jaktkritik

 Igår (13/2-22) hörde jag på radio (Ekot?) någon (LRF/Jägareförbundet?) att de begärt ett större antal kronor för att bekämpa de skador som orsakades av de vilda djuren. I inslaget framkom att de vilda djuren orsakade skador för 18 miljarder per år. Vilka skador som orsakades framgick inte. 

Men jag kan ju spekulera. Jag vet att älgar kan förstöra tallplanteringar genom att de betar av toppskott och andra delar som göt att tallplantorna inte kan växa till användbara träd. Kronhjortar kan gnaga av bark på unga granar och på så sätt göra plantorna odugliga som växande träd. Kostnaden för dessa skador vet jaginget om. Jag kan tänka mig att det kostar att dra upp de skadade plantorna och eventuellt sätt dit nya. Kanske också den förväntade vinsten efter 80 års växt av en ståtlig fura räknas in. Hur beräkningen av de 18 miljarderna gjorts framgick alltså inte. Lantbrukare förlorar framför allt vallväxtskördar då vildsvin bökar upp vallarna. Möjligen bökar vildsvinen också sädesfält. I dessa fall kan ingen eventuell vinst senare år räknas in men en förlust kan det säkert bli om ensilaget inte räcker hela vintern utan måste köpas. Hur vanligt de är varierar säker från lantbrukare till lantbrukare. 

Andra skador är naturligt vis trafikskador. Hur dessa beräknas kan ju också variera. Bilreparationer, sjukhusvård, förlorad arbetsförtjänst, invaliditet mm måste naturligtvis tas med. Ca 5-10 människor dör varje år då de kört på en älg. Men hur beräknas ett människoliv?

18 miljarder är otroligt mycket pengar. Bara tiondelen är ett gigantisk belopp. Vad skulle man inte kunna få för 2 miljader. Stängsel rund nyplanteringar av tall (gran?) med övervaknings kameror som börjar tala om älgar närma sig. Vilda djur är otroligt känsliga för mänskligt tal och flyr lånt bort. Det är bättre än att ha skrämselskott tex. Bygga broar över vägar där olyckor skatt med större djur som älg och vildsvin. Naturligtvis kommer dessa broar också att utnyttjas av rådjur, rävar m fl.Sluta att  mata djur i naturen och att låta fler rovdjur finnas i markerna skulle också på lång sikt minska och göra skadorna tolerabla.  

Jaktkritik

 I går skadesköts en kvinna och hennes hund av en jägare som trodde hunden var en räv. Kvinnan träffades i benen medan den skadeskjutna hunden blev så illa skadad att den fick avlivas. 

Det är tyvärr inte första gången och säkert inte heller den sista gången som en jägare tar fel och skjuter fel djur eller person. Efter en sådan oförlåtlig miss borde jägaren bli av med sin vapenlicens, men så sker aldrig.

Jag undrar om det hade varit en räv som jägaren hade träffat hade då räven eftersökts och avlivats eller hade den fått dö av sina skador? Troligen det sista.

Jaktkritik

För några dagar sedan publicerade jag en enkät om svenskars syn på jakt på rovdjur från Natursidan.se.

Det finns andra mer generella undersökningar om svenskars inställning till jakt öve huvudtaget. Den första som jag känner till gjordes i början av 1980-talet och publicerades i SOU 1983:21 ”Vilt och Jakt”. Under rubriken Inställning till jakt får man följande svar:

Jag är positiv till jakt    18%

Jag accepterar jakt        54%

Jag är tveksam till jakt    18%

Jag är negativ till jakt        10%

Då jag idag anser att både älg och vildsvin måste jagas då rovdjuren är för få för att kunna hålla dessa arter på en rimlig nivå så att de inte orsaka allvarliga skador på skog och mark och bedrar tilltrafikolyckorn så skulle jag ha svårt att välja i de ovanstående kategorierna.

I en annan undersökning gjord på SLU i Umeå 2012 så fick man följande svar då man frågade:

Accepterar du jakt enbart för spännings skull, så svarar 62% nej

Accepterar du jakt enbart för spänning och nöje skull som grymt mot djuren, så svarar 61% ja

"Som man ropar får man svar” är känt och här är ett exempel igen på det uttrycket  

Jaktkritik

 Den här gången knycker jag en del av Naturrutan.se av deras redovisning av en intervjuundersökning. Om du vill läsa hela så gå till Natursidan.se

"En ny undersökning har intervjuat svenskar om deras uppfattning i olika jaktfrågor. Det verkar finnas ett starkt stöd för ökad hänsyn till vilda djur.

Den 1 mars startar licensjakten på det fridlysta lodjuret i Sverige. Att döma av en genomgång som Svensk jakt har gjort verkar det i år bli en betydligt större jakt än under 2021 då 83 lodjur fick skjutas i landet.

Stödet för lodjursjakt är dock väldigt svagt i Sverige. Enligt en ny undersökning gjord via YouGov, på uppdrag av World Animal Protection Sverige och Svenska Rovdjursföreningen, är 63 procent negativa eller mycket negativa till licensjakt på lodjur och bara knappt 13 procent är positiva.

I undersökningen deltog ett representativt urval av drygt tusen svenskar och fick svara på frågor om jakt och vilda djur i Sverige. Förutom åsikterna om lodjursjakten framkom även följande:

• 67 procent är negativa eller mycket negativa till att det föds upp djur i Sverige för att sedan släppas ut för att skjutas, som till exempel gräsänder och fasaner. 

• 72 procent är negativa eller mycket negativa till att jakt tillåts på djur under tider på året då de har ungar, parningstid eller kan vara dräktiga.

• Nästan 3 av 5 anser att jakt bör minimeras så att den inte får genomföras bara för nöjes skull. 

• Ungefär 70 procent av de tillfrågade vill att Sverige skapar särskilda områden med totalt jaktförbud. 

• Drygt tre av fyra intervjuade är negativt inställda till att det i Sverige är lagligt att använda så kallade levandefällor, som innebär att de fångade djuren hålls fast genom att stängas in i burar eller fångas med snaror eller nät."