Jag har debatterat jakt under snart 50 år i Naturskyddsföreningen och Sveriges ornitologiska förening. Jag har försök att få igång en mer allmän debatt genom att skriva insändare och debattartiklar men med liten framgång. Först nu när varg - och lodjursjakterna blivit med rätta kritiserade börjar också de mer generella avarterna inom jakten diskuteras. Detta stör tydligen flera jägare. Jag har fått ett par mail där jag beskylls för att vara "diskiminerande och rasistisk" mot jägare och komma med "lögner" när det gäller jakten.
Jag tar naturligtvis inte vid mig av anklagelserna men tror att det höja tonläget beror på att jägarna känner att deras hobby inte nu längre är oomtvistad utan kanske kommer att behöva förändras. Ju högre du skriker desto sämre är dina argument brukar det heta och det är kanske det som jag ser i mina mail.
Jag vill verkligen tala om att jag inte har något emot jägarna. De gör säkert så gott de kan. Men en reformering av jakten där all onödig jakt togs bort skulle minska skadskjutningen (som dessutom jägarna vill ha bort) med 2/3-delar. En jägare menar att jakten strävar efter att få kött. Detta är en ganska originell tanke då de flesta jägare enligt enkäter jagar för att komma ut i naturen, träffa kamrater, komma hem till hembygden, arbeta med hunden osv. Först på 8:e plats kommer att få kött; men alla är olika. Alltnog vi i Jaktkritikerna vill inte ta bort älgjakten eller vildsvinsjakten. Och håller jägarna på det 20 m avstånd som Naturvårdsverket rekommenderar när de jagar rådjur kan kanske även den jakten gå fri från de allvarliga skadskjutningar som många jägare har berättat för mig.
Att förändra seder och bruk är det svåraste som finns. Men ser man bakåt i tiden var det värre förr. Tiden kommer att arbeta för en reformering av jakten som Jaktkritikerna står för. Hur lång tid det tar är naturligtvis omöjligt att sia om men att det kommer att ske är jag fullkomligt övertygad om.
Se även hemsidan: www.jaktkritikerna.se
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Okej, vildsvinen och älgen ska framledes jagas, kanske även rådjuren?
SvaraRaderaJaktkritikernas strävan verkar vara att jakt efter övrigt vilt ska förbjudas?
Baserar ni det på biologiskt riktiga grunder eller handlar det om någon form av "godtycklighet"?
Jag antar att det är det senare alternativet, om så är fallet så faller hela iden med reduceringen av antalet lovliga arter.
Jakt ska och bör inriktas på arter med god bevarandestatus, precis som det jakten är reglerad genom lag idag i sverige.
På vilka grunder och vilka arter är det jaktkritikerna skulle vilja se ett jaktstopp, matvilt, predatorer eller båda delarna?
och pga vad?
Man ska inte glömma de positiva sidoeffekter som jägarnas predatorjakt har på många utsatta arter idag, läs väl, inte bara de arter som jägaren ämnar att jaga, utan det inbegriper även många arter som inte är intressanta ur jaktlig synvinkel.
Sen vill jag återgå till det basala i vår tillvaro, detta inbegriper bla att vi människor är predatorer som sedan urminnes tider har jagat, fiskat och samlat för vår överlevnad, idag är många utav oss fjärmade ifrån det som är naturligt, dvs ovannämnda 3 ting.
Ser jaktkritikerna människan som en betraktare av naturen och det vilda i den?
Är vi på något sätt grymmare än övriga predatorer i det vilda?
Jag tänker då först och främst på de andra predatorerna i naturen, såsom vargen, räven, minken, kråkorna osv?
Från min synpunkt är vi jägare betydligt försiktigare i vår beskattning av viltstammarna än vad andra "vilda" predatorer är.
Några skillnader i vårt sätt att jaga är bla de största olikheterna människan och övriga rovdjur emellan, tex så bedriver vi ej jakt under känsliga delar av året efter sådana djur som har ungar i boet eller på andra sätt har det jobbigt, tex pga djupa snöförhållanden och liknande, vi utför eftersök på skadat vilt, vi växlar inte över på annat djur under eftersöket osv.
Jag tycker som jägare inte att jaktkritkernas synsätt passar in i de biologiska grundstenarna som vi människor är en del utav, att leva är att vara delaktig i det runtomkring, att dela med sig och att ta sin del av det som finns runtomkring en, tex bär, fisk och viltkött.
Är vi människor enligt jaktkritkerna en del av naturen, hur kan det då komma sig att vi inte ska tillgodogöra oss och ta del av de långsiktigt hållbara resurser som viltet mfl saker ger oss?
Jens - Jägare - Viltvårdare
Jens
SvaraRaderaKonstigt att du inte förstår vad som faktiskt står i inlägget. Men man ser vad man vill se tror jag.
Ni ska ju veta att det finns många människor som vistas i naturen och som känner sig hotade och blir i vissa fall också muntligt trakasserade av jägare med vapen. De flesta människor ser också det lidande ni åsamkar djuren med förföljande hundar och människor i stora jaktlag som till varje pris vill skjuta på försvarslösa djur.
Det ni ser som ett nöje ser i alla fall jag personligen som ett väldigt udda intresse. Och jag är inte ensam kan jag tala om. Ni tycker att ni är riktigt duktiga när ni samlas i era jaktlag. Jag ser det som ett riktigt oetiskt nöje, som i många fall leder till djurplågeri. Och det konstiga är att ni inte tänker ett dugg på att även andra djur har rätt till livet. Inte bara djuret människan. Andra människor är okunniga om hur jakten går till och att det blir ett ramaskri när vargljakten blev laglig är ett tecken på att allmänheten helt plötsligt får en inblick i hur jakt i allmänhet bedrivs.
Och det borde ju jägarförbundet ta fasta på och försöka förändra. Istället skämmer de ut sig mer och mer i allmänhetens ögon.
De som är medlemmar i jaktkritikerna är bara en lite del av alla som tycker illa om jakt.