Här kommer tre sidor blogg. Bloggen visar min sågning av förslaget till nya jakttider för fåglar.
Har du några kommentarer så tar jag tacksamt emot dom.

Jag har nu tagit del av förslaget till fågeljakt. Jag är övertygad om att den övervägande delen av fågelvännerna i Sverige motsätter sig fågeljakt över huvudtaget. Detta av tre skal: den oacceptabla stora skadeskjutningen(se Viltrevy Vol13, nr 1 1985), det ytterst lilla utbytet av kött på fågel (https://www.spisa.nu/fakta/morkulla) och att de inte orsakar allvarliga skador.
Det här förslaget är hjärtlöst och hänsynslöst och den snytingen från Naturvårdsverket kommer inte att tas väl emot från oss fågelvänner. Med uttryck som "Enligt strategi för svensk viltförvaltning ska jakt inte begränsas av omotiverade hinder" och "kramsfågel" är vi tillbaka på 1800-talet då de flesta fåglar sköts och ansågs som mat.
Ytterligare kritik är att författaren innan förslaget framfördes ville ha synpunkter men när jag skickade in mängder finns inget av dessa med. Låt vara att de inte ansågs värdefulla men  förslagen borde ha kommenterats och avslagen motiverats. Kanske författaren inte huvud taget läste de förslag som kom in vilket jag förmodar är fallet. Nonchalant!.

Jakt är fråga om etik men också demokrati. Jägarna äger inte djuren utan djuren är en tillgång för alla som bor i landet. Utredningen tar ingen hänsyn till alla de som vill ha en individrik fauna  för många upplevelser i naturen och anser att de 100 000-tals skadeskjutningar som sker i jakten är Sveriges största djurskyddsproblem. Inget slakteri skulle få verka om slakteriet skadade 100 000-tals djur innan de dödades. Över 60% av de tillfrågade i en enkät (Kagervall, A., Sandström, C., Ericsson, G. & Ljung, P. 2011. Om svenskar inställning till jakt. Institutionen för vilt, fisk och miljö. Rapport 2011:1. SLU, Umeå) ansåg att jakt inte skulle få bedrivas om den skedde enbart för nöje och spännings skull. All jakt bedrivs av nöje och spänning. Ingen tvingars ut i skogen. Med hänsyn till att fåglar ge mycket litet kött och att flertalet inte överhuvud taget äts (eller kan ätas se nedan) ska fågeljakt inte bedrivas.
Förslaget saknar all hänvisning till forskning i sina förslag vilket gör att förslaget inte kan godtas.'
 Gruppvisa genomgångar av förslaget-
Gäss:
I den ovan angivna skriften visas att 80% (sic) av gässen skjutna på hösten hade hagel i kroppen. Efter nyår hade 50% fortfarande hagel i kroppen. Med all säkerhet hade alltså 30% av de skadeskjutna gässen dött under mellantiden. Det kan knappast vara de oskadade gässen som flugit iväg. Gässarterna allmänna populationsökningar beror på ökad tillgång till föda framför allt på vintern. Jordbrukets förändring har alltså förorsakat problemen som gässen skapar. I skriften  Elmberg, J. & Månsson, J. (red.) 2018 ”Fakta för förvaltare: gäss och svanar. Kunskapssammanställning om bete, övergödning, smittspridning och skyddsjakt.” finns bla följande meningar "Gäss och svanars påverkan på skördeutfallet generellt är mycket liten jämfört med den variation som orsakas av faktorer som nederbörd, temperatur och växtsjukdomar." "Få vetenskapliga studier har utvärderat effekterna av skyddsjakt. Tidigare studier av konventionell jakt antyder dock att skyddsjakt borde skrämma gäss från skadekänsliga grödor och även göra dem räddare för människor."
En viktig lärdom av dessa forskningsresultat är att jakt inte påverkar skördeutfallet kommande år. En mycket viktig faktor är att endast 60% av gässen överlever två års ålder (Ringmärkningsatlas 2005)  men endast 24% producerade en kull. Häckningsframgången ökar med ökande ålder men endast 10 % av populationen producerar 47% av hela ungproduktionen ((Lifetime reproduction success of Greylag Geese (Anser anser)  breeding in south Sweden Ornis sevcica 28: 39-47, 2018.) Jakt dödar alltså ytterst sällan de individer som reproducerar sig. Motmedlet mot skador av gäss på grödor måste vara att jordbrukare anpassar sin växtföljd till det som tidigare varit då gässen inte hade möjlighet att föröka sig så kraftigt eller att anse de skador som gässen åstadkommer är tolererbara i förhållande till de nuvarande odlingsmetoderna.
När jägarna inte kan skilja på det arter de jagar är det enda och enklaste sättet att förbjuda jakt på båda arterna. I detta fall ska bläsgås, som i Sverige är en tämligen sällsynt art, fridlysas så att inte den hotade arten fjällgås kan drabbas.
Författarens framhållanden av gässens träckande på åkrar som ytterligare en nackdel för gässen är löjeväckande med tanke på att jordbrukare strör ut 1000-tals tom naturgödsel på sina åkrar varje år.
Svensk fågeltaxering (http://www.fageltaxering.lu.se/resultat/trender/trender-standardrutterna) visar att både sädgås och kanadagås minskar signifikant (sädgås -8,1 P<0 -1="" kanadag="" nbsp="" och="" p="" s="">Dykänder:
OM jakt ska få bedrivas så ska jakten ge en rimlig mängd kött för familj eller sällskap. Dykänderna uppfyller inte dessa krav. (Ur Sven Nilsson, Skandinavisk Fauna. Fåglarna (1858) .Faksimilutgåva 1980.
 Alfågel: "Köttet blir smakligt om huden avflås och det ligger en dag i vatten eller mjölk, innan det stekes.
Ejder :  "Köttet är grovt och föga användbart"
Sjöorre: "Köttet är tranigt, segt och osmakligt men fjäder och dun förträffliga". SN omtalar också att "Katolikerna, som äta dem under fastan, då de av sin religions föreskrifter förbjudas att njuta annan köttmat än fisk".
Vigg: "Köttet skall vara mycket tranigt och osmakligt, ehuru det plägar vara ganska fett".
Småskrake: "Köttet är tranigt och ätes nästan endast av allmogen".
Storskrake: Av de nämnda födoämnen (fisk) måste skrakens kött bliva tranigt och osmakligt. Också ätes det väl endast av skärgårdsallmogen.
Enligt fågeltaxeringen minskar ejder (-2,6 P<0 -1="" d="" dandet="" forts="" knipa="" och="" p="" r="" ska="" skrake="" sm="" tta="" varf="">Kråk- och måsfåglar: (Ingår i den s k viltvården).
Som utredningsförfattaren framhåller äts inga av dessa fåglar och ska naturligtvis inte dödas. Inga vetenskapliga artiklar finns som bevisar dessa fåglars inverkan så att minskning av jaktbart vilt blir påtaglig. Snarare är jakten kontraproduktiv då dessa fåglar livnär sig på insekter och larver, mollusker mm. Råkjakten i Skåne den 10 maj måste betecknas som jakt under häckningstid vilken är förbjuden i EU:s fågeldirektiv. Jakten går ju till på så sätt att ungarna skjuts liggande i boet och ungarna säljs sedan till krogar i Skåne. Problemet är att kommuner ser mellan fingrarna och kallar
detta att jakten är "för undanröjande av sanitär olägenhet". Detta borde Naturvårdsverket låta domstol pröva för att få en juridisk bedömning om man kan låta döda ungar under häckningstid.
Kråkor minskar starkt (-1,3 P<0 -1="" -3="" d="" das="" dessa="" f="" glar="" gr="" havstruten="" i="" kan="" lika="" minskar="" mycket="" nbsp="" och="" ocks="" p="" r="" ska="" som="" sverige="" truten="" varf="">Simänder.
Förutom att kricka ska fridlysas på grund av dess litenhet och därmed oanvändbar som köttproducent och dessutom minskar (-2,5 P<0 -5="" 30="" all="" andjakt="" annan="" antal.="" antal="" bl="" blir="" bort="" bruk="" ca="" d="" de="" den="" det.="" det="" digt="" djuren="" efters="" endast="" enligt="" ett="" f="" fallit="" ffa="" ffats="" finns="" fler="" fr="" ftersom="" g="" gna="" hagel="" hamnar="" har="" hargs="" i="" iakttagelser="" inga="" inte="" intr="" jakt="" jaktlagen="" k="" kan="" kraftigt="" kroppen.="" ks="" lidande="" liksom="" man="" med="" men="" minskar="" n="" nder="" ner="" nnu="" norra="" oacceptabelt="" och="" omr="" on="" p="" r="" rbjudas="" registrerat="" rs="" samma="" sand="" ska="" skadeskjutna="" skadeskjutningen="" skjutomr="" som="" ssen="" straffbart="" studier="" sverige="" terfunnits="" till="" tr="" tt="" tter="" uppland="" usa="" utanf="" uts="" vattnet.="" vid="" viltvattnet="" vinglat="">Morkulla, enkelbeckasin och björktrast.
Alla tre arterna har naturligtvis ingen berättigat syfte som jaktbara arter. Alla arterna ger ytterst lite kött och som i all fågeljakt är sannolikheten stor för skadeskjutningar. Björktrast har minskat kraftigt -2,5 P<0 p="">Fasan och rapphöna.
Båda arterna införs eller odlas för jakt. Utan dessa åtgärder är det tveksamt om arterna skulle överleva i alla fall i jaktbara populationer. Inplantering av arter kan ifrågasättas. I boken "Den motvillige monarken" skildras en fasanjakt som kungen genomför med några vänner i Ungern (?). Efter att fåglarna skjutits och ligger döda på marken går jägarna därifrån utan att ta med sig bytet. Enligt boken för att fasanerna är bemängda med bly och därför inte går att äta.Jan Danielsson fann i SVT:s "Mitt i naturen" för flera år sedan ripor hopsamlade, liggande på fjällheden, lämnade kanske av samma orsak. Med tanke på att jägare rekommenderas att skära bort ca 1 dm runt kulhålen på älg innan köttet äts så skulle naturligtvis bortskärandet av centimeter stort dela av de små fåglarna kött innebära att inget blev kvar.
Dalripa, fjällripa, orre, tjäder och järpe.
All jakt är additiv, alltså ökar dödligheten utöver den naturliga. Glädjande nog har skogshönsen haft en stabil nivå de senaste 20 åren men dalripan har minskat signifikant (-5,5 P<0 100-tals="" 15="" all="" allvarliga="" allvarligare="" arealer="" att="" bekv="" blir="" d="" dandet="" de="" den="" derns="" desto="" det="" eliminera="" eller="" en="" endast="" enligt="" erfordrar="" extrem.="" f="" fallit="" fastnar="" feb.="" fr="" geltaxering.="" genoms="" ger="" h="" i="" individer="" inneb="" inte="" jakt="" jakten="" jaktens="" jakttiden="" jakttiderna="" jlig="" jligheter="" ju="" kan="" kas="" korrekt="" kunna="" kval="" l="" llor="" lugn="" m="" men="" mt="" n="" nga="" och="" ocks="" oerh="" om="" p="" parar="" parningss="" populationen.="" r="" rbjudas="" rd="" rda="" resl="" reslagna="" ret="" ripa="" ripor="" riporna="" ripsnarning.="" ripsnaror="" rovdjur="" rovdrift="" rslaget="" s.="" s="" senare="" sig="" ska="" ske="" sker="" skoter="" slutar="" sn="" snaran.="" snaror="" som="" song="" sten.="" stora="" svensk="" syftar="" ten="" tidigare="" till="" tj="" tta="" under="" upp="" vara="" verhuvudtaget="" verkan="" verkas="" verlev="" verlevt="" vilket="" vinter.="" vintern="" visat="" vrigt="" ytterst="">Ytterligare ett oacceptabelt förslag till jakttider. Skrota förslaget, GÖR OM! GÖR RÄTT!

Hans Ryttman
FD fd universitetslektor vid Stockholms universitet
(0768 - 44 95 44)