torsdag 28 juli 2022

Jaktkritik

 Jag har fått ett mejl från en medlem i Jaktkritikerna med rubriken

 Welcome to the Nordic Congress of Wildlife Research 2022

“Bringing wildlife ecology, health and management together”

Det är jägarförbundet, NV och SVA som står för arrangemanget.

Det jag vänder mig emot i rubriken är den föreställningen att jägarna anser sig kapabla att få ”ekologi, hälsa och förvaltning tillsammans”. En ekologisk väl fungerande fauna klarar sig bäst själv. Jägarna förstör det ekologiska sambandet med selektivt utval som är grunden för allt levande. Jakten är slumpmässig och dödar djur som skulle ha kunnat fortplanta sig men  kommer inte åt de sjuka djuren som barde sållas bort. Där av de problem som nu finns och att man därför måste ha en konferens om denna fråga.

Låt djuren vara ifred!

onsdag 20 juli 2022

Jaktkritik

 Jag läser just nu en gammal bok av P.C.Persild ”En gammal kärlek” (Bonniers 1995) som stodpå en av bibliotekets hyllor. Den handlar om en man och en kvinna som träffas på nytt efter 35 år sedan de varit ett par under gymnasietiden. Kvinnan har varit gift och har en som som nu studerar filosofi. I ett litet avsnitt i boken berättar han lite om sin blivande uppsats där han har problem med att definiera ”potentiell person”. P.C.Persild är läkare i professionen och har ett intresse av frågor som rör människans stora frågor som t ex ”när blir man en människa?”. Filosofer som ägnar sig åt djurrättsfrågor anser att självmedvetande är något som skiljer människor från djur. Några anser att djur har ett självmedvetande andra inte. Självmedvetande är svår definierat. Några anser att ”spegeltestet” kan avgöra saken. Spegeltestet går till på så sätt att en individ ställs framför en spegel och känner individen igen sig så har man självmedvetande. För en människa tar det till ca 1 1/2års ålder innan ett barn vet att den figur som syns i spegeln är han/hon själv. När man testar djur som målar man ett märke i pannan på djuret och tar sig då djuret till pannan så har djuret uppfattat att figuren i spegeln är dem själva. Apor, elefanter och delfiner klarar detta test. Men inte hundar och katter. Men jag tror att testet är antroposofiskt alltså utgår från våra mänskliga förställningar. För hundar och katter t ex är lukt- och hörselsinnet mycket viktiga för identifiering av individer. Skulle man kunna göra en ”luktspegel” skulle troligen även hundar och katter känna igen sig själva.

Om självmedvetande karaktäriserar en människa så borde drager till sin spets inte spädbarn eller banr upp till ca 2 års åldern och inte gravt hjärnskadade individer inte vara människor vilket skulle vara helt otänkbart. Men då djuren kanske inte säkert har självmedvetande ska vi då behandla dem annorlunda än människor? 

torsdag 14 juli 2022

Jaktkritik

Nu blir det reklam. Jag såg i senaste numret av Jaktkritikernas tidskrift ”Jaktdebatt” att min bok Jaktkritik reades för 150 kr och då ingick frakten som är ca 70 kr! Jag vill påpeka att det lilla överskottet går till föreningen.

Boken kanske borde beskrivas som en introduktion i föreningens arbete och en debattbok som medlemmar borde diskutera och viktig för medlemmar i deras argumentation med andra okunniga och oinsatta i jaktens avarter. Boken kan ju också ges till bekanta djurvänner. 

Boken kan köpas av christianjutvik@hotmail.com

söndag 10 juli 2022

Jaktkritik

 Människan är ett djur; en art bland många. Vi har många likheter men också olikheter. Tyvärr har våra olikheter med djuren negativa verkningen. Vi kan inte lösa konflikter, vi är giriga, vi har hierarkier, vi delar upp människor i olika grupper, många diskriminerar, motarbetar, förföljer, angriper och till och med dödar människor för att de inte uppför sig eller tycker som de själva. Bland flockdjur finns det en ledare och som utmanas men nästan aldrig med dödlig utgång. Djurflocken är mer likställd än de flesta människoflockar. När reviren (nationsgränser) ändras genom förlust vid krig, lever denna förlust i många generationer och är en orsak till nya försök att återta den förlorade marken. Djuren har de revir de behöver för sin överlevnad. Det finns en balans mellan rovdjur och bytesdjur som inte kan brytas om inte nya nischer kan tillvaratas.  

