söndag 25 november 2018

Jaktkritik

I veckan hörde jag på "Spanarna" i SR P1. I programmet pratade en präst Camilla Liv (Lif?) om att det fanns kurser för lära sig tala me djur. Det är ju inget okänt fenomen att man kan få djur att förstå bad man menar. Jag vet t ex att min katt kommer då jag säger "kom" och "vill du gå ut" och jag går mot dörren så  kommer hon springande. Om hon begriper vad jag säger eller om det är någon gest som hon uppfattar kan jag ju inte veta men hund- och hästägare är övertygade om att deras sällskapsdjur begriper.
Men detta om att tala med djur var bara en inledning. Spanaren menade att djuren behövde rättigheter som t ex floden på Nya Zeeland (som jag bl a skrivit om) och därför någon som kunde förstå och hävda deras rättigheter. Hon menade också att djurens rättigheter låg i tiden och att detta blev mer och mer uppmärksammat.
Jag skulle gärna kalla mig försvarare (försvarsadvokat kanske) för de vilda djurens rättigheter. För det första och viktigaste i FN:s deklarationer om mänskliga rättighet Rätten till liv. Alla djur, alla fall däggdjur, fåglar och fiskar har ju nervsystem som är identiskt med vårt att känna smärta men och nu erkänns mer och mer deras mentala kapacitet.
Jag hör också att EU har påbörjat en utvidgning av sitt habitatdirekjtiv för att omfatta riktlinjer (guidelines) för hur djur inom artikel 4 (bör framför att våra stora rovdjur) ska få jagas. Det är verkligen på tiden. Hoppas bara att EU-valet inte innebär att miljökommissionären tillfaller någon okunnig person som inte vet något om våra rovdjurs situation som t ex den före greken och den nuvarande cyprioten. De har godkänt att varg och lodjur jagas enligt Art. 16 §e) som anger att dödandet ska ske för insamling, selektivt och i ett begränsat antal.
Om jag uppfattade radioinslaget så ska licensjakten inte få förekomma utan att de människor som berörs ska inhägna sina tamboskap och upplysas hur de ska bete sig vid eventuella möten med björn, varg och lo.
Nu är verkligen dessa eventuella möten ytterst sällsynta då både björn och varg flyr så snart de hör något misstänkt på flera 100 m:s håll och lodjur är det ingen som ser när de är ute i en skog.
Det märkliga i inslaget var att ordföranden i Jägareförbundet trodde att även skyddsjakten skulle försvinna. Detta tyder på en stor okunnighet om habitatdirektivet. I Art.16 §a) står det att jakt är tillåten för att undvika allvarlig skada på t ex boskap. Jag tänker då framför allt på renar.


Inga kommentarer: