"Kunskap är makt" sägs det iett uttryck. Men pengar är mäktigares nog alla vet. Med pengar kan man köpa allt. Även människor, lojalitet och inte minst fördelar och att skrämma folk.
Det senaste exemplet är att företaget Granngården (som jag tror är nära lierade med LRF Granngården hette ju förut Lantmännens) och säljer trädgårdsprodukter och olika varor till husdjur avslutar nu sitt samarbete med Djurskyddet Sverige eftersom Jägareförbundet hotar med att sluta gynna sitt samarbete med Granngården då föreningen Djurskyddet Sverige är motståndare till vargjakt.Allt enligt Facebook som fått uppgiften från en tidning.
Hot går hem!
Jag kan tänka mig att det inom Granngårdens styrelse finns många jägare då mänga lantbrukare är markägare och jagar själva. Så det här var nog ett lätt beslut,
Men jag hoppas att Djurskyddet Sverige inte låter Granngården sälja deras produkter utan gynnar ett annat bolag.
Hot och ekonomiska påtryckningar ska inte få segra.
Gå in på vår hemsida och rösta på nationaldäggdjuret www.jaktkritikerna.se
tisdag 19 april 2016
måndag 11 april 2016
Jaktkritik
Jag läste idag en liten notis i ridningen att man räddat tre sm¨rävungar som man hittat i en gångtunnel i Stockholm.
Många människor är oerhört djurvänliga och räddar duvor, kråkor och en mängd andra djur så fort de kommer djuren nära och får en slags relation till dem. Jag tänker också på de många och enorma insatser som gjordes för 30 - 40 år sedan då månader av fåglar blev insmetade med olja då många tankfartyg spillde o - eller medvetet ut olja i våra hav. Åtskilliga 100 -tals fåglar tvättades rena till ett ,yrket osäkert liv efter tvättningen. Men jag kan inte fördöma insatserna. De visar på en stor djurvänlighet och känsla för djur.
MEN för alla de miljontals djur som skjuts i Sverige finns knappast någon opposition. Vargör rätta tre rävar då 70 000 skjuts varje år i Sverige? Varför finns det så få människor som vill att dessa rävar ska få leva?
Jag tror att det är mycket psykologi idetta. För det första vet man inte om denna jakt och vet man om jakten så ser man inte räven och får på så sätt ingen relation till den.
Jakten på räv är dessutom enbart för att jägarna vill ha nöjet att skjuta fler rådjur. Jägarna tar aldrig nu reda på pålsen utan räven kastas på sophögen. Jakten är därför synnerligen oetisk.
Varför är vi inte fler jaktkritiker?
Gå in på vår hemsida: www,jaktkritikerna.se och rösta på "nationaldäggdjuret"!
Många människor är oerhört djurvänliga och räddar duvor, kråkor och en mängd andra djur så fort de kommer djuren nära och får en slags relation till dem. Jag tänker också på de många och enorma insatser som gjordes för 30 - 40 år sedan då månader av fåglar blev insmetade med olja då många tankfartyg spillde o - eller medvetet ut olja i våra hav. Åtskilliga 100 -tals fåglar tvättades rena till ett ,yrket osäkert liv efter tvättningen. Men jag kan inte fördöma insatserna. De visar på en stor djurvänlighet och känsla för djur.
MEN för alla de miljontals djur som skjuts i Sverige finns knappast någon opposition. Vargör rätta tre rävar då 70 000 skjuts varje år i Sverige? Varför finns det så få människor som vill att dessa rävar ska få leva?
Jag tror att det är mycket psykologi idetta. För det första vet man inte om denna jakt och vet man om jakten så ser man inte räven och får på så sätt ingen relation till den.
Jakten på räv är dessutom enbart för att jägarna vill ha nöjet att skjuta fler rådjur. Jägarna tar aldrig nu reda på pålsen utan räven kastas på sophögen. Jakten är därför synnerligen oetisk.
Varför är vi inte fler jaktkritiker?
Gå in på vår hemsida: www,jaktkritikerna.se och rösta på "nationaldäggdjuret"!
söndag 3 april 2016
Jaktkritik
Jägaren som jag kritiserade i min förra blogg skrev också att "jakt är en naturlig del av människans aktiviteter".
Jag vet inte vad han menade med "naturlig". I Sverige jagar inte 97% av befolkningen och ska man anse att en så liten minoritet som 3% visar ett naturligt beteende så blir många sjukliga och perversa beteenden "naturliga". En del jägare (kanske dock inte denne) tror att jakt är genetiskt betingat. Hos människan är kultur och natur (genetik) mycket svårt att skilja på. Vad man vet om förhistoriska människor tyder allt på att jakt är en mycket sen företeese.
Tidiga människoarter, skilda från apor hade mycket dåliga redskap som knappast gick att använda för jakt. Man tror att dessa homoider möjligen skaffade sig kött genom att skrämma bort agnar från rovdjursrivna djur. På mycket lokala ställen kunde möjligen ett större antal människor skrämma några djur över branter så att de föll och dödades vid nerslaget. Men detta kunde bara ske på speciella platser och då människorna kunde samarbeta i större grupp och antalet djur som gick att skrämma var stort.
Det mesta av proteinintaget kom från rötter, nötter och musslor från hav och floder. Bengt Berg som skrivit flera böcker om San-folket i södra Afrika menar att San-folket är de sista i sen tid som lever på en i viss mån historisk levnadsstandard. Deras huvudsakliga näringsintag består av insamlade vegetabilier. Kött har alltid varit svårt att spara. Salt har alltid varit en bristvara, rökning kräver hållbara rökhus och torkning är svårt då flugor och andra insekter angriper köttet då det hängs upp. Köttet har alltså konsumerats direkt ,ed en fest och där hela stammen deltog. Dessutom är jakt ett tillfällenas spel som jag tror att de flesta jägare känner till.
Man anser att det först för 40000 - 50 000 år sedan då den moderan människan Homo sapiens sapiens kom som vapnen var så väl utvecklade att ren jakt kunde bedrivas. Detta tyder på att jakt är en kultur och finns inte i generna.
Läs gärna min gode väns insändare
och gå in på vår hemsida www.jaktkritikerna.se och rösta på "nationaldäggdjuret".
Jag vet inte vad han menade med "naturlig". I Sverige jagar inte 97% av befolkningen och ska man anse att en så liten minoritet som 3% visar ett naturligt beteende så blir många sjukliga och perversa beteenden "naturliga". En del jägare (kanske dock inte denne) tror att jakt är genetiskt betingat. Hos människan är kultur och natur (genetik) mycket svårt att skilja på. Vad man vet om förhistoriska människor tyder allt på att jakt är en mycket sen företeese.
Tidiga människoarter, skilda från apor hade mycket dåliga redskap som knappast gick att använda för jakt. Man tror att dessa homoider möjligen skaffade sig kött genom att skrämma bort agnar från rovdjursrivna djur. På mycket lokala ställen kunde möjligen ett större antal människor skrämma några djur över branter så att de föll och dödades vid nerslaget. Men detta kunde bara ske på speciella platser och då människorna kunde samarbeta i större grupp och antalet djur som gick att skrämma var stort.
Det mesta av proteinintaget kom från rötter, nötter och musslor från hav och floder. Bengt Berg som skrivit flera böcker om San-folket i södra Afrika menar att San-folket är de sista i sen tid som lever på en i viss mån historisk levnadsstandard. Deras huvudsakliga näringsintag består av insamlade vegetabilier. Kött har alltid varit svårt att spara. Salt har alltid varit en bristvara, rökning kräver hållbara rökhus och torkning är svårt då flugor och andra insekter angriper köttet då det hängs upp. Köttet har alltså konsumerats direkt ,ed en fest och där hela stammen deltog. Dessutom är jakt ett tillfällenas spel som jag tror att de flesta jägare känner till.
Man anser att det först för 40000 - 50 000 år sedan då den moderan människan Homo sapiens sapiens kom som vapnen var så väl utvecklade att ren jakt kunde bedrivas. Detta tyder på att jakt är en kultur och finns inte i generna.
Läs gärna min gode väns insändare
och gå in på vår hemsida www.jaktkritikerna.se och rösta på "nationaldäggdjuret".
torsdag 31 mars 2016
Jaktkritik
Ni som regelbundet läser min blogg så att jag skrivit en insändare som jag publicerade i bloggen för någon vecka sedan.
Insändaren har publicerats i några dagstidningar och naturligtvis gjort några jägare sura. Tyvärr är inte kunskapen om våra djur speciellt god i alla fall hos några av dessa kritiker.
En jägare påstår att det inte funnits vildsvin senare än "yngre stenåldern" när den nu var. Fakta är att vildsvinen utrotades från vårt land i slutet av 1700-talet.
Dessutom påstår jägaren att inget svenskt rovdjur ger sig på vildsvinen. En ensam varg kanske undviker en gammal galt men jag är övertygad om att en ensam varg klarar kultingar och förmodligen och ett so. Men vargens naturliga jaktsätt med en flock på 5 - 10 vargar klarar dt mesta. Jag har sett på TV hur en flock vargar lyckades överfalla och döda en myskoxkalv trots skydd av flera vuxna myskoxar.
Dessutom menar jägaren att en del av nöjet att jaga består i att få tillgång till kött. Mås å vara. men med tanke på att en semestervecka (som kan tas ut i pengar), biltransport, avgifter för arrende och fällavgifter nog uppgär till 10 000 kr såär det nog inte köttet som hägrar i första hand.
Enkäter bland jägare framhåller som egentliga tillfredsställelse för jakt är naturupplevelser, komma hem till hembygden, vara tillsammans med kompisar, vara tillsammans med hunden mm och "få kött" kommer först på åttonde plats.
Men här tänker säkert alla jägare olika.
Gå in på vår hemsida och rösta om "nationaldäggdjuret" www.jaktkritikerna.se
Insändaren har publicerats i några dagstidningar och naturligtvis gjort några jägare sura. Tyvärr är inte kunskapen om våra djur speciellt god i alla fall hos några av dessa kritiker.
En jägare påstår att det inte funnits vildsvin senare än "yngre stenåldern" när den nu var. Fakta är att vildsvinen utrotades från vårt land i slutet av 1700-talet.
Dessutom påstår jägaren att inget svenskt rovdjur ger sig på vildsvinen. En ensam varg kanske undviker en gammal galt men jag är övertygad om att en ensam varg klarar kultingar och förmodligen och ett so. Men vargens naturliga jaktsätt med en flock på 5 - 10 vargar klarar dt mesta. Jag har sett på TV hur en flock vargar lyckades överfalla och döda en myskoxkalv trots skydd av flera vuxna myskoxar.
Dessutom menar jägaren att en del av nöjet att jaga består i att få tillgång till kött. Mås å vara. men med tanke på att en semestervecka (som kan tas ut i pengar), biltransport, avgifter för arrende och fällavgifter nog uppgär till 10 000 kr såär det nog inte köttet som hägrar i första hand.
Enkäter bland jägare framhåller som egentliga tillfredsställelse för jakt är naturupplevelser, komma hem till hembygden, vara tillsammans med kompisar, vara tillsammans med hunden mm och "få kött" kommer först på åttonde plats.
Men här tänker säkert alla jägare olika.
Gå in på vår hemsida och rösta om "nationaldäggdjuret" www.jaktkritikerna.se
torsdag 24 mars 2016
Jaktkritik
Här är en insändare jag skickat till några tidningar. Använd den gröna under eget namn. Redigeringar är naturligtvis tillåtna.
Som jaktkritiker är jag upprörd för det lidande som de vilda djuren utsetts för i jakten. 100 000-tals djur skadskjuts varje år i Sverige.Eftersom fler än en miljon djur dödas i jakten och enligt Jägareförbundet 15% av älgarna skadskjuts så att de måste eftersökas blir antalet skadskjutna förmodligen fler än 200 000 då många djur är mindre och skjuts med hagel. Ytterligare bevis för skadskjuningarna är att 34% (15 st) av de 44 vargar som dödades 2015 sköts med 4 respektive 5 respektive 6 skott. Och då är inte vargjägarna några ”söndagsjägare”.
Tänk om 100 000-tal djur skulle skadas eller såras i våra slakterier. Vilka reaktioner skulle då inte utlösas.
Till skillnad från slakterierna år jakt ett nöje för de som utför denna hobby. Ytterst liten dal av jakten är nödvändig. Eftersom vi har för få rovdjur måste idag älg och vildsvin decimeras genom jakt för att inte alltför stora skador skall bli följden.
För mig är det också märkligt att jägarna ska ha företräde att bestämma hur den svenska faunan ska vara sammansatt. Till min önskan att få se fler rävar tas ingen hänsyn. Men däremot tillåts jägarna döda 70 000 rävar för att de ska få chansen att döda fler rådjur. Varför är det så? Ingen (eller alla) äger de vilda djuren.
Enligt en undersökning på SLU (Umeå) säger fler än 60% att de motsätter sig jakt för nöje och spänning skull. Varför får inte den opinionen bestämma?
Gå en på vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och rösta på nationaldäggdjuret°
söndag 20 mars 2016
Jaktkritik
I veckan fick jag tillbaka min och Jaktkritikernas klagomål på Sverige för att Sverige tillåter lodjursjakt. Vi skickade in klagomålet 2014 och fick alltså tillbaka i förra veckan. Nu var det ju ett byte av kommissionär 2014 vilket troligen försenade svaret.
Sveret blev det förväntade att "det inte är aktuellt med licensjakt på lodjur uppfattar kommissionen för närvarandei ert fall onte något brottmål art- och habitatdirektivet"
Det finns åtminstone tre allvarliga problem med den licensjakt som Sverige bedriver då Naturvårdsverket anser att lodjurstammen vara i eller över lodjurens "gynnsam bevarandestatus".Antalet lodjur som Riksdagens (!) ledamöter anses vara i gynnsam bevarandestatus är 1 500 individer. Experter i rovdjursutredningen ansåg att antalet måste vara dubbelt så stor då lodjuren har mycket litet utbyte av gener med andra lodjurstammar. Forskare har också verifierat att den svenska lodjurstammen har låg genetisk variation och just mycket litet utbyte med finska-ryska lodjur.
Detta visas indirekt också av att jakt på lodjur under flera gånger har måst inställas för att lodjursstammen gått kraftigt ner, senast i början av 1990-talet och nu 2014. Forskare har beräknat att lodjursstammen inte klarar en överdödlighet = naturlig dödlighet på mer än 3 - 6 %. När licensjakt pågick sköts ca 100 djur per år. Då dessutom trafiken tog ca 30 djur och tjuvjakt anses vara minst lika stor blir antalet dödade djur 10 - 15 % av stammen. Detta håller alltså inte i längden vilket bevisats.
För det andra konstaterar EU den 18 juli 2001 (då Margot Wallsträm var kommissionär) "konungariket Sverige har i sina ovan nämnde skrivelser inte angett tillräckliga grunder för att styrka att det inte finns någon annon lämplig lösning än den ifrågavarande jakten.Konungariket Sverige har inte heller angett tillräckliga grunder för att styrka att de undantag som beviljats ( i artikel 16 min anm) inte försvårar upprätthållande av en gynnsam bevarande ".
När Margot Wallström hade avgått lyckades Sverige övertyga denne att art. 16 e) skulle kunna användas: "För att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de arter som finns förtecknade i bilaga 4 (där lo ingår) i en begränsad mängd"
Hur detta kan betyda 100-tals djur var en av vår viktigaste klagomål till EU. Men som sagt då nu Sverige slutat (tillfälligt?) sin jakt tas inte detta argument upp till diskussion.
Sveret blev det förväntade att "det inte är aktuellt med licensjakt på lodjur uppfattar kommissionen för närvarandei ert fall onte något brottmål art- och habitatdirektivet"
Det finns åtminstone tre allvarliga problem med den licensjakt som Sverige bedriver då Naturvårdsverket anser att lodjurstammen vara i eller över lodjurens "gynnsam bevarandestatus".Antalet lodjur som Riksdagens (!) ledamöter anses vara i gynnsam bevarandestatus är 1 500 individer. Experter i rovdjursutredningen ansåg att antalet måste vara dubbelt så stor då lodjuren har mycket litet utbyte av gener med andra lodjurstammar. Forskare har också verifierat att den svenska lodjurstammen har låg genetisk variation och just mycket litet utbyte med finska-ryska lodjur.
Detta visas indirekt också av att jakt på lodjur under flera gånger har måst inställas för att lodjursstammen gått kraftigt ner, senast i början av 1990-talet och nu 2014. Forskare har beräknat att lodjursstammen inte klarar en överdödlighet = naturlig dödlighet på mer än 3 - 6 %. När licensjakt pågick sköts ca 100 djur per år. Då dessutom trafiken tog ca 30 djur och tjuvjakt anses vara minst lika stor blir antalet dödade djur 10 - 15 % av stammen. Detta håller alltså inte i längden vilket bevisats.
För det andra konstaterar EU den 18 juli 2001 (då Margot Wallsträm var kommissionär) "konungariket Sverige har i sina ovan nämnde skrivelser inte angett tillräckliga grunder för att styrka att det inte finns någon annon lämplig lösning än den ifrågavarande jakten.Konungariket Sverige har inte heller angett tillräckliga grunder för att styrka att de undantag som beviljats ( i artikel 16 min anm) inte försvårar upprätthållande av en gynnsam bevarande ".
När Margot Wallström hade avgått lyckades Sverige övertyga denne att art. 16 e) skulle kunna användas: "För att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de arter som finns förtecknade i bilaga 4 (där lo ingår) i en begränsad mängd"
Hur detta kan betyda 100-tals djur var en av vår viktigaste klagomål till EU. Men som sagt då nu Sverige slutat (tillfälligt?) sin jakt tas inte detta argument upp till diskussion.
Etiketter:
EU habitatdirektiv,
lodjur,
Naturvardsverket
lördag 5 mars 2016
Jaktkritik
Jag hör på radio att tjuvskyttet på rovdjur är dubbelt så stort i nationalparkerna i Norrbotten (Sarek, Padjelanta och Stora sjöfallet) än utanför. De rovdjur som skjuta är, lodjur, björn och järv och de flesta som skjuts görs på vårvintern då skoterföret är som bäst.
Beräkningen har gjorts genom att jämföra deradiomärkta djuren som finns i nationalparkerna och de som finns utanför. En radiosändare kan ju sluta fungera av många orsaker men det borde vara lika mångai parkerna som utanför och som framhölls är det oftare två djur som går tillsammans där radiosändarna sluter ungefär samtidigt vilket knappast kan vara en slump.
Eftersom ingen jakt är tillåten i nationalparker och endast samer och tillsyningsmän har tillåtelse att köra skoter i nationalparkerna så måste man tro att någon-några samer utför denna illegala jakt. De är naturligtvis också de som kan ha vinning av denna jakt eftersom jakt på rovdjur säkert räddar en del renar. Men olaga jakt är även straffbart för samer och om samerna vill respekterade så borde de avhålla sig från tjuvjakt.
Gå in på hemsida: www.jaktkritikerna.se och rösta på nationaldäggdjuret
Beräkningen har gjorts genom att jämföra deradiomärkta djuren som finns i nationalparkerna och de som finns utanför. En radiosändare kan ju sluta fungera av många orsaker men det borde vara lika mångai parkerna som utanför och som framhölls är det oftare två djur som går tillsammans där radiosändarna sluter ungefär samtidigt vilket knappast kan vara en slump.
Eftersom ingen jakt är tillåten i nationalparker och endast samer och tillsyningsmän har tillåtelse att köra skoter i nationalparkerna så måste man tro att någon-några samer utför denna illegala jakt. De är naturligtvis också de som kan ha vinning av denna jakt eftersom jakt på rovdjur säkert räddar en del renar. Men olaga jakt är även straffbart för samer och om samerna vill respekterade så borde de avhålla sig från tjuvjakt.
Gå in på hemsida: www.jaktkritikerna.se och rösta på nationaldäggdjuret
Etiketter:
nationalparker,
rovdjur,
samer,
Tjuvjakt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)