Jaktkritik

Jag har tidigare publicerat vårt brev till Granskningsnämnden (se tidskriften Jaktdebatt nr 3 2011). 

Ett par kommentarer till Granskningsnämndens beslut:

Det är tydligen så att nämnden inte tar beslut gemensamt utan att enskilda ärenden (privat personer eller små föreningar) avgörs av ordf. ensam. Det är ju uppenbart att kallar man ett program för en dokumentär så behöver inte dokumentären skilda alla eller mindre smickrande delar av företeelsen.

I avslaget står det att ”framställningen får inte vara vilseledande till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas”. Här anser vi ju i anmälan att skadskjutningen av de djur som jagas inte någon gång nämns i programmet vilket ju innebär att väsentlig uppgift saknas. Detta kommenterar nämnden på följande sätt ”de av anmälan anförda omständigheterna saknas i dokumentärfilmens redogörelse av jakten medför inte heller att programmet strider mot kraven i SVT:s sändningstillstånd”. 

Det är för mig självklart att dokumentärfilmaren, som ju filmat i ca 20 års tid måste ha varit med då djur skadskjutits. Det är ju möjligt att han aldrig följt dessa skadskjutningar med kameran och alltså aldrig dokumenterat detta lidande för djuren. Lidande djur är naturligtvis aldrig trevligt att visa. Skulle han ha några sekvenser har han säkert mycket medvetet tagit bort dessa från dokumentären. Men att inte nämna detta i dokumentären är ju vilseledande och alltså partiskt och osakligt. Hur man sedan kan fria ett sådant program begriper jag inte. Förmodligen är det helt enkelt så att man kan strunta i anmälan då den kommer från en liten förening och att vår anmälan inte på något sätt har blivit uppmärksammad i opinionen.

Det är verkligen tragiskt att SVT kan visa ett så partiskt program som visar jakten utan problem trots att jakten har stora djurskyddsproblem och dessutom tycker att det är helt OK.

Se vår hemsida: www.jaktkritikerna.se

Gå med i FB-gruppen: Jaktkritikerna (där du även kan läsa vårt brev till Granskningsnämnden i oktober)