Vi människor grupperar, delar upp, rangordnar och ger omdömen om allt; restauranger, filmer, skolor, kommuner m fl uppdelninsgrunder. Vi delar upp djur i grupper efter genetiska skillnader vilket speglar utseende men knappast levnadssätt. Det finns i princip två typer av djur; rovdjur och  bytesdjur. Bytesdjur lever av växter och växtdelar vilket är det enda som kan förnyas genom den fotosyntes som är den enda energikällan som existerar förutom den värme från magma som djuphavslevande organismer kan utnyttja. Människan är ett rovdjur men har aldrig varit helt beroende av kött. Snarare har köttet varit en liten del av näringsintaget; kanske 20%. I dag finns det ingen anledning att äta kött eller utnyttja mjölkprodukter. Veganer lever ett utmärkt liv. Ändå anses det viktigt att människor får jaga och framför allt tränga tillbaka de rovdjur som måste ha kött för att leva. För att kunna få acceptans för rovdjursförföljelsen så utmålas rovdjur som farliga för människor och småföretagare med fårfarmen. Ingen människa har skadats under 200år av varg och två människor har dödats av björn. Den ena var en jägare som först skadeskjutet björnen och den andra troligen för att försökt schasa bort en björn som kommit till en hundgård. Ingen vet hur det gick till. I jämförelse är en skogsvandring oerhört mycket säkrare i jämförelse med alla andra mänskliga aktivitet. Hellre lyxig fårost än vargar enligt en del politiker. Möjligheten att skydda sina egendom i får, och som all egendom måste skyddas, måste vara det viktigaste. 

Den mycket viktiga roll som rovdjuren har framgår av ett yttrande i propositionen (SOU 2013:60)"Rovdjurens existens i Sverige ska inte enbart ses som överlevnad utan rovdjuren måste även ges möjlighet att återfå något av sin ekologiska funktion i ekosystemet. Som toppredator, högst i näringskedjan, har rovdjuren en reglerande effekt i hela ekosystemet, och det finns allt starkare stöd för att det behövs toppredatorer för att ekosystemet ska kunna betraktas som funktionellt intakta". Resonemanget gäller inte bara toppredatorer utan alla rovdjur. Rovdjurshatet är stort i Sverige. Jämför man Sverige med andra länder så har många andra länder t ex fler vargar trots att de har betydligt större befolkningar och är mer tättbefolkade som Italien och Tyskland. Jag tror att hatet beror på att rovdjuren är konkurrenter till jägarna. Detta trots att de vilda djuren tillhör rovdjuren mer än till jägarna. Det enda rovdjuret som har en status är lejonet (möjligen undantaget örnar). Lejonhanen är ståtligt med sin stora man och sitt rytande. Om man vill framstå som mäktig kung och annan potentat och MGM med sin rytande lejon i ingressen till filmerna så är lejonet givet. Men lejonet har aldrig levt i Europa och aldrig hotat jägarnas övriga jakt. Det är inte endast vargar som ska finnas i så litet antal som möjligt. Även rävar, grävlingar och naturligtvis alla kråk- och måsfåglar. Allt för att kunna komma hem med ett byte att slänga upp på köksbordet. "Här kommer den store Nimrod!".  Det är ynkligt.

Men jag vill, alltså inte bara visa på det för ekosystemet skadliga effekter som jakten innebär också ta upp alla djurs rättigheter. I ett levande ekosystem med den biodiversitet som tänkas finnas ska alla djur få finnas i den omfattning och täthet som systemet kan rymma. Det är en rättighet som vi som människor kräver och djuren skapar. Djuren är så gott som identiska med oss i alla fysiologiska delar men också i mentala avseenden. Ju fler arter som studeras desto fler likheter och identiska mentala och kognitiva egenskaper upptäcks hos djuren. Rätten till liv är fundamental och även djuren ska ha den rätten, så lika människan de är. Långt in på 1800-talet ansågs andra folkgrupper och kvinnor som icke kompetenta eller tillräckligt "utvecklade" för att kunna genomför eller upprätthålla vissa yrken. Alla är idag övertygade om att de som på 1800-talet hade dessa tankar hade helt fel. Jag är övertygad om att 2100-talet kommer att skaka på sina huvuden när de tänker på vår behandling av de vilda djuren.