Alltnog dessa "kulturskatter" har ofta mycket stor ägor. Många gångar 1000-tals hektar. Dessa stora gårdar är berättigade till mångmiljonbidrag av EU. Eftersom dessa ägor betraktas som "arbetande kapital" och är befriade från skatt. När nu arvs- gåvo- och förmögenhetsskatten har avskaffats har dessa gårdar mycket gynnsamma skattevilkor. Själva bostadshuset (herrgården) beskattas dessutom med 6 000 kr i fastighetsskatt.
Allt detta gör att de mycket förmögna skaffar sig en herrgård men till min förvåning är jakten på godset nästan mer betydelsefullt. Som en nybliven godsägare uttrycker det: "Jag var fullt med att reda ut vilka skogspartier som skulle kunna göras om till bra fasansåtar, var de olika viltvattnen, foderplatserna och klövviltpassen skulle placeras. Så fort vi svängt in på Räfsnäs insåg jag att detta var gården jag letat efter".
På Lundsbergs internatskola där många adelsbarn går tar man jägarexamen. På de flesta godsen bedrivs jakt. Tradition? Javisst! Men varför denna utökning med försäljning av jakten? Inkomsterna på godset borde kunna räcka utan detta utökade dödande. Eller hur?
Själviska och egenkära människor med för mycket pengar utan respekt för livet och utan empati. Tycker jag. Man får tänka att i längden jämnar det ut sig. De är nog inga lyckliga människor innerst inne. Jag brukar tänka på det gamla begreppet "synden straffar sig själv", som man ofta hörde förr. För mycket pengar gör inte människor lyckligare utan det verka bli en än starkare önskan att roffa åt sig ännu mer. Ofta på bekostnad av de svagare på vår jord.
SvaraRadera