Jaktkritik

 I går hörde jag på radio en debatt om ärkebiskop Jackelèns inställning till flyktingar. Det var en präst som hade varit verksam inom det Moderata partiet som ansåg att Jackelèn hade varit för ”politisk” i sina åsikter om svensk flyktingpolitik. Jag vet inget om vilka uttalanden Jackelèn har gjort men med min oreligiösa ståndpunkt tycker jag att det borde ligga i en kristen människas åsikter att vara omhändertagande för människors och kanske framför allt flyktingars svåra situation. Men att tycka synd om (vissa?) flyktingar är tydligen ”politik” eftersom det går på tvärs mot gällande politiska åsikter. Men detta har ju inget med jakt att göra. Varför skriver jag om detta?

Jo, i min bok ”Jaktdebatt” (finns fortfarande att köpa på Adlibris och Bokus. Överskottet går till föreningen Jaktkritikerna och inte till mig) skrev jag att kristendomen var en orsak till människors grymhet mot djur eftersom kristendomen hävdar att djuren är guds gåva till människorna och att djuren inte har någon själ och därför behöver man inte ta hänsyn till dem. Jag fick då boken gavs ut ett brev från en präst som ansåg att de flesta kristna var djurvänner. Det är möjligt; jag vet inte. Men jag hört talas om präster som håller gudstjänster och välsignar kommande jakter. Vid ett tillfälle protesterade jag hos stiftets biskop men fick endast höra att präster fick hålla gudstjänster om vad prästen tyckte var lämpligt bara det inte olagligt. Men jag ansåg att inställningen till att man får döda djur för nöjes skull i dag inte borde vara en kristen ståndpunkt. Livet borde vara heligt i alla fall för de djur som nästan är som vi. Ryggradsdjur med ett gemensamt förflutet står oss mycket nära både fysiologiskt men också mentalt. Vi har samma nervsystem och känner smärta och ångest som djuren och djurens mentala och kognitiva förmågor visar sig mer och mer lika oss ju mer vi lär oss om djuren beteenden och liv.  

Jag är alltså inte religiös men de som själv anser sig vara religiösa-kristna tycker jag borde tänka efter vad det för med sig i deras handlande i samband med människors och djurs lidande och rätt till liv. 

Jaktkritik

 Jag läser böcker som du som läser min blogg mer regelbundet har erfarit. Jag hittar ofta något att kommentera när det gäller jakt mer eller mindre konstruerat.

Nu har jag läst Axel Lindéns ”Tillstånd” (Bonniers förlag 2020). Boken handlar om en person som ärvt en skogsfastighet och från att ha varit en produktionsskog för inkomst vill personen omvandla den till en skog med större biodiversitet för alla tänkbara djur och växter. Men han kämpar mot en helt oförstående omgivning och riktigt säker på om han verkligen gör skogen annorlunda blir han aldrig. Boken är givande och dessutom skriven med stor humor men innehåller också vårt förhållande till barn och flyktingar.

Men det är ett par saker som jag är främmande för. Axel Lindèn skriver alldeles i början av sin bok: ”Jag läser Richard Powers roman The Overstory, att psykologiska studier viserat det som förenar radikal miljöaktivister är övertygelsen ”att skogen förtjänar skydd vad den är värd för människor”. Jag är inte radikal, jag är helt normal, men för mig framstår det som absurt att betrakta något levande som enbart en nyttighet för mig själv.” 

Jag blir därför förvånad då han senare i boken berättar som den jakt han bedriver på rådjur, vildsvin och älg. I ett annat avsnitt låssas han rikta ett gevär mot en grävling men han skriver då att han aldrig skulle skjuta i verkligheten. ”Viltvård” är tydligen Axel Lindèn främmande för. Än mer märkligt tycker jag det är då han säger sig tidigare varit både vegetarian och pacifist. Jag är vegetarian, pacifist och djurvän. Allt hör ihop. Jag skulle aldrig döda ett djur och det inte var obotligt sjuk. Det är en ideologi som jag haft mycket länge. Det finns problem med min åsikt men den diskussionen tar jag inte upp i den här bloggen.

Det är synd att Axel Lindèn inte röstar enlig utsaga i boken. Det finns partier som önskar en annan skogspolitik än den som nu råder. Men bryr man sig inte om politik så vet man naturligtvis inget om samhället man lever i.   

 

Jaktkritik

 Jag brukar inte höra på Ring P1 som går varje vardagsmorgon 9.30 men då jag hörde att programmet skulle handla om jakt (den 14/10 2022) blev jag nyfiken. Den förste mannen som talade var kritisk till SVT:s program om jakt (som jag inte sett) och han tyckte att det helt okritiskt och inte tog upp några som helst problem som finns i jakten. I en sammanfattning skulle jag vilja framhålla två saker som mannen tog upp: först det omoraliska att döda levande och kännande varelser och det andra att många människor , jägare och andra friluftsälskande personer sköts av jägare i jakten och att också många hundar fick sätta livet till i jaktsituationer. T o m fler hundar dödades i jakten än av vargar. Han menade med rätta att programmet var rena rama propagandan för jakt. Därefter kom en kvinna som ansåg att den vindkraftspark på 100 vindkraftsverk i Östersjön  skulle ha alltför negativ påverkan på djurlivet där de skulle ställas. Dessutom var hon mycket upprörd över att det tillåtits att 623 björnar hade fått skjutas i år.

Jag kan bara hålla med talarna. Jag hoppas verkligen att vindkraftsparken utreda noggrant och att alla nackdelar undersöks noga. Vill vi inte att jorden går under på grund av allt förstora koldioxidhalter så måste den energi som vi tyvärr anser vara nödvändig för vår levnad komma från fossilfria energikällor. Solen är den enda kraftkällan vi har och som både vind och vågor kommer i från. Kan människor tänka sig minska sin konsumtion? Möjligen vi som är rika men alla de fattiga? De vill säker ha det bättre=konsumera mer.

Men tillbaka till jakten. När jag för flera år sedan skickade in ett klagomål till Granskningsnämnden för radio och TV för att ett jaktprogram inte varit helt sanningsenligt då det framställde jakten som helt oproblematisk. Inga skadeskjutningar redovisades och att den björn som dödades var en hona och då ska man vara försäkrad om att inte hon inte har några ungar vilket inte gjordes. Svaret som jag fick var att programmet inte på något sått frångått de krav som SVT ställer på programsaklighet. Det framgick klart att mitt klagomål inte hade tagits upp i nämnden utan det det endast var en person som besvarade mitt brev. Jägare skyddas från alla håll.

Lyssna gärna på detta Ring P1 program. Finns på SR.play   

Jaktkritik

 Intressant är den skadeskjutning som skedde för några dagar sedan. Jag har ett kapitel 

i min bok ”Jaktkritik där jag redovisar statistik från Socialstyrelsen (s.19) där det framgår 

att ca 500 personer skadas vid jakt men då är det också fallolyckor, hundbett och 

knivskador mm. 10% anges skadeskjuts. Av vem framgår inte men kanske av jägaren 

själv eller annan jägare. 1,4 personer dödas varje år enligt statistik 2007-2016 

från samma källa. Jag skriver också att en person dödats 2018 och jag vet att ytterligare 

två personer skjutits ihjäl. Årtalen minns jag inte. En åtalades men friades i både 

tingsrätt och hovrätt då båda instanserna ansåg att det var ”otur” (?). Kulan hade 

gått igenom älgen och dödat en skidåkare bakom älgen (avstånd?). Jag tycker inte 

att det var ”otur” utan oskicklighet av jägaren att träffa så dåligt så att kulan 

kunde fortsätta igenom älgen. Det kan ju inte varit ett dödande skott. Ingen skicklig 

jägare ska skjuta innan han/hon vet att skottet ska döda djuret. Tyvärr är ju skadeskjutningen

oroande hög vid jakt. En kvinna sköts ihjäl vid en ripjakt. Två par gick i en klunga 

och de främsta skärmde Råå en flock ripor. De båda männen sköt, men en (båda?) träffade

en kvinna som gick framför dem så olyckligt att hon dog. Fallen togs upp i Kiruma 

tingsrätt men båda männen nekade till att ha skjutit kvinnan. Då båda hade ammunition 

från samma batch så gick det inte att fastställa men som var gärningsmannen. Som 

i Lindomefallet om du har hört talas om det. 

I det senaste fallet dog tydligen inte mannen som sköts och jag tycker att det borde 

gå att fastställa om kulan hade träffat någon sten eller annat föremål innan kulan 

kom in i huset (rikoschett). Det mest anmärkningsvärda tycker jag är att jägaren 

tydligen sköt SJU skott för att döda en älg. Snacka om vältränade jägare. Det ska 

bli spännande att se om det blir ett rättsfall ”vållande av kroppsskada”. Då kanske 

fler detaljer kommer fram. 

Jaktkritik

 Som du säkert känner till, du som läser min blogg då och då, så får jag mina uppslag till bloggar av det som jag läser i böcker eller hör på radio.

Nu läser jag Ulf Lundells ”Vardagar” och i bland skriver ha om dödandet av djur som han tar avstånd från. (I en tidigare blogg har jag ett citat från en bok som du kan leta upp eller redan har läst). 

I ”Vardagar 7” skriver Lundell :” Det pågår björnjakt

                                                      501 björnar får skjutas

                                                       Antar att det behövs”

Vad då ”behövs”?. Jag tror inte ens att Naturvårdsverket skulle kunna förklara varför 502 björnar ska dödas (2021 års kvot). Det enda som gäller är att tillfredsställa jägarnas önskemål. Björnar är till största delen vegetarianer men föraktar inte kött när de kommer över det. Jag kan tänka mig att skyddsjakt måste förekomma vid renarnas kalvning på våren i mars. Då börjar björnarna komma ur sina eden och är hungriga och en del björnar lever nära fjällen och hittar till renbeteslandet har vajorna föder sina kalvar. För övrigt kan naturligtvis björnar ta älgar-älgkalvar om de kommer åt men dat är inte en föda som någon ”äger” utan ingår i det naturliga urvalet som ska prägla en balanserad fauna. Jägarens vilja att få döda så många älgar som han/hon vill ska inte styra hur många rovdjur som det ska finnas i våra gemensamma marker. Jägaren äger inga djur! De är vår alls eller bättre ingens ”egendom”.