Jaktkritik

 Den här bloggen handlar inte om jakt men näst intill.

Jag har varit på Skansen och sett de erbarmliga förhållanden som djuren lever under. Lodjur som stereotyp går fram och tillbaka hjärtskärande jamande. 

När jag skriver till ansvarige får jag veta att det är ingen allvarligt. Ibland blir djuren "frustrerade".  Men att förvara vilda djur i bur är djurplågeri. När den ansvarige motiverar fängelset med att de mår bra, ungarna blir större och överlever bättre än i det vilda så är det precis det försvaret som köttindustrin och som slavägarna använde på 1700- och 1800-talen. Dessutom skulle djurhållningen ha en pedagogisk funktion. Att se djur lida eller vara apatiska i sina burar tror jag inte tillför någon helst kunskap om dessa djur. Sedan hävdar den ansvarige att djurparker har en viktig funktion för utrotningshotade arter. Jag tror inte att Skansen har en enda sådan art och jag har bara hört ett fall (Hawaiigås) där en djurpark har haft en funktion. Skansens svenska djur kommer knappast att ha en sådan funktion. De som vill bevara Sverige fauna i hög bevarandestatus borde ägna sig åt att vara för att licensjakten på våra rovdjur, som är de mest hotade, förbjöds och därefter se till att dessa rovdjur skapade naturligt reglerade bytesstammar.

Varken människor eller djur önskar vara inlåsta. Skulle djuren kunna komma ifrån sina fängelser skulle de försvinna ut i friheten. "Släpp fångarna loss, det är vår".

Jaktkritik

 Jag brukar inte lägga mig i andra länders jaktlagstiftning eller hur de utformar sin jakt. Jag kan inte påverka dessa länder och jag anser att man ska sopa rent framför egen dörr inan man sätter sig till doms över andras beteende.

Men i går roade jag mig med att titta på den engelska filmen "The Queen" med Helen Mirren i titelrollen. Hon spelade fantastiskt och hennes mask var synnerligen porträttlik huvudpersonen drottning Elisabeth. Handlingen tilldrar sig under en vecka efter det att prinsessan Diana dör i en bilolycka i Paris 1997. Tony Blair som några månader tidigare har blivit premiärminister har stora svårigheter att få drottningen att framträda och visa sorg och uttala sin och hovets bestörtning. Diana tillhör inte kungahuset och begravningen är en privat angelägenhet för familjen Spencer anser drottningen. Filmen går att se på SVT Play någon månad till.

Men min kritik och förvåning rör behandlingen av Dianas barn. De får absolut inte delges moderns död utan hålls ovetande i alla fall i många dagar. (När de får veta att mamman är död framgår inte.) Men för att hålla barnen borta från slottet i Skottland körs barnen ut för att jaga kronhjort på godsets marker. När jag tar reda på hur gamla barnen är så visar det sig att de är 15 respektive 13 år gamla! Något större känsloliv verkar inte finnas i kungahuset varken för Diana eller hur barn ska uppfostras. Men jakt och dödande djur  är kanske något som tidigt ska inpräntas hos barn. Att inte gulla och tycka synd om djur är något som barn snabbt ska sluta med. 

Jag trodde ett slag att den 14-taggade hjorten stod för kungahuset (drottningen) som jagades av "folket" men man får senare veta att hjorten skjutits på granngodset. Drottningen tar också till sig sin premiärministers råd och visar sig för de sörjande folket och läser i TV ett skrivet tal som räddar drottningens och kungahusets rykte och status.

Jaktkritik

 Den här bloggen handlar inte om jakt eller jaktkritik. Men jag vill tipsa om ett mycket vackert och tänkvärt program på SVT Play av Tina-Marie Qwiberg som har namnet Mellan himmel och jord. Titta och lyssna.

I programmet nämns inte jakt överhuvudtaget men mycket av det som sägs om vårt förhållande till naturen och de djur som finns där är både poetiskt och klart formulerat. Tina-Marie Qwiberg talar om de stora skaror av vitkindade gäss som både vår och höst passerar Gotland. Hon ser gässen som ett vårtecken och enett sorgset avsked när de drar på hösten. Men det finns de som menar "Vad gör de för nytta? De bara skränar och skiter ner." Men då frågar Tina-Marie "Vad gör vi för nytta? Vi förstör väl ännu mer?" Jag tycker att det är en fråga vi alla borde ställa oss. Det finns många som anser att en del vilda djur inte borde finnas. Framför allt år det jägare som vill utrota vargar men att lodjur, björnar och järvar ska hållas på lägsta möjliga nivåer. Men det finns fler som tycker att många djur är för talrika; rävar, grävlingar, kräk-och måsfåglar, storskarv och just gäss av olika arter. Men det är vi människor som gör att dessa arter blir fler genom odlingssätt och val av grödor som gör att gäss, tranor och sångsvanar blir vanligare. Det ärockså vi människor som förstör världen med förbränning av fossila bränslen som gör att klimatkrisen snabbt närmar sig. Många tror att vi förhindrar utvecklingen genom att döda de som dra nytta av vår förstörelse. Det enda som kan rädda oss är ett nytt levnadssätt. Med naturen och inte mot naturen.

