måndag 31 juli 2017

Jaktkritik

Apropå det jag skrev om i går, att få författare är jägare, så skriver Per Westberg i sin memoar "Semaforen och lodlinan" längre fram i texten när John Coetzee får nobelpriset 2003: "Halv fem på morgonen lät han dyster och svag och såg inte fram mot kungens taffel med rådjur med hagel i:han var vegan."
Man kan ha många skäl för att vara vegan. Jag har ingen aning om varför Coetzee är vegan. Han kan ju vara det av hälsoskäl, miljöskäl men av hans uttalande om "rådjur med hagel i" så kanske det inte är någon dålig gissning att han var vegan av djurskyddsskäl. En mycket sympatisk inställning.
Läs, om du inte gjort det förut, Coetzee böcker, lättillgängliga och intressanta.

Sprid gärna kunskapen om föreningen Jaktkritikerna och lägg ut en länk till www.jaktkritikerna.se

söndag 30 juli 2017

Jaktkritik

Idag är det populärt att hävda att människor lever i en bubbla. Man läser, ser och hör bara det man vill och sympatiserar med. Det är lätt att känna igen sig. Dt är till exempel svårt att byta politisk uppfattning i alla fall mer radikalt än det man för tillfället röstar på. Men jag vet inte vad man ska kallat min egenhet att alltid hitta något om jakt i de böcker jag läser. Detta trots att jag läser brett och allsidigt.
Nu läser jag den sensate delen i Per Westbergs självbiografi"Semaforer och lodlinor". Per Westberg har under hela sin levnad skrivit dagbok och flera av kapitlen är just utdrag ur sådana men många kapitel rör hans läsning, skrivande och andra allmänna utvikningar. I ett avsnitt berättar Per Westberg om sin gode vän Klaus Rifbjerg. Bland annat skriver Westberg: "Ovanligt bland författare var han jägare. Jag ser honom i Själlands skogsbryn, med pupillerna förvabdlade till blyhagel, i skoggan av Wilhelm Dinessen och Bror BlixenPå jakt var han mer sig själv än med familjen eller med kritiker, förläggare och andra som höll ett öga på honom.Med hare och fasan i sikte lärde han sig mer om människans natur. (Själv har jag aldrig avlossat skarpa skott annat än som värnpliktig...)
Jag unfrar vad Per Westberg menar med "lärde han sig mer om människan natur" som jägare? Är det att människan är en grym varelse eller vad?
Men Westberg har nog rätt. Det är få författare som är jägare. De flesta är nog humanister som har empati coh värnar livet.

Köp boken "Jaktkritik . essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida:www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna

onsdag 19 juli 2017

Jaktkritik

Jag hörde just en glädjande nyhet på radio. Antalet som löser det statliga jaktkortet (á 300kr) minskar stadigt och har minskat med 15 000 de senaste fyra åren.
Jägareförbundet tror att det beror på att fler jägare blir äldre men också att det är en årotest mot den förda rovdjurspolitiken.
Nu har Naturvårdsverket tillsatt en utredare för att ta reda på den verkliga orsaken. Varför?
Jag anser att den statliga inblandningen i en förenings (Jägareförbundet) angelägenheter är oacceptabelt. Att det vilda tillhör staten, alltså vi alla som bor i Sverige, råder det ingen tvekan om, och att exploateringen av de vilda djuren måste vara under statlig kontroll är ju självklart, men att kosta på utredningen om varför färre jagar kan och ska inte vara en statlig angelägenhet. Att beklaga att det blir mindre pengar till Viltvårdsfonden och som landsbygdsministeren antyda att även andra ska vara med att betala är ju ett utslag av var Bucht själv tillhör för grupp. Om det finns vettig forskning om de vilda djuren ska den forskningen betalas av de forskningsmedel som står till förfogande för all annan forskning.
När jag studerat de olika projekten som Viltvårdsfonden stödjer har jag inte sett någon forskning som undersöker jaktens negativa inverkan på de vilda djuren. Jag kommer nu under augusti att föreslå ett projekt där trafikdödade rådjur ska röntgas på SVA för att se om rådjuren har skador av hagel och om de har hagel i kroppen. Om denna undersökning kommer tillstånd får vi bara reda på de rådjur som överlevt en på skjutning och naturligtvis inte om hur många rådjur som skadeskjutits men sedan eftersökts och sedan dödats. Men enligt en äldre enkätundersökning som älgjägare fick besvara fann man att ca 25% av de eftersökt djuren inte återfanns och därför troligen överlevde men med skador och kanske en en kula i kroppen. De skadade djuren har förmodligen sämre överlevnad på sikt och är en del i den negativa inverkan av jakt.

