måndag 11 april 2016

Jaktkritik

Jag läste idag en liten notis i ridningen att man räddat tre sm¨rävungar som man hittat i en gångtunnel i Stockholm.
Många människor är oerhört djurvänliga och räddar duvor, kråkor och en mängd andra djur så fort de kommer djuren nära och får en slags relation till dem. Jag tänker också på de många och enorma insatser som gjordes för 30 - 40 år sedan då månader av fåglar blev insmetade med olja då många tankfartyg spillde o - eller medvetet ut olja i våra hav. Åtskilliga 100 -tals fåglar tvättades rena till ett ,yrket osäkert liv efter tvättningen. Men jag kan inte fördöma insatserna. De visar på en stor djurvänlighet och känsla för djur.
MEN för alla de miljontals djur som skjuts i Sverige finns knappast någon opposition. Vargör rätta tre rävar då 70 000 skjuts varje år i Sverige? Varför finns det så få människor som vill att dessa rävar ska få leva?
Jag tror att det är mycket psykologi idetta. För det första vet man inte om denna jakt och vet man om jakten så ser man inte räven och får på så sätt ingen relation till den.
Jakten på räv är dessutom enbart för att jägarna vill ha nöjet att skjuta fler rådjur. Jägarna tar aldrig nu reda på pålsen utan räven kastas på sophögen. Jakten är därför synnerligen oetisk.
Varför är vi inte fler jaktkritiker?

Gå in på vår hemsida: www,jaktkritikerna.se och rösta på "nationaldäggdjuret"!

1 kommentar:

Anonym sa...

Som jägare i Österbotten kan jag garantera att utav alla rävar som skjuts tas pälsen tillvara i över 90% av fallen, givetvis endast då pälsen är oskadd, dvs. inte har skabb. Detta tack vare det stora antalet pälsfarmare som finns i Österbotten.