söndag 30 september 2018

Jaktkritik

För någon dag sedan blev jag uppringd av en styrelsemedlem i Jaktkritikerna och som ville tala om den licensjakt som Naturvårdsverket tänker tillåta på gråsäl i Östersjön. Förslaget går ut på att ca 3000 gråsälar ska dödas i licensjakten.
Jakt på gråsäl har i modern tid utförts som skyddsjakt sedan i början av 2000-talet. Antalet var då  150 - 180 sälar per år. Mig veterligt uppfylldes aldrig kvoten. I en rapport som jag har har 57 (38%) fällts och 33 (58%) landats. (Kvoten var alltså i detta fall 180). Restriktionerna vid jakten var då omfattande. Bland annat stadgas att: Varje säl ska landas. Skyddsjakten får därför endast bedrivas på sådan platser och på sådant sätt att fällda sälar kan landas.För att minska riskerna för skadeskjutning gäller grundregeln att skyddsjakt ska bedrivas från land. Jakt får alltså inte bedrivas bedrivas från båt eller fartyg som ligger fritt i sjön.
Trots restriktionerna landades endast 58% av de sälar som dödades. Vart tog de andra vägen? Blev de skadeskjutna eller gick de inte att få upp trots att platsen som valts skulle medge detta?
Jag tycket att detta bevisar att säljakt inte uppfyller de krav som borde ställas på när jakt ska tillåtas. Det var detta som styrelsemedlemmen ville diskutera. Enligt jaktlaggen få inte jakt "orsaka onödigt lidande". Jag anser att säljakten inte uppfyller detta krav. Jägaren ska träffa ett sälhuvud på kanske 100 meters håll stående i båt som är tillåtet idag. Hur många sälar skadeskjuts inte då. Jakten på landlevande djur visar på 10 - 30 % skadeskjutningar och är självklart mycket lättare. Detta var också Jaktkritikernas mening och de har försökt hitta någon forskare som visste mer om säljakt och dessa skadeverkningar. De hittade efter mycket letande en pensionerad professor som kanske kunde styrka detta. Men då ingen forskning gjorts vill naturligtvis ingen uttala sig. Man skulle ju då förlora sitt anseende om man så något som man inte kunde verifiera.
Klart är anser jag att en säl som skjutits och träffats inte kan eftersökas som ett vilt på fasta marken. Om inte sälen dör omedelbart så kommer den att drunkna om den inte mot förmodan överlever med svåra skador så att simförmågan inte gör det möjligt för sälen att livnära sig.
Säljakten är alltså förkastlig ur djurskyddssynpunkt och borde inte vara tillåten. Dessutom kan inte de 3000 sälarna (kanske 10% av Östersjöns population)  som nu anses behöva dödas påverka fisket i så stor positiv grad att det motiverar jakten. Jag är övertygad om att ingen fiskare får 10% högre fångst för att 10% av sälarna försvinner. Jag är övertygad om att fiskets storlek beror på Östersjöns miljöstatus i stort: miljögifter, syrehalt med stor syrefria bottnar, salthalt (torsk kan inte reproducera sig), allmänna föroreningar (kväve, fosfor, plast mm), temperatur (som i år med bra produktion av abborryngel).
Mitt förslag är att satsa mer pengar på sälsäkra fiskeredskap, ersättning till fiskare som har stora skadar och minska överfisket.  

onsdag 26 september 2018

Jaktkritik

Referenser: Englund,J.1979. Skelettskador hos räv.Svenska Jakt 1979/3. 160 - 163
Ericsson,G. & von Essen,H.2002. Moose shot at and not retrieved in Sweden. Procedings of the 24th int.congress of game biologists. 55 - 63.
von Essen,H.&Ericsson,G.1999. Älgjakten och skadeskjutningen under den första älgjaktsveckan 1998. Viltformum 2.
Jönsson,B., Karlsson,J. & Svensson,S. 1985. Bean Goose (Anser fabilis) wintering in Sweden. Swedish Wildlife Research nr 3, Vol.13.
Liberg,O., Sand,H., Wabacken,P. & Pedersen,H.C. 2008. Dödlighet och illegal jakt i den skandinaviska vargstammen. Rapport från Grimsö forskningsstation och viltskadecenter. 42 sidor
SVA. Flera rapporter i serien Rapport Stora Rovdjur.
Jönsson et al. 1984. Incidence of Lead Shot in Tissues of the Bean Goose
(Anser fabalis) Wintering in South Sweden
Swedish wildlife research, ISSN 0349-5116
Volym 13;Utgåva 3 av Swedish wildlife research:

söndag 23 september 2018

Jaktkritik

Jag har gått i på nätet för att få fram lite siffror för den här boggen.
Jag hörde på radio att forskare vill minska siklöjefisket till 170 ton i år. Detta beror på att tillgången till siklöja har minskat kraftigt. Förra år fiskades det upp 800 ton men de 3 åren dess för innan 1 500 ton varje år. Nu menar forskare att detta är sälens fel. Enligt deras uppgift tar de 8 gånger mer än fiskarna. Om det gäller de 800 ton som togs upp förra året eller de föregående framgår inte.
När jag läser på nätet så framgår det att 1 500 ton under flera år är extremt mycket. Efter dykliga uttag så går sikfiskat ner (se fig 6 https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/aqua/externwebb/sidan-publikationer/resurs-och-miljo/sikloja-resursoversikt-2013.pdf). Efter stora fångster i Vänern, Vättern  och Mälaren har dessa sjöar inte återhämtat sig (se ovan). I en artikel från SVT Norrbotten så framgår det att detta fiske  för att ta rommen kan försörja en fiskare för hela året. Fisken blir ca 15 - 20 cm och innehåller 3 - 5 g rom. Det är alltså max 5% av fisken som utnyttja och detta gäller alltså enbart honorna. Jag tycker att detta är rovdrift på en art. I affär kostar löjrom 3000 kr /kg. Det är verkligen en lyxprodukt och borde de flesta borde kunna avstå från rommen då den verkar kunna utrota en art.
Eller som forskaren vill utrota sälen. Det är detta hon föreslår i sitt uttalande att "förvaltningen" av sdlpopualtionen måste ändras. Att bestånden i våra insjöar har gått ner där det inte finns säl kan ju tyda på att det finns andra mycket mer allvarliga orsaker till siklöjebestånden nergång.
Du som läser min blogg vet att jag alltid framhåller att det aldrig är en orsak till den verkan vi ser. Jag motsätter mig inte att sälen kan vara en orsak men att det förmodligen finns många fler orsaker som t ex överfiskning, temperatur och salthalts förhållanden vid leken och miljögifter. Jag vet att havsörnarna har sämre häckningensframgång i Västerbotten än i övriga Sverige och att t ex ejdern minskar kraftigt.
För att sälen inte ska göra skada måste nog den större del av populationen dödas. Jag vet inte om det är vikaresälen eller gråsälen som menas med "säl" men är det gråsäl så kommer säkert säger upp till Kalix om de som finns där nu elimineras. Och problemet kvarstår.
Skogsarbetare, småbönder, textilarbetare, varvsarbetare har måst gå från sina jobb och nu kanske det blir kalixfiskarna. Världen står inte stilla, "panta rhei" sa grekerna.

måndag 17 september 2018

Jaktkritik

Förskönande ord är ett lämpligt sätt att gör något mer tilltalande. Vanligt är att kalla städare för lokalvårdare och sophämtare för miljöarbetare. Om dessa yrkeskategorier känner sig mer uppskattade än förut är väl allt Ok men ibland tycker jag att vissa ord bara är till för att slå blå dunster i ögonen på människor; att inte våga tala klarspråk.
Jägarna använder dylika omskrivningar för att gömma undan företeelser som kanske inte skulle låta så bra i andra människors öron.
Ett ord är "viltvård" vilket menas att ta livet av så många rävar, grävlingar, kråkor, fiskmåsar m fl som möjligt. Dessa djur som bara kastas på sopbacken sedan de dödats är minst 350 000 varje år.
Den senaste förskönade ordet som jägarna använder är "förvaltning". Vilket menas att "hur många vargar, lodjur, järvar och björnar kan vi döda så att det inte blir alltför få älgar, rådjur eller vildsvin för oss att döda."
Man kan tyckas det är viktigt och ganska oskyldigt att forska om olika djurs rörelser, bytesval och andra interaktioner mellan olika rovdjur och bytesdjur. Men all forskning har ett syfte och skadar de djur man undersöker.
Jag har själv skuld i detta då jag ringmärkt fåglar på fågelstationer och i holkar. På fågelstationerna fångas fåglar i nät och ibland hittar man döda och utmattade fåglar i näten. Varför en fågel dör är omöjligt att säga men den stress som den utsatts för genom att hamna i ett kan ju vara en orsak. Jag har inga dödsfall då jag ringmärkt i mina holkar beroende på ringmärkningen men vid ett par tillfällen har ungarna varit så stora att de hoppat ut ur holken då jag öppnat den. Några har hunnit gömma sig så att jag inte hittat dem och jag vet alltså inte om de klarat sig. Föräldrarna matar ju ofta ungarna sedan de lämnat holken och det är ju möjligt att de även gör detta då under hoppat ut någon dag tidigare.
Alltnog allt handhavande av djur ger offer. Jag är övertygad om att alla de vilda djuren skulle klara sig mycket bättre om vi människor inte brydds sig om att "forska" om dem. Men människans nyfikenhet lägger nog hinder i vägen för att annat synsätt. Men syftet borde vara annorlunda än det som orden "viltvård" och "förvaltning" innebär.
 