Än en gång; se och lyssna på Tina-Marie Qwiberg Lev så du tror att kommande generationer kan få uppleva en levande natur med många vilda djur och växter.

Jaktkritik

 I går (6/4-21) så hörde jag på radions Studie 1 en diskussion om det föraktliga med att åka till Afrika och skjuta s k troféer och sedan ta hem delar av dem till Sverige för att sätta upp på väggen. 

Det finns mycket att diskutera när det gäller denna specifika fråga. Förmodligen är den en marginell företeelse i jämförelse med all den jakt som förekommer i Sverige (ca 1 miljon djur varje år) och i den övriga världen. Jag hoppas att jakten som bedrivs i Afrika är mycket dyr och att de pengar som kommer från dessa lyxjägare kommer till nytta för befolkningen på ett lämpligt sätt. Jag hoppas verkligen inte att det är ägare av resorna som tar pengarna. Men vid påannonseringen nämndes lejon, noshörningar och elefanter som trofédjuren. Både noshörning och elefanter har jag hört jagas av tjuvjägare för noshörningens horn och för elefanternas betar och många länder lägger ner mycket arbete på att skydda dessa arter. Varför skulle dessa arter få jagas? Jag treor också att det skulle vara svårt attimportera både horn och betar till Sverige då dessa delar av djuren har lagligt skydd. Men jakten kan ju också gälla vackra horn av gaseller och antiloper vilket jag tror är attraktiva och snygga väggprydnader. 

Men som sagt; Bekämpa all jakt som dessutom är oerhört mycket mer omfattande.

Men jag måste kommentera det som jägaren(?) och reseföretagaren som var med i programmet påstod. Han hävdade att jakt är biologiskt riktig. Men där visade han sina obefintliga kunskaper i biologi eller snarare ekologi. Om inte människan förstör den biologiska sammansättningen av existerande djurpopulationer så kommer rovdjur och bytesdjur leva under ett naturligt urval vilket i framtiden leder till sunda och de bäst lämpade sammansättning av de olika djurgrupperna. Jakt dödar  slumpmässigt vilket gör att även de bäst lämpade individerna kommer att riskera skjutas vilket också skadar de djurpopulationer man vill bevara. Förbjud jakt och låt djuren utveckla sig själva. Detta för att kommande generationer ska kunna njuta av djur ochnatur  

Jaktkritik

 Jag läser en notis på SR:s lokala webbkanal att en jägare har skjutit en jaktkamrat i benet sedan han sett "något" i värmekameran. Jägaren som sköt trodde att det var ett vildsvin! Vildsvin jagas, vad jag förstår, ofta på natten och kanske värmekameror kan vara till hjälp, men man måste väl se djuret innan man skjuter? Som jaktkritiker anser jag jakt efter det att solen gått ner ska förbjudas. Helst borde all jakt sluta en timma före solnedgången. Dessa tidsangivelser har två fördelar; djuret blir inte lika lätt skadeskjutet och det skadeskjutna djuret kan eftersökas med större framgång. Jag känner till ett fall där två rådjursjägare skadesköt ett rådjur i september någon timme efter solens nedgång och startade sitt eftersök en timme senare enligt gängse bruk. De måste dock ge upp efter några timmer då det blev alldeles för mörkt. De fortsatte på morgonen och hittade djuret på grannens mark och tog hand om rådjuret. Det var detta att de tog djuret på grannens mark som gjorde att handlandet blev känt och gick upp i tingsrätten. Problemet tycker jag är att rådjuret skulle ha kunnat plågas av skadeskjutningen i många timmar. Hur många går inte att veta men för att undvika dylika risker borde jakt förbjudas efter solens nedgång.

Den skadeskjutna jägaren fick allvarliga skador i sitt ben och lär inte bli helt återställd. Skjuts vildsvin med kula? Om det är så kan ju kulan ha splittrat något av benet ben och då kan jag förstå att skottet orsakade allvarlig skada.