzo". Jag har läst den förr 20-, 30-, 40 år sedan?  Jag känner igen delar men den ger mig mycket nu när jag läser om den. Boken handlar om "konsten", om Hesse, Proust och Musil, men också om Kina, Indien och Afganistan bl a. SL tar också upp ordet idyll och det är därför jag kopplar det till våra ojämlika möjligheter att vi har att förändra jakten i Sverige; vi djurvänner och jägarna.
Idyll innebär att alla tycker lika. Det finns inga konflikter, konfrontationer eller meningsskiljaktigheter. I alla djurgrupper finns konkurrens och revirstrider. Vi människor gör det oftast i diskussioner, dispyter och gräl. Men som SL framhåller är idyllen stillastående. Det finns ingen framtid, inget att längta efter eller hoppas på. Livet blir helt meningslöst. Alltså måste vi leva i ett konfliktfyllt samhälle. Men det säga att vi svenskar kan komma överens, att vi kan kompromissa. Men jakttidsutredaren har inga tankar på detta utan förklarar krig. Men hur kommer alla de som inte vill ha mången jakt (10%) av svenska folket och de mer än 60 % som ogillar jakt då jaktek "sker för nöje och spännings skull"  som all jakt innebär, för de som tycker om att döda djur. Vi blir inte ens inbjudna att delta i kommande möten där jakttiderna ska diskuteras.
Min kompromiss skulle innebär att all jakt som inte ger kött ska förbjudas. Alltså all rovdjursjakt och jakt på de allra flesta av fåglarna förbjuds. Jag har inte räknat hur många liv som skulle räddas men kanske 2/3-delar av alla djur. Detta skulle också innebära att flera 10 000-talas djur skulle slippa lida vid alla de skadeskjutningar som jakten innebär.
"Är det fred vi vill ha?" sjöng Thåström på 1970-talet. Mitt svar är NEJ!°  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar