Jag har just läst ut Kenneth Bengtssons utmärkta bok "Storlom i kök och fasan i grill - några fågelminnen från åren 1997 - 2018" som handlar om ett antal insatser för fåglar i nöd som Kenneth och hans medhjälpare har tagit hand om på rehabilitetsplatsen Spillepeng utan för Malmö.
Att ta hand om nödställda fåglar kräver kunskap och man måste ha tillstånd från Länsstyrelse, ha lokaler för ändamålet och veterinärkontakter. I boken finns flera tips hur man tar hand om fåglar och vart man ska vända sig. Det är alltså förbjudet att försöka rehabilitera en fågel själv. Det finns flera KFV-anläggningar i Sverige (KFV = katastrofhjälp för fåglar och vilt. Enligt hemsidan KFV-Riks finns ett 40-tal anläggningar.) Det är en fantastisk insatts som Kenneth och hans gäng gör. Tänk om alla vore så stora djurvänner som de på Spillepeng är. Då skulle vi inte behöva den stora jakt på skarvar, måsar, kråkor, duvor och andra fåglar som Kenneth räddar till livet. Stort tack till Kenneth och hans medhjälpare.
Men par kommenterer till boken är väl värda på den här bloggen. Kenneth berättar att "tunga dykänder" alltså ejder, svärta och sjöorre blir liggande på plana marken ofta invid trafikleder och inte kan ta sig därifrån om de flugit eller drivit in över land. Kenneth har flera fall där detta har hänt. I ett fall var det en svärthane som blivit liggande och som efter kontroll släpptes. Svärtan blev senare skjuten i Danmark men inrapporterad som sjöorre (sortand på danska). Jägares okunskap om vad de skjuter är tydligen internationell! Inte ens då de har fågeln i handen kan de artbestämma en fågel. Båda fågelhannarna är svarta med svärtan har vita armpennor och kraftigare näbb och är lätt att skilja från sjöorre även på långt håll. Svärtan är fridlyst i Sverige men förmodligen inte i Danmark som har ett betydligt högre jakttryck än i Sverige.
I sista kapitlet berättar Kenneth om en tam skata. Den var tam då den kom i Kenneths vård. Sedan kunna Kenneth följa den nästa dag för dag i mer än ett år. Skatan hade ringmärkts av Kenneth och då var tam var det många som lästa av ringnumret och meddelade Kenneth som är en känd person i Malmötrakten. Som Kenneth framhåller blir kråkfåglar lätt tama och är oftast mycket trevliga varelser. Det var väl inte en slump att Oden hade två tama korpar som informatörer om vad som händer i världen. Kenneth skriver "... skator är alldeles fantastiska trevliga fåglar och sannerligen värda mer respekt än vad somliga, rätt många föresten, visar dem." De skjuts nämligen ca 30 000 skator i Sverige varje år (36 000 (2016/2017) 28 000 (2017/2018)). Men Kenneth varnar för att tämja kråkfåglar. De får tyvärr ofta ett brått och brutalt slut som jag med kännedom om den hänsynslösa jakten på kråkfåglar kan styrka.
torsdag 4 juli 2019
lördag 29 juni 2019
Jaktkritik
Jag vet inte vad jag mest blir förlamad på i de förslag till nys jakttider som jag tidigare skrivit här på min blogg; är det uttrycket " I enlighet med riktlinjerna för jakttidsöversynen, baserat på strategi för svensk viltförvaltning ska jakt inte begränsas av omotiverade hinder, utgångspunkten är att jakt ska främjas. " eller de mycket förlängda jakttider för många arter. Båda sakerna måste fördömas och tas bort. De föreslagna förändringarna tar oss tillbaka till 1800-taler eller i alla fall före 1967 då en omläggning av att se på jakt genomfördes. Före 1967 fick man döda alla djur som inte var fridlysta och efter vände man på perspektivet så att allt var fridlyst utan det som fick jagas.Det är en krigsförklaring till oss som vill radikalt vill minska på den svenska jakten.
Jag kom att tänka på detta då jag nu läser Sven Lindqvists "Myten om Wu Tao-tzo". Jag har läst den förr 20-, 30-, 40 år sedan? Jag känner igen delar men den ger mig mycket nu när jag läser om den. Boken handlar om "konsten", om Hesse, Proust och Musil, men också om Kina, Indien och Afganistan bl a. SL tar också upp ordet idyll och det är därför jag kopplar det till våra ojämlika möjligheter att vi har att förändra jakten i Sverige; vi djurvänner och jägarna.
Idyll innebär att alla tycker lika. Det finns inga konflikter, konfrontationer eller meningsskiljaktigheter. I alla djurgrupper finns konkurrens och revirstrider. Vi människor gör det oftast i diskussioner, dispyter och gräl. Men som SL framhåller är idyllen stillastående. Det finns ingen framtid, inget att längta efter eller hoppas på. Livet blir helt meningslöst. Alltså måste vi leva i ett konfliktfyllt samhälle. Men det säga att vi svenskar kan komma överens, att vi kan kompromissa. Men jakttidsutredaren har inga tankar på detta utan förklarar krig. Men hur kommer alla de som inte vill ha mången jakt (10%) av svenska folket och de mer än 60 % som ogillar jakt då jaktek "sker för nöje och spännings skull" som all jakt innebär, för de som tycker om att döda djur. Vi blir inte ens inbjudna att delta i kommande möten där jakttiderna ska diskuteras.
Min kompromiss skulle innebär att all jakt som inte ger kött ska förbjudas. Alltså all rovdjursjakt och jakt på de allra flesta av fåglarna förbjuds. Jag har inte räknat hur många liv som skulle räddas men kanske 2/3-delar av alla djur. Detta skulle också innebära att flera 10 000-talas djur skulle slippa lida vid alla de skadeskjutningar som jakten innebär.
"Är det fred vi vill ha?" sjöng Thåström på 1970-talet. Mitt svar är NEJ!°
Jag kom att tänka på detta då jag nu läser Sven Lindqvists "Myten om Wu Tao-tzo". Jag har läst den förr 20-, 30-, 40 år sedan? Jag känner igen delar men den ger mig mycket nu när jag läser om den. Boken handlar om "konsten", om Hesse, Proust och Musil, men också om Kina, Indien och Afganistan bl a. SL tar också upp ordet idyll och det är därför jag kopplar det till våra ojämlika möjligheter att vi har att förändra jakten i Sverige; vi djurvänner och jägarna.
Idyll innebär att alla tycker lika. Det finns inga konflikter, konfrontationer eller meningsskiljaktigheter. I alla djurgrupper finns konkurrens och revirstrider. Vi människor gör det oftast i diskussioner, dispyter och gräl. Men som SL framhåller är idyllen stillastående. Det finns ingen framtid, inget att längta efter eller hoppas på. Livet blir helt meningslöst. Alltså måste vi leva i ett konfliktfyllt samhälle. Men det säga att vi svenskar kan komma överens, att vi kan kompromissa. Men jakttidsutredaren har inga tankar på detta utan förklarar krig. Men hur kommer alla de som inte vill ha mången jakt (10%) av svenska folket och de mer än 60 % som ogillar jakt då jaktek "sker för nöje och spännings skull" som all jakt innebär, för de som tycker om att döda djur. Vi blir inte ens inbjudna att delta i kommande möten där jakttiderna ska diskuteras.
Min kompromiss skulle innebär att all jakt som inte ger kött ska förbjudas. Alltså all rovdjursjakt och jakt på de allra flesta av fåglarna förbjuds. Jag har inte räknat hur många liv som skulle räddas men kanske 2/3-delar av alla djur. Detta skulle också innebära att flera 10 000-talas djur skulle slippa lida vid alla de skadeskjutningar som jakten innebär.
"Är det fred vi vill ha?" sjöng Thåström på 1970-talet. Mitt svar är NEJ!°
lördag 22 juni 2019
Jaktkritik
För ett par dagar sedan var jag ute i skogen. Ibland har man otur. Jag råkade snubbla och föll så illa att jag måste ta emot mig med vänster arm. Detta innebar att jag skadade min handled. Först trodde jag att handen blivit stukad och att svullnaden snart skulle ge med sig. Men så visade sig inte vara fallet utan jag måste uppsöka en ortopedklinik. Det visade sig att det ena av underarmsbenen hade kommit ur led och benet måste dras till dess riktiga position. Tillsammans med en sjuksyster drog läkaren benet till rätta. Det gjorde jävligt ont trots bedövning. Tyvärr skadades säkert många muskler och jag har fortfarande ont och har svårt arr använda armen.
Men min situation har fått mig att tänka på alla de 100 000-tals djur som skadeskjuts varje år. Med de hagel och köttsår som skadorna innebär måste det vara ett oerhört handikapp för dessa individer. Rovdjuren har naturligtvis mycket svårare att röra sig och då svårare att finna sitt byte. De som livnär sig på gräs, löv och grenar får istället svårare att fly undan.
Att dö av svält och att bli tagen av ett rovdjur är det naturligaste dödssätten i naturen. Men att dö beroende att människan är fullkomligt onödigt. Dessutom blir det inte ett naturligt urval som det skulle ha blivit om alla djuren hade sin naturliga fysiska egenskaper i behåll. Ytterligare tillkommer en stor risk för sekundär förgiftning hos de rovdjur som äter de skadeskjutna djuren. En anledning till varför jakt bör begränsas till minsta möjliga skyddsjakt.
m
Men min situation har fått mig att tänka på alla de 100 000-tals djur som skadeskjuts varje år. Med de hagel och köttsår som skadorna innebär måste det vara ett oerhört handikapp för dessa individer. Rovdjuren har naturligtvis mycket svårare att röra sig och då svårare att finna sitt byte. De som livnär sig på gräs, löv och grenar får istället svårare att fly undan.
Att dö av svält och att bli tagen av ett rovdjur är det naturligaste dödssätten i naturen. Men att dö beroende att människan är fullkomligt onödigt. Dessutom blir det inte ett naturligt urval som det skulle ha blivit om alla djuren hade sin naturliga fysiska egenskaper i behåll. Ytterligare tillkommer en stor risk för sekundär förgiftning hos de rovdjur som äter de skadeskjutna djuren. En anledning till varför jakt bör begränsas till minsta möjliga skyddsjakt.
m
tisdag 11 juni 2019
Här kommer tre sidor blogg. Bloggen visar min sågning av förslaget till nya jakttider för fåglar.
Har du några kommentarer så tar jag tacksamt emot dom.
Jag har nu tagit del av förslaget till fågeljakt. Jag är övertygad om att den övervägande delen av fågelvännerna i Sverige motsätter sig fågeljakt över huvudtaget. Detta av tre skal: den oacceptabla stora skadeskjutningen(se Viltrevy Vol13, nr 1 1985), det ytterst lilla utbytet av kött på fågel (https://www.spisa.nu/fakta/morkulla) och att de inte orsakar allvarliga skador.
Det här förslaget är hjärtlöst och hänsynslöst och den snytingen från Naturvårdsverket kommer inte att tas väl emot från oss fågelvänner. Med uttryck som "Enligt strategi för svensk viltförvaltning ska jakt inte begränsas av omotiverade hinder" och "kramsfågel" är vi tillbaka på 1800-talet då de flesta fåglar sköts och ansågs som mat.
Ytterligare kritik är att författaren innan förslaget framfördes ville ha synpunkter men när jag skickade in mängder finns inget av dessa med. Låt vara att de inte ansågs värdefulla men förslagen borde ha kommenterats och avslagen motiverats. Kanske författaren inte huvud taget läste de förslag som kom in vilket jag förmodar är fallet. Nonchalant!.
Jakt är fråga om etik men också demokrati. Jägarna äger inte djuren utan djuren är en tillgång för alla som bor i landet. Utredningen tar ingen hänsyn till alla de som vill ha en individrik fauna för många upplevelser i naturen och anser att de 100 000-tals skadeskjutningar som sker i jakten är Sveriges största djurskyddsproblem. Inget slakteri skulle få verka om slakteriet skadade 100 000-tals djur innan de dödades. Över 60% av de tillfrågade i en enkät (Kagervall, A., Sandström, C., Ericsson, G. & Ljung, P. 2011. Om svenskar inställning till jakt. Institutionen för vilt, fisk och miljö. Rapport 2011:1. SLU, Umeå) ansåg att jakt inte skulle få bedrivas om den skedde enbart för nöje och spännings skull. All jakt bedrivs av nöje och spänning. Ingen tvingars ut i skogen. Med hänsyn till att fåglar ge mycket litet kött och att flertalet inte överhuvud taget äts (eller kan ätas se nedan) ska fågeljakt inte bedrivas.
Förslaget saknar all hänvisning till forskning i sina förslag vilket gör att förslaget inte kan godtas.'
Gruppvisa genomgångar av förslaget-
Gäss:
I den ovan angivna skriften visas att 80% (sic) av gässen skjutna på hösten hade hagel i kroppen. Efter nyår hade 50% fortfarande hagel i kroppen. Med all säkerhet hade alltså 30% av de skadeskjutna gässen dött under mellantiden. Det kan knappast vara de oskadade gässen som flugit iväg. Gässarterna allmänna populationsökningar beror på ökad tillgång till föda framför allt på vintern. Jordbrukets förändring har alltså förorsakat problemen som gässen skapar. I skriften Elmberg, J. & Månsson, J. (red.) 2018 ”Fakta för förvaltare: gäss och svanar. Kunskapssammanställning om bete, övergödning, smittspridning och skyddsjakt.” finns bla följande meningar "Gäss och svanars påverkan på skördeutfallet generellt är mycket liten jämfört med den variation som orsakas av faktorer som nederbörd, temperatur och växtsjukdomar." "Få vetenskapliga studier har utvärderat effekterna av skyddsjakt. Tidigare studier av konventionell jakt antyder dock att skyddsjakt borde skrämma gäss från skadekänsliga grödor och även göra dem räddare för människor."
En viktig lärdom av dessa forskningsresultat är att jakt inte påverkar skördeutfallet kommande år. En mycket viktig faktor är att endast 60% av gässen överlever två års ålder (Ringmärkningsatlas 2005) men endast 24% producerade en kull. Häckningsframgången ökar med ökande ålder men endast 10 % av populationen producerar 47% av hela ungproduktionen ((Lifetime reproduction success of Greylag Geese (Anser anser) breeding in south Sweden Ornis sevcica 28: 39-47, 2018.) Jakt dödar alltså ytterst sällan de individer som reproducerar sig. Motmedlet mot skador av gäss på grödor måste vara att jordbrukare anpassar sin växtföljd till det som tidigare varit då gässen inte hade möjlighet att föröka sig så kraftigt eller att anse de skador som gässen åstadkommer är tolererbara i förhållande till de nuvarande odlingsmetoderna.
När jägarna inte kan skilja på det arter de jagar är det enda och enklaste sättet att förbjuda jakt på båda arterna. I detta fall ska bläsgås, som i Sverige är en tämligen sällsynt art, fridlysas så att inte den hotade arten fjällgås kan drabbas.
Författarens framhållanden av gässens träckande på åkrar som ytterligare en nackdel för gässen är löjeväckande med tanke på att jordbrukare strör ut 1000-tals tom naturgödsel på sina åkrar varje år.
Svensk fågeltaxering (http://www.fageltaxering.lu.se/resultat/trender/trender-standardrutterna) visar att både sädgås och kanadagås minskar signifikant (sädgås -8,1 P<0 -1="" kanadag="" nbsp="" och="" p="" s="">Dykänder:
OM jakt ska få bedrivas så ska jakten ge en rimlig mängd kött för familj eller sällskap. Dykänderna uppfyller inte dessa krav. (Ur Sven Nilsson, Skandinavisk Fauna. Fåglarna (1858) .Faksimilutgåva 1980.
Alfågel: "Köttet blir smakligt om huden avflås och det ligger en dag i vatten eller mjölk, innan det stekes.
Ejder : "Köttet är grovt och föga användbart"
Sjöorre: "Köttet är tranigt, segt och osmakligt men fjäder och dun förträffliga". SN omtalar också att "Katolikerna, som äta dem under fastan, då de av sin religions föreskrifter förbjudas att njuta annan köttmat än fisk".
Vigg: "Köttet skall vara mycket tranigt och osmakligt, ehuru det plägar vara ganska fett".
Småskrake: "Köttet är tranigt och ätes nästan endast av allmogen".
Storskrake: Av de nämnda födoämnen (fisk) måste skrakens kött bliva tranigt och osmakligt. Också ätes det väl endast av skärgårdsallmogen.
Enligt fågeltaxeringen minskar ejder (-2,6 P<0 -1="" d="" dandet="" forts="" knipa="" och="" p="" r="" ska="" skrake="" sm="" tta="" varf="">Kråk- och måsfåglar: (Ingår i den s k viltvården).
Som utredningsförfattaren framhåller äts inga av dessa fåglar och ska naturligtvis inte dödas. Inga vetenskapliga artiklar finns som bevisar dessa fåglars inverkan så att minskning av jaktbart vilt blir påtaglig. Snarare är jakten kontraproduktiv då dessa fåglar livnär sig på insekter och larver, mollusker mm. Råkjakten i Skåne den 10 maj måste betecknas som jakt under häckningstid vilken är förbjuden i EU:s fågeldirektiv. Jakten går ju till på så sätt att ungarna skjuts liggande i boet och ungarna säljs sedan till krogar i Skåne. Problemet är att kommuner ser mellan fingrarna och kallar
detta att jakten är "för undanröjande av sanitär olägenhet". Detta borde Naturvårdsverket låta domstol pröva för att få en juridisk bedömning om man kan låta döda ungar under häckningstid.
Kråkor minskar starkt (-1,3 P<0 -1="" -3="" d="" das="" dessa="" f="" glar="" gr="" havstruten="" i="" kan="" lika="" minskar="" mycket="" nbsp="" och="" ocks="" p="" r="" ska="" som="" sverige="" truten="" varf="">Simänder.
Förutom att kricka ska fridlysas på grund av dess litenhet och därmed oanvändbar som köttproducent och dessutom minskar (-2,5 P<0 -5="" 30="" all="" andjakt="" annan="" antal.="" antal="" bl="" blir="" bort="" bruk="" ca="" d="" de="" den="" det.="" det="" digt="" djuren="" efters="" endast="" enligt="" ett="" f="" fallit="" ffa="" ffats="" finns="" fler="" fr="" ftersom="" g="" gna="" hagel="" hamnar="" har="" hargs="" i="" iakttagelser="" inga="" inte="" intr="" jakt="" jaktlagen="" k="" kan="" kraftigt="" kroppen.="" ks="" lidande="" liksom="" man="" med="" men="" minskar="" n="" nder="" ner="" nnu="" norra="" oacceptabelt="" och="" omr="" on="" p="" r="" rbjudas="" registrerat="" rs="" samma="" sand="" ska="" skadeskjutna="" skadeskjutningen="" skjutomr="" som="" ssen="" straffbart="" studier="" sverige="" terfunnits="" till="" tr="" tt="" tter="" uppland="" usa="" utanf="" uts="" vattnet.="" vid="" viltvattnet="" vinglat="">Morkulla, enkelbeckasin och björktrast.
Alla tre arterna har naturligtvis ingen berättigat syfte som jaktbara arter. Alla arterna ger ytterst lite kött och som i all fågeljakt är sannolikheten stor för skadeskjutningar. Björktrast har minskat kraftigt -2,5 P<0 p="">Fasan och rapphöna.
Båda arterna införs eller odlas för jakt. Utan dessa åtgärder är det tveksamt om arterna skulle överleva i alla fall i jaktbara populationer. Inplantering av arter kan ifrågasättas. I boken "Den motvillige monarken" skildras en fasanjakt som kungen genomför med några vänner i Ungern (?). Efter att fåglarna skjutits och ligger döda på marken går jägarna därifrån utan att ta med sig bytet. Enligt boken för att fasanerna är bemängda med bly och därför inte går att äta.Jan Danielsson fann i SVT:s "Mitt i naturen" för flera år sedan ripor hopsamlade, liggande på fjällheden, lämnade kanske av samma orsak. Med tanke på att jägare rekommenderas att skära bort ca 1 dm runt kulhålen på älg innan köttet äts så skulle naturligtvis bortskärandet av centimeter stort dela av de små fåglarna kött innebära att inget blev kvar.
Dalripa, fjällripa, orre, tjäder och järpe.
All jakt är additiv, alltså ökar dödligheten utöver den naturliga. Glädjande nog har skogshönsen haft en stabil nivå de senaste 20 åren men dalripan har minskat signifikant (-5,5 P<0 100-tals="" 15="" all="" allvarliga="" allvarligare="" arealer="" att="" bekv="" blir="" d="" dandet="" de="" den="" derns="" desto="" det="" eliminera="" eller="" en="" endast="" enligt="" erfordrar="" extrem.="" f="" fallit="" fastnar="" feb.="" fr="" geltaxering.="" genoms="" ger="" h="" i="" individer="" inneb="" inte="" jakt="" jakten="" jaktens="" jakttiden="" jakttiderna="" jlig="" jligheter="" ju="" kan="" kas="" korrekt="" kunna="" kval="" l="" llor="" lugn="" m="" men="" mt="" n="" nga="" och="" ocks="" oerh="" om="" p="" parar="" parningss="" populationen.="" r="" rbjudas="" rd="" rda="" resl="" reslagna="" ret="" ripa="" ripor="" riporna="" ripsnarning.="" ripsnaror="" rovdjur="" rovdrift="" rslaget="" s.="" s="" senare="" sig="" ska="" ske="" sker="" skoter="" slutar="" sn="" snaran.="" snaror="" som="" song="" sten.="" stora="" svensk="" syftar="" ten="" tidigare="" till="" tj="" tta="" under="" upp="" vara="" verhuvudtaget="" verkan="" verkas="" verlev="" verlevt="" vilket="" vinter.="" vintern="" visat="" vrigt="" ytterst="">Ytterligare ett oacceptabelt förslag till jakttider. Skrota förslaget, GÖR OM! GÖR RÄTT!
Hans Ryttman
FD fd universitetslektor vid Stockholms universitet
(0768 - 44 95 44)
Har du några kommentarer så tar jag tacksamt emot dom.
Jag har nu tagit del av förslaget till fågeljakt. Jag är övertygad om att den övervägande delen av fågelvännerna i Sverige motsätter sig fågeljakt över huvudtaget. Detta av tre skal: den oacceptabla stora skadeskjutningen(se Viltrevy Vol13, nr 1 1985), det ytterst lilla utbytet av kött på fågel (https://www.spisa.nu/fakta/morkulla) och att de inte orsakar allvarliga skador.
Det här förslaget är hjärtlöst och hänsynslöst och den snytingen från Naturvårdsverket kommer inte att tas väl emot från oss fågelvänner. Med uttryck som "Enligt strategi för svensk viltförvaltning ska jakt inte begränsas av omotiverade hinder" och "kramsfågel" är vi tillbaka på 1800-talet då de flesta fåglar sköts och ansågs som mat.
Ytterligare kritik är att författaren innan förslaget framfördes ville ha synpunkter men när jag skickade in mängder finns inget av dessa med. Låt vara att de inte ansågs värdefulla men förslagen borde ha kommenterats och avslagen motiverats. Kanske författaren inte huvud taget läste de förslag som kom in vilket jag förmodar är fallet. Nonchalant!.
Jakt är fråga om etik men också demokrati. Jägarna äger inte djuren utan djuren är en tillgång för alla som bor i landet. Utredningen tar ingen hänsyn till alla de som vill ha en individrik fauna för många upplevelser i naturen och anser att de 100 000-tals skadeskjutningar som sker i jakten är Sveriges största djurskyddsproblem. Inget slakteri skulle få verka om slakteriet skadade 100 000-tals djur innan de dödades. Över 60% av de tillfrågade i en enkät (Kagervall, A., Sandström, C., Ericsson, G. & Ljung, P. 2011. Om svenskar inställning till jakt. Institutionen för vilt, fisk och miljö. Rapport 2011:1. SLU, Umeå) ansåg att jakt inte skulle få bedrivas om den skedde enbart för nöje och spännings skull. All jakt bedrivs av nöje och spänning. Ingen tvingars ut i skogen. Med hänsyn till att fåglar ge mycket litet kött och att flertalet inte överhuvud taget äts (eller kan ätas se nedan) ska fågeljakt inte bedrivas.
Förslaget saknar all hänvisning till forskning i sina förslag vilket gör att förslaget inte kan godtas.'
Gruppvisa genomgångar av förslaget-
Gäss:
I den ovan angivna skriften visas att 80% (sic) av gässen skjutna på hösten hade hagel i kroppen. Efter nyår hade 50% fortfarande hagel i kroppen. Med all säkerhet hade alltså 30% av de skadeskjutna gässen dött under mellantiden. Det kan knappast vara de oskadade gässen som flugit iväg. Gässarterna allmänna populationsökningar beror på ökad tillgång till föda framför allt på vintern. Jordbrukets förändring har alltså förorsakat problemen som gässen skapar. I skriften Elmberg, J. & Månsson, J. (red.) 2018 ”Fakta för förvaltare: gäss och svanar. Kunskapssammanställning om bete, övergödning, smittspridning och skyddsjakt.” finns bla följande meningar "Gäss och svanars påverkan på skördeutfallet generellt är mycket liten jämfört med den variation som orsakas av faktorer som nederbörd, temperatur och växtsjukdomar." "Få vetenskapliga studier har utvärderat effekterna av skyddsjakt. Tidigare studier av konventionell jakt antyder dock att skyddsjakt borde skrämma gäss från skadekänsliga grödor och även göra dem räddare för människor."
En viktig lärdom av dessa forskningsresultat är att jakt inte påverkar skördeutfallet kommande år. En mycket viktig faktor är att endast 60% av gässen överlever två års ålder (Ringmärkningsatlas 2005) men endast 24% producerade en kull. Häckningsframgången ökar med ökande ålder men endast 10 % av populationen producerar 47% av hela ungproduktionen ((Lifetime reproduction success of Greylag Geese (Anser anser) breeding in south Sweden Ornis sevcica 28: 39-47, 2018.) Jakt dödar alltså ytterst sällan de individer som reproducerar sig. Motmedlet mot skador av gäss på grödor måste vara att jordbrukare anpassar sin växtföljd till det som tidigare varit då gässen inte hade möjlighet att föröka sig så kraftigt eller att anse de skador som gässen åstadkommer är tolererbara i förhållande till de nuvarande odlingsmetoderna.
När jägarna inte kan skilja på det arter de jagar är det enda och enklaste sättet att förbjuda jakt på båda arterna. I detta fall ska bläsgås, som i Sverige är en tämligen sällsynt art, fridlysas så att inte den hotade arten fjällgås kan drabbas.
Författarens framhållanden av gässens träckande på åkrar som ytterligare en nackdel för gässen är löjeväckande med tanke på att jordbrukare strör ut 1000-tals tom naturgödsel på sina åkrar varje år.
Svensk fågeltaxering (http://www.fageltaxering.lu.se/resultat/trender/trender-standardrutterna) visar att både sädgås och kanadagås minskar signifikant (sädgås -8,1 P<0 -1="" kanadag="" nbsp="" och="" p="" s="">Dykänder:
OM jakt ska få bedrivas så ska jakten ge en rimlig mängd kött för familj eller sällskap. Dykänderna uppfyller inte dessa krav. (Ur Sven Nilsson, Skandinavisk Fauna. Fåglarna (1858) .Faksimilutgåva 1980.
Alfågel: "Köttet blir smakligt om huden avflås och det ligger en dag i vatten eller mjölk, innan det stekes.
Ejder : "Köttet är grovt och föga användbart"
Sjöorre: "Köttet är tranigt, segt och osmakligt men fjäder och dun förträffliga". SN omtalar också att "Katolikerna, som äta dem under fastan, då de av sin religions föreskrifter förbjudas att njuta annan köttmat än fisk".
Vigg: "Köttet skall vara mycket tranigt och osmakligt, ehuru det plägar vara ganska fett".
Småskrake: "Köttet är tranigt och ätes nästan endast av allmogen".
Storskrake: Av de nämnda födoämnen (fisk) måste skrakens kött bliva tranigt och osmakligt. Också ätes det väl endast av skärgårdsallmogen.
Enligt fågeltaxeringen minskar ejder (-2,6 P<0 -1="" d="" dandet="" forts="" knipa="" och="" p="" r="" ska="" skrake="" sm="" tta="" varf="">Kråk- och måsfåglar: (Ingår i den s k viltvården).
Som utredningsförfattaren framhåller äts inga av dessa fåglar och ska naturligtvis inte dödas. Inga vetenskapliga artiklar finns som bevisar dessa fåglars inverkan så att minskning av jaktbart vilt blir påtaglig. Snarare är jakten kontraproduktiv då dessa fåglar livnär sig på insekter och larver, mollusker mm. Råkjakten i Skåne den 10 maj måste betecknas som jakt under häckningstid vilken är förbjuden i EU:s fågeldirektiv. Jakten går ju till på så sätt att ungarna skjuts liggande i boet och ungarna säljs sedan till krogar i Skåne. Problemet är att kommuner ser mellan fingrarna och kallar
detta att jakten är "för undanröjande av sanitär olägenhet". Detta borde Naturvårdsverket låta domstol pröva för att få en juridisk bedömning om man kan låta döda ungar under häckningstid.
Kråkor minskar starkt (-1,3 P<0 -1="" -3="" d="" das="" dessa="" f="" glar="" gr="" havstruten="" i="" kan="" lika="" minskar="" mycket="" nbsp="" och="" ocks="" p="" r="" ska="" som="" sverige="" truten="" varf="">Simänder.
Förutom att kricka ska fridlysas på grund av dess litenhet och därmed oanvändbar som köttproducent och dessutom minskar (-2,5 P<0 -5="" 30="" all="" andjakt="" annan="" antal.="" antal="" bl="" blir="" bort="" bruk="" ca="" d="" de="" den="" det.="" det="" digt="" djuren="" efters="" endast="" enligt="" ett="" f="" fallit="" ffa="" ffats="" finns="" fler="" fr="" ftersom="" g="" gna="" hagel="" hamnar="" har="" hargs="" i="" iakttagelser="" inga="" inte="" intr="" jakt="" jaktlagen="" k="" kan="" kraftigt="" kroppen.="" ks="" lidande="" liksom="" man="" med="" men="" minskar="" n="" nder="" ner="" nnu="" norra="" oacceptabelt="" och="" omr="" on="" p="" r="" rbjudas="" registrerat="" rs="" samma="" sand="" ska="" skadeskjutna="" skadeskjutningen="" skjutomr="" som="" ssen="" straffbart="" studier="" sverige="" terfunnits="" till="" tr="" tt="" tter="" uppland="" usa="" utanf="" uts="" vattnet.="" vid="" viltvattnet="" vinglat="">Morkulla, enkelbeckasin och björktrast.
Alla tre arterna har naturligtvis ingen berättigat syfte som jaktbara arter. Alla arterna ger ytterst lite kött och som i all fågeljakt är sannolikheten stor för skadeskjutningar. Björktrast har minskat kraftigt -2,5 P<0 p="">Fasan och rapphöna.
Båda arterna införs eller odlas för jakt. Utan dessa åtgärder är det tveksamt om arterna skulle överleva i alla fall i jaktbara populationer. Inplantering av arter kan ifrågasättas. I boken "Den motvillige monarken" skildras en fasanjakt som kungen genomför med några vänner i Ungern (?). Efter att fåglarna skjutits och ligger döda på marken går jägarna därifrån utan att ta med sig bytet. Enligt boken för att fasanerna är bemängda med bly och därför inte går att äta.Jan Danielsson fann i SVT:s "Mitt i naturen" för flera år sedan ripor hopsamlade, liggande på fjällheden, lämnade kanske av samma orsak. Med tanke på att jägare rekommenderas att skära bort ca 1 dm runt kulhålen på älg innan köttet äts så skulle naturligtvis bortskärandet av centimeter stort dela av de små fåglarna kött innebära att inget blev kvar.
Dalripa, fjällripa, orre, tjäder och järpe.
All jakt är additiv, alltså ökar dödligheten utöver den naturliga. Glädjande nog har skogshönsen haft en stabil nivå de senaste 20 åren men dalripan har minskat signifikant (-5,5 P<0 100-tals="" 15="" all="" allvarliga="" allvarligare="" arealer="" att="" bekv="" blir="" d="" dandet="" de="" den="" derns="" desto="" det="" eliminera="" eller="" en="" endast="" enligt="" erfordrar="" extrem.="" f="" fallit="" fastnar="" feb.="" fr="" geltaxering.="" genoms="" ger="" h="" i="" individer="" inneb="" inte="" jakt="" jakten="" jaktens="" jakttiden="" jakttiderna="" jlig="" jligheter="" ju="" kan="" kas="" korrekt="" kunna="" kval="" l="" llor="" lugn="" m="" men="" mt="" n="" nga="" och="" ocks="" oerh="" om="" p="" parar="" parningss="" populationen.="" r="" rbjudas="" rd="" rda="" resl="" reslagna="" ret="" ripa="" ripor="" riporna="" ripsnarning.="" ripsnaror="" rovdjur="" rovdrift="" rslaget="" s.="" s="" senare="" sig="" ska="" ske="" sker="" skoter="" slutar="" sn="" snaran.="" snaror="" som="" song="" sten.="" stora="" svensk="" syftar="" ten="" tidigare="" till="" tj="" tta="" under="" upp="" vara="" verhuvudtaget="" verkan="" verkas="" verlev="" verlevt="" vilket="" vinter.="" vintern="" visat="" vrigt="" ytterst="">Ytterligare ett oacceptabelt förslag till jakttider. Skrota förslaget, GÖR OM! GÖR RÄTT!
Hans Ryttman
FD fd universitetslektor vid Stockholms universitet
(0768 - 44 95 44)
måndag 3 juni 2019
Jaktkritik
I dag hörde jag på Ekot att regeringen går på borgarnas "tillkännagivande" att införa licensjakt på gråsäl för fiskets skull. Landsbygdsministern var orolig för torskbeståndet. Ekot hade även talat med en forskare som menade att avskjutningen av gråsälen skulle ha liten betydelse och att torskens situation berodde på Östersjöns dåliga miljöstatus och överfiske. Landsbygdsministern litade på att Naturvårdsverket hade den vetenskapliga kunskapen vilket jag i hög grad ifrågasätter. Där finns inge professorer som just studerat sälars ekologi och jag tvivlar att det finns andra i Sverige med den kunskapen än den professorn som intervjuades.
Jag kan ju lägga dit det jag skrev om den föreslagna licensjakten på säl som förkom i det förslag till nya jakttider som Naturvårdsverket nu har kommit med.
9.För säl står följande:"Licensjakt ger följande fördelar:
Ökad möjlighet att kunna förebygga de skador som säl orsakar
Jakt med andra villkor och förutsättningar än skyddsjakt
Kunna reglera regionala bestånd
Tillgodose olika lokala behov
Ökad tydlighet i sälförvaltningen
Främja brukandet av sälen som en resurs
Ökat intresse för säljakten som jaktform
Minskad konflikt mellan människa och säl"
Med tanke på att 100 000-tals människor har fått lämna sina arbeten inom bl a teko, varv, stål, och skoindustrin och 10 000-tals jordbrukare har fått lägga ner sin verksamhet då lönsamheten inte varit tillfredsställande så tycks det märkligt att olönsamt fiske ska räddas genom att ett djur ska utsättas för djurplågeri genom en omfattande jakt. De ca 400 sälar som idag tillåts i skyddsjakten kan naturligtvis inte synas som ökade fångster för en enda fiskare. För att få en synlig påverkan på fångsterna måste säkert 1/3 av sälstammen (10 000 - 15 000 djur?) dödas varje år. Med tanke på att älgjakten skadeskjuter 14% varav 4% inte återfinns (Ericsson,G. & von Essen,H.2002. Moose shot at and not retrieved in Sweden. Procedings of the 24th int.congress of game biologists. 55 - 63. ) så kommer eventuell säljakt att skadeskjuta oacceptabelt många sälar. Det skulle verkligen klassas som "onödigt lidande" och vara straffbart enligt jaktlagen. De möjligheter som finns är att fiskarna kan ta ut de priser som kompenserar för de skador som sälar gör, skaffar sälsäkra fiskeredskap och/eller fiskar med rörliga redskap. Visserligen tycker de som jagar att det är ett nöje att döda djur men varför säljakt ska främjas är obegripligt.
Jag kan ju lägga dit det jag skrev om den föreslagna licensjakten på säl som förkom i det förslag till nya jakttider som Naturvårdsverket nu har kommit med.
9.För säl står följande:"Licensjakt ger följande fördelar:
Ökad möjlighet att kunna förebygga de skador som säl orsakar
Jakt med andra villkor och förutsättningar än skyddsjakt
Kunna reglera regionala bestånd
Tillgodose olika lokala behov
Ökad tydlighet i sälförvaltningen
Främja brukandet av sälen som en resurs
Ökat intresse för säljakten som jaktform
Minskad konflikt mellan människa och säl"
Med tanke på att 100 000-tals människor har fått lämna sina arbeten inom bl a teko, varv, stål, och skoindustrin och 10 000-tals jordbrukare har fått lägga ner sin verksamhet då lönsamheten inte varit tillfredsställande så tycks det märkligt att olönsamt fiske ska räddas genom att ett djur ska utsättas för djurplågeri genom en omfattande jakt. De ca 400 sälar som idag tillåts i skyddsjakten kan naturligtvis inte synas som ökade fångster för en enda fiskare. För att få en synlig påverkan på fångsterna måste säkert 1/3 av sälstammen (10 000 - 15 000 djur?) dödas varje år. Med tanke på att älgjakten skadeskjuter 14% varav 4% inte återfinns (Ericsson,G. & von Essen,H.2002. Moose shot at and not retrieved in Sweden. Procedings of the 24th int.congress of game biologists. 55 - 63. ) så kommer eventuell säljakt att skadeskjuta oacceptabelt många sälar. Det skulle verkligen klassas som "onödigt lidande" och vara straffbart enligt jaktlagen. De möjligheter som finns är att fiskarna kan ta ut de priser som kompenserar för de skador som sälar gör, skaffar sälsäkra fiskeredskap och/eller fiskar med rörliga redskap. Visserligen tycker de som jagar att det är ett nöje att döda djur men varför säljakt ska främjas är obegripligt.
fredag 17 maj 2019
Jaktkritik
För en gång skull kan man verkligen kalla denna blogg för jaktkritik.
Jag blev så upprörd när jag läste det förslag till nya jakttider för de kommande sex åren så jag skrev följande som jag skickat till GD Naturvårdsverket och samtliga ordinarie ledamöter i riksdagens Miljö o Jordbruksutskott. Det är långt så du har mycket att läsa. Inom citationstecken är taget ut förslaget direkt.
Jag ser gärna kommentarer till det jag skrivit.
Jag fick här om dagen Naturvårdsverkets förslag till nya jakttider för de närmaste sex åren. Det är en sorgligt, skrämmande och synnerligen känslokallt, hänsynslöst och skamlöst förslag.
Det är helt klart en jägare eller med starka jaktsympatier som skrivit förslaget och inte en neutral tjänsteman. Det är märkligt att en statlig tjänsteman kan skriva ett så uppenbart positivt utkast i så egna syften. (NV utkast förslag jakttidsändringar däggdjur till beredningsgrupp 190503).
Delar av förslaget är satta med citattecken.
Det är mycket som jag ifrågasätter i förslaget:
1. "Skogsharen har gynnsam bevarandestatus enligt art 17 rapporteringen (april 2019).
Det finns en risk för att fältharen föder ungar under den föreslagna jakttiden. Då fältharen är en främmande art med riskklassning HI, 4/4 och nyetablering och spridning av främmande vilt i Sverige ska förhindras föreslås ändå perioden."
Att hävda att skogsharen har gynnsam bevarande status som ett skäl till att den fortfarande ska jagas är helt utan kunskap om skogsharens situation i Sverige i dag. Sedan 1990 har skogsharen minskat med mer än 90% om man studerar Jägareförbundets jaktstatistik. Jägarna själva anser att deras avskjutning speglar populationens storlek. En seriös inventering borde klargöra skogsharens status. Det finns inget skäl till att jaga en art som så snabbt minskar utan att vi vet orsaken.
Fältharen kan knappast betecknas som"nyetablering". Fältharen har funnits i Sverige i 150 år. Vill Naturvårdsverket minska stammen ska naturligtvis ingen jakt på räv eller kråkfåglar förkomma. Det är mot gängse praksis att jaga under tid då ungar kan finns i bo och ska självfallet inte införas.
2. "För att kunna nyttja bävern som resurs och för att minimera behovet av skyddsjakt bör den allmänna jakttiden vara så lång som möjligt.
Nuvarande jaktslut ligger i nära anslutning till den tid då bäverns ungar föds och jaktslutet ligger i anslutning till när ungarna fortfarande är beroende av den digivande modern. Det finns jaktliga och förvaltningsmässiga skäl att jaga bävern så nära inpå nedkomsttiden som möjligt och merparten av jakten sker därför under de sista veckorna av jakttiden."
Min anmärkning under fälthare gäller också här. Jakttiden måste vara helt skild från den tid då ungar kan tänkas finnas. Inget annat är acceptabelt.
Bäver kan vara ett problem då fördämningar påverkar permanenta installationer exempelvis vägar men bävrar som befinner sig långt från dylika ska inte dödas utan problemet ska åtgärdas på plats (skyddsjakt ska tillämpas).
Märklig är också uttrycket "kunna utnyttja bävern som resurs". Är det någon som äter bäver (utom varg)? Ingen använder väl päls idag? Bävergäll anses vara ett obsolet läkemedel.
3."Vi överväger att förenkla tabellen.
Det kan vara möjligt att förlänga jakttiden i södra SE, vi undersöker detta med forskarna.
Eftersom vi behöver skydda fjällräven vill vi inte förkorta jakttiden i norra Sverige."
Det enklaste sättet att förenkla tabellen är att ta bort rödräv från listan på jaktbara arter. OM jakt ska bedrivas så ska jakten ge kött. Det är oetiskt att döda djur bara för att man har fördomar mot dem. Det är en förlegad tro att rovdjur påverkar bytesdjuren så att det påtagligt skulle minska. Jag vill erinra om duvhökens fridlysning som var mycket omdebatterad innan den infördes. Ingen påstår att fridlysningen av duvhöken har påverkat skogshönsbeståndet. Det är också påtagligt att rovdjuren inte inskränker bytesdjurens antal som exempel kan ju hänvisas till afrikanska nationalparker och Sarek med kanske Sveriges tätaste älgstam tack vare björn, järv och lo. då dessa rovdjur ger en optimalt anpassad bytesstam.
Dödandet av ca 70 000 rävar gör också oss djur- och naturvänner en skada i vår önskan att när vi rör oss i naturen få se levande djur. Jägarnas rättighet tar bort och begränsar vår rättighet att få naturupplevelser då vi besöker skog och mark. Vems rättighet väger tyngst; 250 000 jägare eller 2 500 000 djur-och naturvänner?
Fjällrävens tid som art i Sverige är begränsad med den klimatförändring som sker men tiden kan kanske förlängas med att hålla rödräven borta från deras revir. Även här ska skyddsjakt bedrivas.
4. "En aktiv jakt efter mård, likväl som efter andra predatorer, har visat sig ha positiva effekter för flertalet markhäckande fåglar och annat småvilt.
Mård specificeras här till skogsmård för att särskilja från den numera förekommande stenmården, dock i princip omöjliga att skilja vid jakt.
(Jakt efter mård bedrivs i viss mån riktad men också i samband med annan småviltjakt, till exempel efter skogsfågel. Ofta används samma hundar vid jakt efter mård som efter skogsfågel varför samma startdatum skulle vara lämpligt. Ytterligare kunskap behövs isåfall om ungarnas överlevnadsmöjlighet i augusti)." "Mården jagas dels för skinnet..."
Här kommer författaren av förslaget med ett obevisat påstående ("positiva effekter") utan att ange källa. Som statistiker är jag ytterst tveksam om någon kan bevisa ett dylika påstående. Det är oerhört svårt att bevisa att rovdjursjakt har positiva effekter på småviltstammar. Jag har under många år (sedan i början av 1990-talat) följt tidskriften J.Wildlife Management och där oftast funnit att jakt mot predatorer inte ger en additiv effekt på de bytesdjur som jägarna vill komma åt. Jag vill inte här gå in på de statistik problem (väder, vilka variabler man måste kunna kontrollera, olika områdens likhet mm) som en studie att jakt mot predator påverkar bytesdjuren. Du som vill ha en omfattande redogörelse om de svårigheter som finns återkommer jag gärna . Varifrån får författaren att skinnen används? Ingen bär väl päls? Vid en förfrågan på SCB finns ingen export av mårdskinn ( eller andra vilda djur) från Sverige.
5. Grävling föreslås kunna jagas 1 aug. - 15 feb. För det första ska inte grävling jagas överhuvudtaget. Grävlingens eventuella predation på markhäckande fåglars ägg är försumbar då fågelägg och ungar alltid har stor dödlighet. Ringmärkta vuxna fåglar födda samma år som ringmärkningen sker har >50% dödlighet. Dessutom finns ingen vetenskaplig studie som visar att grävlingen påverkar det jaktliga utbytet. Gamla fördomar ska inte styra ny lagstiftning. Då författaren föreslår jakt på vintern då grävlingen ligger i vinterdvala måste grytjakt bedrivas. Både Jordbruksverk och Veterinärförbundet har fördömt detta jaktsätt som djurplågeri både för hund och grävling redan på 1990-talet och det jaktsättet ska förbjudas. Märklig är kommentaren att om grävling skulle upptäckas på Gotland så ska den anses som "främmande art" (tillsammans med mård och hermelin). Eftersom det är jägare som inför "främmande arter" till våra öar (vildsvin till Öland och rådjur på Gotland) så borde det vara vildsvin, fälthare och dovhjort/kronhjort som borde tas upp på denna lista. Vem och varför skulle någon ta över de rovdjur som nämns?
6."Ta bort skrivelsen om fredning av sugga som åtföljs av smågrisar
Nuvarande skrivning om att sugga som åtföljs av smågrisar är undantagen allmän jakt föreslås tas bort. "....."Jakttiden för övrigt klövvilt är förvisso i större utsträckning anpassad till att ungdjuret ska klara sig självt om moderdjuret skjuts bort." Oavsett det är jägarmässig avskjutning, dvs att inte skjuta det förande hondjuret, vedertagen praxis bland jägare." ...."En jägare kan med nuvarande skrivning välja att avstå skott när det inte är fullständigt uteslutet att suggan har smågrisar. Det kan även vara svårt att skilja könen åt, vilket gjort att alla vuxna vildsvin är fredade. Det innebär att ett antal skottillfällen kan förloras." (Detta uttryck visar att det är en jägare som skrivit förslaget. Ingen annan använder ordet "skottillfälle" för att beskriva att ett djur ska dödas.)
...."Ett alternativ med enbart biologiskt perspektiv hade varit att utöka tiden under de fyra månader när majoriteten av vildsvinen grisar in. Detta kan inte anses realistiskt ur samhälleligt perspektiv med den skadebilds som finns. Kvarstår då att bibehålla, flytta eller helt enkelt ta bort nuvarande jaktstopp." Som författaren själv påpekar är förslaget att helt ta bord jaktuppehållet hänsynslöst. "Grundläggande för all jakt är att den skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande." Det "onödiga lidandet" som jakten skulle innebära då honan dödas och många ungar skulle bli ensamma måste elimineras. Åteljakt är nödvändig för att lättare komma åt vildsvinen. Men åtlarna måste städas omsorgsfullt då de inte används och utfodring av vildsvin måste förbjudas och straffbeläggas. Dessutom ska inte jakt på vildsvin inte få säljas då ägaren till dylika firmor vill ha täta vildsvinsstammar och då verkar för att vildsvinen ska vara "för många" för det övriga samhället. Problemet med vildsvin måste angripas på rätt sätt.
7. De mindre hjortdjuren regleras bäst genom att sluta att jaga lodjur och räv. Författaren nämner "kvalité i samband med jakten på rådjur. Författaren har naturligtvis inga kunskaper om t ex husdjursförädling men det går inte att titta på djur och välja "kvalité" på detta sätt. I Polan har under flera årtionden försök att genom jakt förbättra kronhjortars horn men det har aldrig lyckas. Det råder delade meningar om skånska kronhjortarnas status. Ingemar Ahlén anser i sin avhandling att formen på kronorna visar viktiga skillnader medan Nils Ryman inte kan se några genetiska skillnader.
8. Våra rovdjur (se mård, räv och grävling) ska inte jagas. Skyddsjakt ska tillåtas på individer som orsakar allvarliga skador.
9.För säl står följande:"Licensjakt ger följande fördelar:
Ökad möjlighet att kunna förebygga de skador som säl orsakar
Jakt med andra villkor och förutsättningar än skyddsjakt
Kunna reglera regionala bestånd
Tillgodose olika lokala behov
Ökad tydlighet i sälförvaltningen
Främja brukandet av sälen som en resurs
Ökat intresse för säljakten som jaktform
Minskad konflikt mellan människa och säl"
Med tanke på att 100 000-tals människor har fått lämna sina arbeten inom bl a teko, varv, stål, och skoindustrin och 10 000-tals jordbrukare har fått lägga ner sin verksamhet då lönsamheten inte varit tillfredsställande så tycks det märkligt att olönsamt fiske ska räddas genom att ett djur ska utsättas för djurplågeri genom en omfattande jakt. De ca 400 sälar som idag tillåts i skyddsjakten kan naturligtvis inte synas som ökade fångster för en enda fiskare. För att få en synlig påverkan på fångsterna måste säkert 1/3 av sälstammen (10 000 - 15 000 djur?) dödas varje år. Med tanke på att älgjakten skadeskjuter 14% varav 4% inte återfinns (Ericsson,G. & von Essen,H.2002. Moose shot at and not retrieved in Sweden. Procedings of the 24th int.congress of game biologists. 55 - 63. ) så kommer eventuell säljakt att skadeskjuta oacceptabelt många sälar. Det skulle verkligen klassas som "onödigt lidande" och vara straffbart enligt jaktlagen. De möjligheter som finns är att fiskarna kan ta ut de priser som kompenserar för de skador som sälar gör, skaffar sälsäkra fiskeredskap och/eller fiskar med rörliga redskap. Visserligen tycker de som jagar att det är ett nöje att döda djur men varför säljakt ska främjas är obegripligt.
10. För ekorre och hermelin är texten nästan identisk, men för hermelin sägs att godkänd fälla finns.
"Den svenska populationen bedöms som livskraftig enligt Artdatabanken. I enlighet med riktlinjerna för jakttidsöversynen, baserat på strategi för svensk viltförvaltning ska jakt inte begränsas av omotiverade hinder, utgångspunkten är att jakt ska främjas. Ekorrens skinn är en användbar resurs. Jakttiden för ekorre togs bort i Sverige 2001 pga att få djur fälldes. Det fanns inte några biologiska skäl att ta bort jakten, eftersom omfattningen var så låg att effekten på populationerna var försumbar.
Det saknas idag typgodkända fällor för ekorre.
Arten jagas i Norge (under perioden 1 nov – 15 mars) och i Finland (under perioden 1 nov –28 februari). Den biologiska jakttidsramen är september - februari. Grannländerna startar alltså jakten när skinnen är en användbar resurs - skall vi harmoniera jaktstart och därmed resonemanget? Jfr Hermelin där grannländerna startar mycket tidigare."
Vem som formulerat riktlinjerna i "jakttidsöversynen" är naturligtvis en jägare. Idag löser ca 250 000 personer i Sverige jaktkort och 10% av Sveriges vuxna befolkning (ca 700 000 personer) att de är mot jakt och dubbelt så många anser att de är tveksamma till jakt; alltså tillsammans ca tio gånger så många som jägarna. Alltså få skulle hålla med om att jakt ska främjas och att jakt inte ska begränsas av "omotiverade hinder". Ekorre och hermelin är inte en "resurs" utan levande varelser. Att ekorre och hermelin inte är och inte har varit en resurs visar ju också det "att få djur fälldes". Det otäcka är att jägare anser ekorre vara ett lämpligt djur för barn att döda med salongsgevär. så att de blir intresserade av jakt i unga år. OM jakt ska bedrivas ska bytet vara en rimlig mängd kött som ska konsumeras. Inget annat är acceptabelt. Att hänvisa till andra länder skulle ju innebär att vi skulle ta till oss seder och bruk som skulle få absurda konsekvenser.
En jävig utredare har skrivit ett helt förkastligt förslag, okunnigt och utan hänsyn till djur och andra människors synsätt än det som jägare har. Kasta förslaget i papperskorgen! GÖR OM! GÖR RÄTT!
Mvh Hans Ryttman ((tel. 768449544)
FD fd universitetslektor vid Stockholms universitet
Jag blev så upprörd när jag läste det förslag till nya jakttider för de kommande sex åren så jag skrev följande som jag skickat till GD Naturvårdsverket och samtliga ordinarie ledamöter i riksdagens Miljö o Jordbruksutskott. Det är långt så du har mycket att läsa. Inom citationstecken är taget ut förslaget direkt.
Jag ser gärna kommentarer till det jag skrivit.
Jag fick här om dagen Naturvårdsverkets förslag till nya jakttider för de närmaste sex åren. Det är en sorgligt, skrämmande och synnerligen känslokallt, hänsynslöst och skamlöst förslag.
Det är helt klart en jägare eller med starka jaktsympatier som skrivit förslaget och inte en neutral tjänsteman. Det är märkligt att en statlig tjänsteman kan skriva ett så uppenbart positivt utkast i så egna syften. (NV utkast förslag jakttidsändringar däggdjur till beredningsgrupp 190503).
Delar av förslaget är satta med citattecken.
Det är mycket som jag ifrågasätter i förslaget:
1. "Skogsharen har gynnsam bevarandestatus enligt art 17 rapporteringen (april 2019).
Det finns en risk för att fältharen föder ungar under den föreslagna jakttiden. Då fältharen är en främmande art med riskklassning HI, 4/4 och nyetablering och spridning av främmande vilt i Sverige ska förhindras föreslås ändå perioden."
Att hävda att skogsharen har gynnsam bevarande status som ett skäl till att den fortfarande ska jagas är helt utan kunskap om skogsharens situation i Sverige i dag. Sedan 1990 har skogsharen minskat med mer än 90% om man studerar Jägareförbundets jaktstatistik. Jägarna själva anser att deras avskjutning speglar populationens storlek. En seriös inventering borde klargöra skogsharens status. Det finns inget skäl till att jaga en art som så snabbt minskar utan att vi vet orsaken.
Fältharen kan knappast betecknas som"nyetablering". Fältharen har funnits i Sverige i 150 år. Vill Naturvårdsverket minska stammen ska naturligtvis ingen jakt på räv eller kråkfåglar förkomma. Det är mot gängse praksis att jaga under tid då ungar kan finns i bo och ska självfallet inte införas.
2. "För att kunna nyttja bävern som resurs och för att minimera behovet av skyddsjakt bör den allmänna jakttiden vara så lång som möjligt.
Nuvarande jaktslut ligger i nära anslutning till den tid då bäverns ungar föds och jaktslutet ligger i anslutning till när ungarna fortfarande är beroende av den digivande modern. Det finns jaktliga och förvaltningsmässiga skäl att jaga bävern så nära inpå nedkomsttiden som möjligt och merparten av jakten sker därför under de sista veckorna av jakttiden."
Min anmärkning under fälthare gäller också här. Jakttiden måste vara helt skild från den tid då ungar kan tänkas finnas. Inget annat är acceptabelt.
Bäver kan vara ett problem då fördämningar påverkar permanenta installationer exempelvis vägar men bävrar som befinner sig långt från dylika ska inte dödas utan problemet ska åtgärdas på plats (skyddsjakt ska tillämpas).
Märklig är också uttrycket "kunna utnyttja bävern som resurs". Är det någon som äter bäver (utom varg)? Ingen använder väl päls idag? Bävergäll anses vara ett obsolet läkemedel.
3."Vi överväger att förenkla tabellen.
Det kan vara möjligt att förlänga jakttiden i södra SE, vi undersöker detta med forskarna.
Eftersom vi behöver skydda fjällräven vill vi inte förkorta jakttiden i norra Sverige."
Det enklaste sättet att förenkla tabellen är att ta bort rödräv från listan på jaktbara arter. OM jakt ska bedrivas så ska jakten ge kött. Det är oetiskt att döda djur bara för att man har fördomar mot dem. Det är en förlegad tro att rovdjur påverkar bytesdjuren så att det påtagligt skulle minska. Jag vill erinra om duvhökens fridlysning som var mycket omdebatterad innan den infördes. Ingen påstår att fridlysningen av duvhöken har påverkat skogshönsbeståndet. Det är också påtagligt att rovdjuren inte inskränker bytesdjurens antal som exempel kan ju hänvisas till afrikanska nationalparker och Sarek med kanske Sveriges tätaste älgstam tack vare björn, järv och lo. då dessa rovdjur ger en optimalt anpassad bytesstam.
Dödandet av ca 70 000 rävar gör också oss djur- och naturvänner en skada i vår önskan att när vi rör oss i naturen få se levande djur. Jägarnas rättighet tar bort och begränsar vår rättighet att få naturupplevelser då vi besöker skog och mark. Vems rättighet väger tyngst; 250 000 jägare eller 2 500 000 djur-och naturvänner?
Fjällrävens tid som art i Sverige är begränsad med den klimatförändring som sker men tiden kan kanske förlängas med att hålla rödräven borta från deras revir. Även här ska skyddsjakt bedrivas.
4. "En aktiv jakt efter mård, likväl som efter andra predatorer, har visat sig ha positiva effekter för flertalet markhäckande fåglar och annat småvilt.
Mård specificeras här till skogsmård för att särskilja från den numera förekommande stenmården, dock i princip omöjliga att skilja vid jakt.
(Jakt efter mård bedrivs i viss mån riktad men också i samband med annan småviltjakt, till exempel efter skogsfågel. Ofta används samma hundar vid jakt efter mård som efter skogsfågel varför samma startdatum skulle vara lämpligt. Ytterligare kunskap behövs isåfall om ungarnas överlevnadsmöjlighet i augusti)." "Mården jagas dels för skinnet..."
Här kommer författaren av förslaget med ett obevisat påstående ("positiva effekter") utan att ange källa. Som statistiker är jag ytterst tveksam om någon kan bevisa ett dylika påstående. Det är oerhört svårt att bevisa att rovdjursjakt har positiva effekter på småviltstammar. Jag har under många år (sedan i början av 1990-talat) följt tidskriften J.Wildlife Management och där oftast funnit att jakt mot predatorer inte ger en additiv effekt på de bytesdjur som jägarna vill komma åt. Jag vill inte här gå in på de statistik problem (väder, vilka variabler man måste kunna kontrollera, olika områdens likhet mm) som en studie att jakt mot predator påverkar bytesdjuren. Du som vill ha en omfattande redogörelse om de svårigheter som finns återkommer jag gärna . Varifrån får författaren att skinnen används? Ingen bär väl päls? Vid en förfrågan på SCB finns ingen export av mårdskinn ( eller andra vilda djur) från Sverige.
5. Grävling föreslås kunna jagas 1 aug. - 15 feb. För det första ska inte grävling jagas överhuvudtaget. Grävlingens eventuella predation på markhäckande fåglars ägg är försumbar då fågelägg och ungar alltid har stor dödlighet. Ringmärkta vuxna fåglar födda samma år som ringmärkningen sker har >50% dödlighet. Dessutom finns ingen vetenskaplig studie som visar att grävlingen påverkar det jaktliga utbytet. Gamla fördomar ska inte styra ny lagstiftning. Då författaren föreslår jakt på vintern då grävlingen ligger i vinterdvala måste grytjakt bedrivas. Både Jordbruksverk och Veterinärförbundet har fördömt detta jaktsätt som djurplågeri både för hund och grävling redan på 1990-talet och det jaktsättet ska förbjudas. Märklig är kommentaren att om grävling skulle upptäckas på Gotland så ska den anses som "främmande art" (tillsammans med mård och hermelin). Eftersom det är jägare som inför "främmande arter" till våra öar (vildsvin till Öland och rådjur på Gotland) så borde det vara vildsvin, fälthare och dovhjort/kronhjort som borde tas upp på denna lista. Vem och varför skulle någon ta över de rovdjur som nämns?
6."Ta bort skrivelsen om fredning av sugga som åtföljs av smågrisar
Nuvarande skrivning om att sugga som åtföljs av smågrisar är undantagen allmän jakt föreslås tas bort. "....."Jakttiden för övrigt klövvilt är förvisso i större utsträckning anpassad till att ungdjuret ska klara sig självt om moderdjuret skjuts bort." Oavsett det är jägarmässig avskjutning, dvs att inte skjuta det förande hondjuret, vedertagen praxis bland jägare." ...."En jägare kan med nuvarande skrivning välja att avstå skott när det inte är fullständigt uteslutet att suggan har smågrisar. Det kan även vara svårt att skilja könen åt, vilket gjort att alla vuxna vildsvin är fredade. Det innebär att ett antal skottillfällen kan förloras." (Detta uttryck visar att det är en jägare som skrivit förslaget. Ingen annan använder ordet "skottillfälle" för att beskriva att ett djur ska dödas.)
...."Ett alternativ med enbart biologiskt perspektiv hade varit att utöka tiden under de fyra månader när majoriteten av vildsvinen grisar in. Detta kan inte anses realistiskt ur samhälleligt perspektiv med den skadebilds som finns. Kvarstår då att bibehålla, flytta eller helt enkelt ta bort nuvarande jaktstopp." Som författaren själv påpekar är förslaget att helt ta bord jaktuppehållet hänsynslöst. "Grundläggande för all jakt är att den skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande." Det "onödiga lidandet" som jakten skulle innebära då honan dödas och många ungar skulle bli ensamma måste elimineras. Åteljakt är nödvändig för att lättare komma åt vildsvinen. Men åtlarna måste städas omsorgsfullt då de inte används och utfodring av vildsvin måste förbjudas och straffbeläggas. Dessutom ska inte jakt på vildsvin inte få säljas då ägaren till dylika firmor vill ha täta vildsvinsstammar och då verkar för att vildsvinen ska vara "för många" för det övriga samhället. Problemet med vildsvin måste angripas på rätt sätt.
7. De mindre hjortdjuren regleras bäst genom att sluta att jaga lodjur och räv. Författaren nämner "kvalité i samband med jakten på rådjur. Författaren har naturligtvis inga kunskaper om t ex husdjursförädling men det går inte att titta på djur och välja "kvalité" på detta sätt. I Polan har under flera årtionden försök att genom jakt förbättra kronhjortars horn men det har aldrig lyckas. Det råder delade meningar om skånska kronhjortarnas status. Ingemar Ahlén anser i sin avhandling att formen på kronorna visar viktiga skillnader medan Nils Ryman inte kan se några genetiska skillnader.
8. Våra rovdjur (se mård, räv och grävling) ska inte jagas. Skyddsjakt ska tillåtas på individer som orsakar allvarliga skador.
9.För säl står följande:"Licensjakt ger följande fördelar:
Ökad möjlighet att kunna förebygga de skador som säl orsakar
Jakt med andra villkor och förutsättningar än skyddsjakt
Kunna reglera regionala bestånd
Tillgodose olika lokala behov
Ökad tydlighet i sälförvaltningen
Främja brukandet av sälen som en resurs
Ökat intresse för säljakten som jaktform
Minskad konflikt mellan människa och säl"
Med tanke på att 100 000-tals människor har fått lämna sina arbeten inom bl a teko, varv, stål, och skoindustrin och 10 000-tals jordbrukare har fått lägga ner sin verksamhet då lönsamheten inte varit tillfredsställande så tycks det märkligt att olönsamt fiske ska räddas genom att ett djur ska utsättas för djurplågeri genom en omfattande jakt. De ca 400 sälar som idag tillåts i skyddsjakten kan naturligtvis inte synas som ökade fångster för en enda fiskare. För att få en synlig påverkan på fångsterna måste säkert 1/3 av sälstammen (10 000 - 15 000 djur?) dödas varje år. Med tanke på att älgjakten skadeskjuter 14% varav 4% inte återfinns (Ericsson,G. & von Essen,H.2002. Moose shot at and not retrieved in Sweden. Procedings of the 24th int.congress of game biologists. 55 - 63. ) så kommer eventuell säljakt att skadeskjuta oacceptabelt många sälar. Det skulle verkligen klassas som "onödigt lidande" och vara straffbart enligt jaktlagen. De möjligheter som finns är att fiskarna kan ta ut de priser som kompenserar för de skador som sälar gör, skaffar sälsäkra fiskeredskap och/eller fiskar med rörliga redskap. Visserligen tycker de som jagar att det är ett nöje att döda djur men varför säljakt ska främjas är obegripligt.
10. För ekorre och hermelin är texten nästan identisk, men för hermelin sägs att godkänd fälla finns.
"Den svenska populationen bedöms som livskraftig enligt Artdatabanken. I enlighet med riktlinjerna för jakttidsöversynen, baserat på strategi för svensk viltförvaltning ska jakt inte begränsas av omotiverade hinder, utgångspunkten är att jakt ska främjas. Ekorrens skinn är en användbar resurs. Jakttiden för ekorre togs bort i Sverige 2001 pga att få djur fälldes. Det fanns inte några biologiska skäl att ta bort jakten, eftersom omfattningen var så låg att effekten på populationerna var försumbar.
Det saknas idag typgodkända fällor för ekorre.
Arten jagas i Norge (under perioden 1 nov – 15 mars) och i Finland (under perioden 1 nov –28 februari). Den biologiska jakttidsramen är september - februari. Grannländerna startar alltså jakten när skinnen är en användbar resurs - skall vi harmoniera jaktstart och därmed resonemanget? Jfr Hermelin där grannländerna startar mycket tidigare."
Vem som formulerat riktlinjerna i "jakttidsöversynen" är naturligtvis en jägare. Idag löser ca 250 000 personer i Sverige jaktkort och 10% av Sveriges vuxna befolkning (ca 700 000 personer) att de är mot jakt och dubbelt så många anser att de är tveksamma till jakt; alltså tillsammans ca tio gånger så många som jägarna. Alltså få skulle hålla med om att jakt ska främjas och att jakt inte ska begränsas av "omotiverade hinder". Ekorre och hermelin är inte en "resurs" utan levande varelser. Att ekorre och hermelin inte är och inte har varit en resurs visar ju också det "att få djur fälldes". Det otäcka är att jägare anser ekorre vara ett lämpligt djur för barn att döda med salongsgevär. så att de blir intresserade av jakt i unga år. OM jakt ska bedrivas ska bytet vara en rimlig mängd kött som ska konsumeras. Inget annat är acceptabelt. Att hänvisa till andra länder skulle ju innebär att vi skulle ta till oss seder och bruk som skulle få absurda konsekvenser.
En jävig utredare har skrivit ett helt förkastligt förslag, okunnigt och utan hänsyn till djur och andra människors synsätt än det som jägare har. Kasta förslaget i papperskorgen! GÖR OM! GÖR RÄTT!
Mvh Hans Ryttman ((tel. 768449544)
FD fd universitetslektor vid Stockholms universitet
måndag 6 maj 2019
Jaktkritik
Jag har fått ett litet besked om vad den pågående diskussionen om den nya jaktförordningen ska handla om. Det verkar som om den enbart kommer att handla om älgjaktens omfattning och under vilka tider den ska ske. Alltså enbart det som jägarföreningarna vill ta upp. Ingen diskussion om varför jakten även ska innefatta djur som inte ger något kött eller orsakar allvarliga skottskador. Det är litet märkligt att Naturvårdsverket säger sig önska att fler ger sina synpunkter i utredningen då inget av det som vi kritiker önskar få diskuterat tas upp. Hittills har jag inte fått någon kallelse till något möte. Självfallet ska då mötet diskutera frågor som jag är intresserad av och att protokollet ska innefatta alla diskussionens argument. En genomgripande förändring av jakten kommer inte att genomföras innan en folklig opinion mot jakten kommer att bli en valfråga. Vilket kommer att dröja.
Till något helt annat. Jag hittade för en tid sedan en gammal bok som lät lättläst och trevlig ""Humor på svenska. En rolig antologi" från 1980 samman ställd av Tage Nilsson Forum förlag. Boken innefattar texter från 1700- talet och framåt. Texten jag tänker citera kommer från en novell skriven av Claes Lindskog (f. 1901) ur hans bok "Malört och vira". Jag vet inget om författaren eller när hans bok kom ut men jag kan tänka mig att den gavs ut på 1930-talet. Det har betydelse då det som skildras inte alls var olagligt på den tiden. Före 1967 var alla arter jaktbara utom de som var fridlysta. Efter 1967 är alla arter fridlysta utom de som är jaktbara.
Novellen heter Emil och hans sextioårsdag. Emil lever på att fiska och röka ål, som tydligen var oerhört mycket vanligare på den tiden då det står att han har hundratal rökta ålar i sitt rökhus. Jag hoppas att alla kan läsa skånska då texten får sin must av den genuint skildrade dialekten. Här kommer en liten del: "Ja, du unnrar kanske, hon jag kunne ha rapphyns mitt i sommaren - o jag ska säj dej då, att de samma unnra derikörerna. Men di fick unnra. Di begrep inte o di fråga mej flera gånger, hon i hondan jag hade fäed rapphyns i juli månad. Men jag bara myste, o Ellida, hon visste om de men hon sa inget, for i de fallet e hon som den värste spritsmugglare. men te dej kan ja si de - fast du får förstås inte låssas om ed. Ja du unnrar förstås! Jo ser du, dan före fölsedan så gick jag ud under kyssebärsträt me byssan, o den hade jag laddat me dunsthagel, o så satte jag nånna salvor mod starongarna oppe i träet. Där ble en per man , o behandlar man dom rätt, så blir di prissis som rapphyns. de lärde jag å greven den gången jag var jägare hos han. Du förstår starongerna e så mjuga i skinged , så när man tar dom mellan bägge hännerna mä brysted uppåd och bryter te, så lösnar de svarta skinged, o bå skinged o fjären följer mä.. O steger en dom sin, som Ellida gjort, me smör o tjocker grädde så kan ingen direktör skilja dom frå rektia rapphyns. Så var de me den saken!"
Till något helt annat. Jag hittade för en tid sedan en gammal bok som lät lättläst och trevlig ""Humor på svenska. En rolig antologi" från 1980 samman ställd av Tage Nilsson Forum förlag. Boken innefattar texter från 1700- talet och framåt. Texten jag tänker citera kommer från en novell skriven av Claes Lindskog (f. 1901) ur hans bok "Malört och vira". Jag vet inget om författaren eller när hans bok kom ut men jag kan tänka mig att den gavs ut på 1930-talet. Det har betydelse då det som skildras inte alls var olagligt på den tiden. Före 1967 var alla arter jaktbara utom de som var fridlysta. Efter 1967 är alla arter fridlysta utom de som är jaktbara.
Novellen heter Emil och hans sextioårsdag. Emil lever på att fiska och röka ål, som tydligen var oerhört mycket vanligare på den tiden då det står att han har hundratal rökta ålar i sitt rökhus. Jag hoppas att alla kan läsa skånska då texten får sin must av den genuint skildrade dialekten. Här kommer en liten del: "Ja, du unnrar kanske, hon jag kunne ha rapphyns mitt i sommaren - o jag ska säj dej då, att de samma unnra derikörerna. Men di fick unnra. Di begrep inte o di fråga mej flera gånger, hon i hondan jag hade fäed rapphyns i juli månad. Men jag bara myste, o Ellida, hon visste om de men hon sa inget, for i de fallet e hon som den värste spritsmugglare. men te dej kan ja si de - fast du får förstås inte låssas om ed. Ja du unnrar förstås! Jo ser du, dan före fölsedan så gick jag ud under kyssebärsträt me byssan, o den hade jag laddat me dunsthagel, o så satte jag nånna salvor mod starongarna oppe i träet. Där ble en per man , o behandlar man dom rätt, så blir di prissis som rapphyns. de lärde jag å greven den gången jag var jägare hos han. Du förstår starongerna e så mjuga i skinged , så när man tar dom mellan bägge hännerna mä brysted uppåd och bryter te, så lösnar de svarta skinged, o bå skinged o fjären följer mä.. O steger en dom sin, som Ellida gjort, me smör o tjocker grädde så kan ingen direktör skilja dom frå rektia rapphyns. Så var de me den saken!"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)