Köp boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida www. jaktkritikerna.se. Gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna

fredag 14 juli 2017

Jaktkritik

Jag läste för en tid sedan i ett annonsblad att Naturvårdsverket ville att de skulle få ändra jakttiderna vart sjätte år. Den senaste ändringen var för 17 år sedan och Naturvårdsverket ansåg att en revision oftare skulle vara nödvändig. I dag är det regeringen som tydligen kan ändra jakttiderna.
Naturvårdsverket ansåg att jakttiderna måste ses över oftare för att kunna öka eller minska jakten då arterna kunde behövas minska eller öka om så var fallet.
När Jägareförbundet år 1938 fick det sl allmänna uppdraget så skulle de bl a föra statistik över avskjutningen i Sverige. Jag har skrivit om denna statistik alla de år som Jaktdebatt getts ut. Under de mer än 25 år som den funnit har statistiken varit helt oanvändbar till det syfte den ansågs skulle ha nämligen att jakten skulle anpassas efter tillgång. Ingen vet hur många harar, rävar eller rådjur det finns. Det förekommer naturligtvis tyckande men det görs aldrig regelrätta inventeringar.
Der framgår inte av tidningsartikeln hur Naturvårdsverket har tänkt att utforma jakttiderna i förhållandena till olika arters numerär.
För ett antal jaktbara fågelarter finns det någorlunda goda inventeringar. Men för fåglar borde det vara självklart att alla arter borde fridlysas. Detta av två skäl. För det första är skadeskjutingen större än för de första andra jagade arter, och för det andra ge fåglar mycket litet att äta och tom inget att äta då de äldre gässen är sega som gamla hönor (enligt jägare jag talat med).  Många andra arter skjuts enbart för att jägarna inte vill se dem i deras marker som räv, grävling, kråka m fl. Jag har svårt att förställa mig att Naturvårdsverket skulle ändra jakttiden på t ex kråka som i dag för jagas från 1 juli till sista mars. Kråkan minskar i Sverige sedan många år enligt de taxeringar som görs i hela landet i ledning av Lunds universitet. Men det finns många andra arter som borde fredas då jakten enbart är ett nöje och skapar stort lidande för de djur som jagas.
Men för att skapa radikala förändringar behövs stort mod från politiker som inte fruktar att förlora röster på en djurvänlig hållning och naturligtvis en stor opinion för en ändrad jaktpolitik. Enligt en undersökning av Umeå universitet anser fler än 60% av svenskarna att jakt för nöjes- och spännings skull inte är godtagbar, men all jakt är just för nöjes och spännings skull!

Köp boken "Jaktkritik-essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida: www.jaktkritikerna.se. Gå med i Fb.gruppen Jaktkritikerna.

fredag 7 juli 2017

Nu har jag läst ut Gunnar Brusewitz´ bok "Björnjägare och fjärilsmålare" (Wahlström & Widstrand 1968). Brusewitz ger i boken små biografier av sju olika "naturforskare" (som Brusewitz kallar dem). De levde och verkade alla under 1800-talet även om några var födda i slutet av 1700-talet och några dog på 1900-talet. 
Jag tycker att Brusewitz har en förmildrande, överseende och okritisk hållning till det barbari som förekom. Alla är ju jägare. På 1800.talet måste man ha djuret i handen för att kunna veta vilken art man såg men också få större kunskap om artens biologi t ex föda. Nu skulle man inte behöva skjuta 100-tals eller 1000-tals för dessa ändamål men jakten var då som nu ett nöje. Dessutom tillkom samlandet och skapandet av museer som många ägnade sig åt.
Rovdjursjakten var omfattande och förödande. Men Brusewitz har förståelse för detta raseri då han  kan bekräfta att 1000-tals hästar, kor, grisar och får/getter dödas av rovdjur. Men som Brusewitz också påpekar starkt tillbakaträngd av den av Gustaf III frisläpta husbehovsjakten för allmogen och att kreaturen gick fritt i skogen utan större övervakning och betade ner det som de vilda djuren skulle kunna livnära sig på. 
Flera av de porträtterade personerna är rena knölar och i mitt tycke är Hovjägmästaren Herman Falk i Värmland en tyrann. Falk får, oförtjänt, den näst längsta presentationen. Brusewitz verkar fascinerad av Falks stort upplagda drevjakter på rovdjur och att han lär ha dödat fler än 100 björnar. Detta verkar imponera Brusewitz så att han räknar upp andra personer som också lär ha dödat fler än 100 björnar; han nämner också finska jägare! Denna Falk är en osympatisk person och i boken berättas om en berusad bonde som försökt skämta lite med Falk och att Falk slagit till honom så kraftigt att bonden föll omkull med sådan fart att personen intill också föll. Då Falk fick reda på att en torpare skjutit en orre på förbjuden tid stämde honom inför tinget och fick honom dömd att förlora sin bössa men också böter så att han måste sälja sin ko. Från att ha varit fattig kom familjen att leva i verklig misär. Förutom sina drevjakter på rovdjur kunde också Falk ordna dylika på hare och då kunde jakten uppgå till ett 50-tal harar en ett 10-tal var vanligare.
Falk var dock medveten om det jaktvara viltets kraftiga nergång och ville på 1860-talet införa begränsningar på den fria jakten. Men inte på "skadedjur" där skottpengarna kraftigt skulle höjas. En annan person som Brusewitz skriver om J.W.Lindblad har liknande tankar men vill utrota duvhöken och räven.
Jag ser detta som typiskt jägare att främja det jaktbara viltet med utrota rovdjuren. Så är det än idag. Gustaf Kolthoff (också porträtterad i boken) som var konservator såg vid sina dissektioner av rävar hur "nyttiga" rävarna var för jordbruket då de i huvudsak konsumerar sorkar och han ansåg räven som ett "övervägande nyttigt djur" vilket inte många jägare håller med honom än idag.    
Det finns alltså mycket att göra för att vi djurvänner ska bli tillfredsställda.


Köp boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida. www. jaktkritikerna.se. Gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna