Jag brukar inte lägga mig i andra länders jaktlagstiftning eller hur de utformar sin jakt. Jag kan inte påverka dessa länder och jag anser att man ska sopa rent framför egen dörr inan man sätter sig till doms över andras beteende.
Men i går roade jag mig med att titta på den engelska filmen "The Queen" med Helen Mirren i titelrollen. Hon spelade fantastiskt och hennes mask var synnerligen porträttlik huvudpersonen drottning Elisabeth. Handlingen tilldrar sig under en vecka efter det att prinsessan Diana dör i en bilolycka i Paris 1997. Tony Blair som några månader tidigare har blivit premiärminister har stora svårigheter att få drottningen att framträda och visa sorg och uttala sin och hovets bestörtning. Diana tillhör inte kungahuset och begravningen är en privat angelägenhet för familjen Spencer anser drottningen. Filmen går att se på SVT Play någon månad till.
Men min kritik och förvåning rör behandlingen av Dianas barn. De får absolut inte delges moderns död utan hålls ovetande i alla fall i många dagar. (När de får veta att mamman är död framgår inte.) Men för att hålla barnen borta från slottet i Skottland körs barnen ut för att jaga kronhjort på godsets marker. När jag tar reda på hur gamla barnen är så visar det sig att de är 15 respektive 13 år gamla! Något större känsloliv verkar inte finnas i kungahuset varken för Diana eller hur barn ska uppfostras. Men jakt och dödande djur är kanske något som tidigt ska inpräntas hos barn. Att inte gulla och tycka synd om djur är något som barn snabbt ska sluta med.
Jag trodde ett slag att den 14-taggade hjorten stod för kungahuset (drottningen) som jagades av "folket" men man får senare veta att hjorten skjutits på granngodset. Drottningen tar också till sig sin premiärministers råd och visar sig för de sörjande folket och läser i TV ett skrivet tal som räddar drottningens och kungahusets rykte och status.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar