Jaktkritik

 I morgon ska en rättegång börja mot en person son anklagas för tjuvjakt på en varg. Utan att ha hela bilden klar för mig så förefaller det som om en kvinna har anmälan en man för att ha skjutit alternativt förgiftat en varg i Västmanland. Att åklagaren drivit målet till en rättegång tyder på att åklagaren har mer fakta än kvinnas anmälan. Vari dessa fakta eller bevis består av vet jag inte men i denna blogg är utan betydelse. 

Tjuvjakt är ytterst svårt att bevisa eller få domstolar att fälla den eller de anklagade då aldrig eller ytterst sällan några vittnen finns eller ställer upp och vittnar mot den misstänkte. Det är troligt arr förra vet vemeller vilka som bedriver tjuvjakt men man håller tyst för att inte bli utfryst ur bygemenskapen, sliten eller jaktlaget. Tystnadskulturen är lika stark som i kriminella gäng och dess bekantskapskrets. Detta har jag hört direkt från utredare i jaktbrott. 

Hur det nu än går i denna rättegång så är det inte den olaga jakten som upprör mig mest. Jag vet att den är omfattande. det finns undersökningar från Grimsö som har följt många radiomärkta rovdjur av alla de fyra "stora" och från obduktioner av kroppar som kommer in till SVA. Det anses också att "matnyttigt" vilt som älg, rådjur och ren och illegalt jagas. Det som upprör mig mest är de 53 000 jägare som stöder den anklagade mannen och anser att han, om han nu dödat varg, handlat helt rätt. Det är obehagligt att läsa om detta rovdjurshat som finns bland jägarna. Några djurvänner kan ju ingen jägare vara men att hata djur är perverst.

Vill du köpa min bok "jaktkritik"? Skriv då till Christinjutvik@hotmail.com

Jaktkritik

Nu i vinter har det gått lätt att spåra våra vargar och lodjur. Det görs varje år men i år har det t om gått att spåra i snö även i södra Sverige. Syftet med dessa spårningar är att få en s förvaltningsplan för dessa rovdjur. Det innebär i klartext att Naturvårdsverk och länsstyrelser få en möjlighet att bedöma hur många vargar och lodjur som ska dödas vid licensjakten. Riksdagen har fastställt politiska nivåer, alltså inte biologiska nivåer för hur många vargar och lodjur det får finnas i Sverige. Båda stammarnas miniminivåer som man eftersträvar ligger under de nivåer som garanterar en gynnsam bevarandestatus. Det är därför licensjakten stoppas vissa år. Mig veterligt ligger ett ärende i Europadomstolen som ska besluta om Sveriges licensjakt uppfyller habitatdirektivet. Jag har hört att Sveriges licensjakt knappast kan vara laglig och Sverige skulle behöva minst 800 vargar innan jakt skulle kunna tillåtas. Men juridiken kvarnar maler långsamt och det lär dröja innan besked kommer. Jag skulle önska att lodjursjakten också granskades. Lodjuret i Sverige är isolerat från den finska-ryska populationen i mycket större grad än vargen då lodjur mycket ogärna ger sig ut på öppna platser och därför ha svårt att komma över de öppna områdena mellan Finland och Sverige vid vår gemensamma nordliga gräns. det är ju trots allt en stor överdödlighet hos båda arterna genom licensjakten, trafikdöd och tjuvjakt. Jag har beräknat överdödligheten till 15-20% av populationen och ingen population klar en så stor förlust förutom den normala utan att minska

Varför har rovdjurshatande jägare så stort inflytande på våra politiker? Låt rovdjuren vara så att vi får ett naturligt urval och därmed en sundare fauna.