Jaktkritik

Jag läser mycket men nu är biblioteket stängt då de ska flytta till nya lokaler. Det betyder att jag måste titta igenom mitt ganska påvra egna bibliotek. Då fann jag en bok av Lars Gyllensten "Människan, djuren, all naturen; läsefrukter och kompotter" (Bonniers 1971).  (köpt på rea för 11,50).
Det var titeln som fick mig att ta ut boken från hyllan men läsningen blev en besvikelse. Mycket av det som stod övergick mitt förstånd och var mig likgiltigt. Men eftersom jag skriver om boken så fanns det några korn att berätta. Naturligtvis inget om jakt men följande;

"I Fjärran Östern är djuren inte lovliga byten på samma hämningslösa sätt som hos oss i Västerlandet. I Östern är de levande varelserna kumpaner i en och samma trampkvarn" (Här tror jag att Gyllensten inte har vetat tillräckligt utan trott sig vet hur hinduer, buddister bör bete sig men inte lever som de lär). Senare i samma stycke: "Men i Västern, där folken sedan generationer har supit sin smickrande vishet ur Första Mosebok, räknas djuren som värdelösa ting, simpla råmaterial för människans Jahve-liknande godtycken och övervåld". Men här har Gyllensten rätt.
I en annan essä citerar Gyllensten en amerikans naturvetare Charles Sanders Peirce: "Ingen kan tro på allvar, att varje liten kyckling, som kryper ur ägget, måste komma på och pröva alla möjliga teorier innan den kommer på det goda uppslaget att plocka korn från marken och äta dem. Men om man vill tro, att varje liten kyckling är begåvad med en medfödd talang att finna alldeles bestämda sanningar- varför skulle man då tro, att bara människan har förmenats denna gåva?"
Vi kanske lever mer instinktivt än vi tror.