torsdag 13 september 2018

Jaktkritik

Jah håller på att förbereda en föreläsning om fågeljakt i Ängelholm den 16 okt kl 19 (stadsbiblioteket). Jag har just får tag i hela uppsatsen om den enda undersökningen hur många skadeskjutningar som sker på fågel. Denna uppsats handlar om skadeskjutningar på sädgäss i Skåne 1978 och 1979.
Men fann då att 22 av 26 äldre sädgäss hade hagel i kroppen = 84,6% före den 1 jan.
                          19 av 40    "        "          "        "           "         = 47,5% efter den 1 jan.

Av ettåriga sädgäss hade 28 av 100 = 28% hagel i kroppen

Jag frågar mig: varför är skillnaden så stor mellan de som sköts före 1 jan och de som sköts efter?

Kan det var så att många av de påskjutna sädgässen dog och inte fanns efter den 1 jan?


Uppsatsen visar också att 90% av gässen hade 1 - 4 hagel i kroppen och att 96% av 10 årig gäss har hagel i kroppen.

2016/2017 sköts drygt 45 000 gäss i Sverige. Minst 20 000 har hagel i kroppen.

Varför får gåsjakt förekomma?

söndag 9 september 2018

Jaktkritik

Igår fick jag Ornis Svecica (nr 1!) och i den finns en mycket intressant uppsats: "Lifetime reproduction success of Greylag Geese Anser anser in south Sweden". Den handlar ju inte om jakt men men berör ett mycket väsentlig del av jaktens allvarlig verkningar på de vilda djuren. I uppsatsen visar man att endast 10% av gåspopulationen står för 47% av ungpopulationen. De framhåller också att detta inte är unikt utan att det finns många liknande studier som visar att en liten del av en population som står för en den större delen av ungproduktionen. Jag är övertygad om att detta förhållande också gäller för däggdjur även om detta är oerhört mycket svårare att påvisa.
De som läst min bok "Jaktkritik- essäer och bloggar om jaktens avarter" vet att jag tidigare har redogjort för denna diskrepans mellan de som klarar sina ungar och de som inte gör detta.
Jakten är slumpmässig och detta innebär att jakten också dödar djur som skulle ha reproducerar ungar skjuts och naturligtvis också djur som skulle ha den bästa reproduktion. Denna skada som jakten  gör djurpopulationerna innebär en minskning av djurpopulationerna.  Jakt är alltså skadligt för djurpopulationerna. Popultionerna ska styras av deras predatorer.

Om du vill köpa min bok så finns den på www.jaktkritikerna.se

torsdag 6 september 2018

Jaktkritik

I går hörde jag på radions program  "Vetandets värld" att klimatskeptiker, som de kallandes, alltså de som förnekar att jordens uppvärmning har mänskliga orsaker. De menar att uppvärmningen är "naturlig" och bero endast på normala svängningar i jorden klimat.
Det intressanta tycker jag var att de flesta av dissa klimatskeptiker var: män, konservativa i sin politiska uppfattning, ansåg att skillnader mellan män och kvinnor och mellan invandrare och infödda var naturliga och att man inte skulle göra något åt detta. Men också att skillnaden mellan natur-människa, djur-människa var stor och de hade en stor skepticism mot vegetarianer.
Detta låter på mig att de inte vill att världen förändras utan att det "naturliga" är ett samhälle som fanns på medeltiden då ingen ståndscirkulation var möjlig eller tillåten. "Skomakare bliv vid din läst". Vad vetenskapen kommer fram till (vetenskapen flyttar ju fram vår vetande) vågar man eller vill man inte ta till sig.   Ju mer forskare ser människans likheter med djur desto större anledning att sluta döda djur för nöjes skull.