torsdag 27 oktober 2016

Jaktkritik

I ett lokalt annonsblad intervjuas en jägare som skjutit en tidtagare. Det litet märkliga är att han svarar på en fråga "Hur känns det att skjuta älgen?" "Det är alltid lite tvetydigt att skjuta ett djur när man är djurvän". Men varför gjorde han det då? Kände han sig pressad? Det framgår också att han aldrig tidigare har skjutit någon älg trots att han varit med i jaktlaget i 10 år. Jägaren säger också "Dagen efter såg vi en lika stor men då var det bara att sitta och titta på, något som ger minst lika mycket glädje". Sen säger han på frågan om varför det inte blivit fler skjuta älgar under de tio åren han jagat "Det är inte så lätt som man kan tro.... Sen behöver man inte skjuta på allt". På frågan om varför han jagar svarar han som alla jägare "Avkoppling att vara ute i naturen".
Men varför ha med sig en bössa? Jag är ute i natur precis av samma orsak men jag skulle aldrig förstöra den frid och ro som finns med att avlossa ett skott som sliter sönder all njutning av lugn och som lever kvar i sekunder i eko i skogen.
Trots alla de år jag varit ute i många olika skogar har jag aldrig sett en tioyaggare. Jag minns att jag fann ett horn med fyra taggar en gång så det är sällsynta djur och de borde sparas för avel och njutning för andra människor. Svensk älgjakt har förstört stammen med alltför unga älgtjurar och alltför skev könskvot. Det finns mycket för jägarkåren att ändra på.
I lokalTV så berättades det att en orädd räv skjutits i en by i Uppland. Någon (några?) var rädd att räven skulle ge sig på sällskapsdjur (var dom rädd om katten?). Jag är övertygad om att räven skulle lätt kunnat göras rädd för människor med enkla medel som skrika, springa efter den och kasta saker på den. Efter några utfall skulle räven vara rädd för människor och aldrig visa sig mer i närheten av boningshus.
Men det finns människor som hatar naturen och ser allt som kommer därifrån som något farligt. Nu kan man ju tycka vad betyder en räv då 70 000 andra dödas? Inte mycket men naturhatet är skrämmande.

Köp boken "Jakkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida :www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna.

torsdag 20 oktober 2016

Jaktkritik

I veckan hörde jag två lite udda uppgifter som berörde jägare.
Det första var att ett landsting beordrade sin läkare att fullgöra sina uppgifter och se till att vapeninnehavare (jägare ? en kanske också andra) fråntogs sina vapen efter det att täta personer hade begått självmord med sina vapen. Åtta personer är ju ett litet antal om man ser  på hela antalet som anses vara ca 1500 per år i Sverige. Jag tror inte heller att jägare och andra vapeninnehavare begår självmord oftare än andra men vapnen bör ju självklart tas i från personer som lider av psykisk ohälsa. Om vapnen inte finns blir det ju svårare att genomföra självmordet. Att rikta geväret mot huvudet och trycka av är ju lätt men så fruktansvärt oåterkalleligt och definitivt. Här finns ju inte ångersekund. Det är ju trots allt många fler som försöker begå självmord men av olika anledningar räddas och sedan lever ett lika lyckligt eller olyckligt liv som vi andra. Men det är ju klart skulle jag tvingas att välja så vore ett skjutvapen att föredra än att gå ner till stansen och simma rakt ut i havet tills man inte orkar längre.
Det andra uppgiften rörde en person som var föräldraledig för att ta hand om sina barn lämnade dessa på dagis för att kunna åka ut och jaga. För mig låter detta bisarrt. Önskan att åka ut och döda i ställt för att ungås med sina barn. Men som någon sagt "Inget mänskligt är mig främmande". Så är det för mig också och för alla vuxna. Jag är naturligtvis bekant med alla människor goda men och dåliga sidor. Men jag begriper inte hur människor kan vara så bestialiskt grymma som lået krig fortgå, torterar, och dödar människor på de mest fasansfulla sätt. Varför är många så okänsliga och respektlösa?

Läs gärna min bok "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna

måndag 17 oktober 2016

Jaktkritik

Många jägare anser och hävdar att jakt är något medfött, att det ligger i generna. De anser att t ex ornitologernas "jagar" "kryss" alltså i en lista över sedda arter, botanister "jagar" växter", strebrar "jagar" positioner,   män och kvinnor "jagar" varandra o s v. Jag anser att detta ordval är fel utan ordet i de nämnda fallen ska vara söker, letar eller eftersträvar. Om man inte använder rätt ord så kan ju allt som en människa vill ha betecknas som jakt som föda, trygghet, uppskattning, bostad, kläder mm. Man ser ofta att idrotts- män och kvinnor jagar rekord men förför inte eftersträvar? Glidningen gör ordet "jaga" och "jakt" en helt fel framtoning. Jakt betyder döda djur och ingenting annat.

Jag läser just nu en bok "Sapiens - en kort historia över mänskligheten" av Yuval Noah Harari (Natur & Kulturs förlag) där författaren diskuterar den förhistoriska människan som började uppträda som art mellan 150 000 - 200 000 år sedan. Författaren tar upp människans möjligheter jaga och menar, liksom andra antropologiska källor ( se t ex min bok "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter") att människan inte kunde jaga förrän  för 40 000 - 50 000 år sedan då pilbågar och spjut var av sådan klass att de gick att jaga med. Innan dess hade människan varit den som sist kom över till djuret som lejonet, sjakalen, hyenan och gamarna hade kalätit och bara lämnar benen kvar. Här fick dock dessa människor en god näringskälla i benmärgen med dess fett som inte de andra djuren kunde tillgodogöra sig. Man har funnit många krossade ben som inget annat djur skulle ha möjlighet att åstadkomma. Att dessa ben också setts på platser där man ser att människor har levt bekräftar också detta. För övrigt bestod 80 % av födan av rötter, nötter, frön, insekter, musslor  och liknande. Detta födomönster bibehölls ända tills jordbruket infördes för ca 10 000 - 12 000 år sedan.

All denna kunskap visar att jakt inte är något "medfött" eller "genetiskt" utan en tradition som numera är helt onödig och enbart ett nöje som är ett djurplågeri med den stress och skarpskjutning som alltid ingår i alla jaktsituationer.

Läs boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida www..jaktkritikerna.se. Gå med i Fb-gruppem Jaktkritikerna.

fredag 14 oktober 2016

Jaktkritik

En del jägare framhåller att älgar måste skjutas av för att skydda den uppväxande skogen på planteringar framför allt tallplanteringar. Jag har också hört att många skogsbolag kräver att jägarna som arrenderar deras marker också måste skjuta bort ett visst angivet antal för att de i fortsättningen ska komma i fråga som arrendatorer.
Detta har ibland också ställt jägarna inför vissa problem eftersom de då måste jaga hela den säsong som lagen tillåter och detta innebär ibland att de måste skjuta älgkor som bär större foster vilket en del anser är oetiskt och obehagligt då de måste slakta¨djuret.
Nu hörde jag på radio ett helt annat synsätt. En person i Östergötlands skogsstyrelse ansåg att markägarna skulle plantera många fler tallar än de gör nu just beroende på att älgar betar sönder tallplantorna som sedan inte blir de stora, raka furor. Om alla planterade fler tallar skulle de skador som sker inte bli så koncentrerade och markägarna skulle på så sätt inte bli så ekonomiskt skadade.
En utmärkt i´de men det är nog svårt då många måste komma överens vilket knappast är så troligt.

Köp boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida;www.jaktkritikerna.se
 och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna

lördag 8 oktober 2016

Jaktkritik

I torsdags hörde jag på P1 programmet "Människor och tro". Jag brukar inte höra på programmet men denna gång gjorde jag det då jag hörde en påannonsering om att programmet skulle handla om , "om människor och djur har lika värde".
Frågan är märklig då "värde" leder tankarna till pengar. Detta framhölls också av en person som ringde upp. Tänker man på det känslomässiga värdet så är ju de som står en närmast, barn och mycket nära vänner, naturligtvis mer "värda" än andra. Programskaparna borde ha frågat "om människor och djur har lika rättigheter", tycker jag.
Rättigheter är ju något som går att definiera.
Man kan t ex läsa FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Där finns ca 30 olika paragrafer som alltså FN anser ska uppfyllas av de medlemmar som deltar i FN:s arbete. Men det är inget land i världen som uppfyller alla kraven. Inte ens de mest grundläggande kraven som rätten till liv, frihet och inte utsättas för omänsklig behandling (tortyr). Inte ns Sverige då t ex alltför långa häktningstider ofta med stark restriktioner enligt mäniskorättorganisationer.
Programmet kom till stor del att handla om djuren hade en själ, om vad bildel hade att säga om detta och om djuren kan komma in i himlen. Programmet är ett religiöst program så det är väl inget att säga om det men når en lyssnare tog upp att människan är ett djur och en en del av Darwins evolutionbegrepp så togs inte den biologiska aspekten mellan djur och människa upp.
Enligt min mening så måste detta vara utgångspunkten för en diskussion; vad är det som skilje och vad är lika. Jag anser att det inte finns något som skiljer oss från djuren. Många vill hitta olika skillnader och framhåller oftast vår tankeförmåga, att se framåt och vara empatiska.
Detta skiljer oss inte från djuren! Många människors mentala förmågor kan av skador och sjukdomar vara långt under de som de flesta djur har, men vi anser att dessa människor har samma rättigheter som alla andra. Vår empatiska förmåga ifrågasätter jag stark. Människan är det grymmaste djur som finns. Många lemlästar, dödar och förnedrar sina medmänniskor. Det händer att djur slåss i revirstrider men om någon dör är det mer av en olyckshändelse är av avsikt.
Jag har tidigare skrivit om "Emaptins tidsålder" av Frans de Waal som har många bevis från vetenskapliga studier att även djur med tämligen små hjärnor som möss visar stor ångat och stess när de ser andra möss plågas. Även kråkfåglar har självmedvetande och vet att de är individer något som det tar mer än ett år för ett barn att uppfatta. Läs boken.

Läs och köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jakterna avarter". Finns på vår hemsida: www.jaktkritikerna.se. Gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna.