Jag har flera gånger uppmärksammat rättegångar där jag menar att jaktbrott har begåtts men åklagare har lagt ner målen då de anser att inte brott har begåtts. Några av dessa enligt mig, felaktiga besluten, har jag skrivit om i min bok ”Jaktkritik”.
Nu läser jag i Jaktkritikernas tidskrift ”Jaktdebatt” om överklagande av skyddsjakt på varg i Gävleborgs län. Skyddsjakten skulle gälla ”Korskrogs” tiken. Tiken hade enligt jägarna visat ”oskyggt beteende”. Jägarna hade fått sex tillfällen till att döda tiken men misslyckats. De hade däremot dödat två andra vargar.
Det finns alltså flera fel begångna. För det första så används samma foton för att bevisa tikens närgångenhet. Det behöver alltså inte vara Korskrogstiken överhuvudtaget. Bilden kan ju t o m vara ”fejkad” alltså en vargbild med hus tillagda i bakgrunden efter bilden tagits. För det andra visar ju inte bilderna att det är samma varg som varit framme vid flera tillfällen. För det tredje är det en och samma person som begärt skyddsjakten. Det verkar alltså som om ingen annan har ”besvärats” av vargen. Dessutom kan jag ifrågasätta om ”skyddsjakten” som dödat två andra vargar har utnyttjats till att decimera vargantalet i Gävleborgs län förutom den licensjakt som numera alltid finns. Jag kan verkligen ifrågasätta Länsstyrelsens kompetens och handläggarens opartiskhet. Jag har alltid tyckt att beslut som rör så pass känsliga frågor som vargjakt ska tas av Naturvårdsverket. Det tjänar rättssäkerheten bättre om man inte behöver ifrågasätta opartiskheten. Personlig kännedom och jaktliga intressen kan påverka besluten. I juridiska frågor ska man aldrig behöva ha sådarna funderingar. Men jag tycker mig se en större kader av tjänstemän utan den oväld som de ska ha i känsliga frågor. Detta är mycket allvarligt och berör flera områden.
