Jaktkritik

Alla människor vill undvika lidande. Den senaste veckan har en, sedan 25 år respriatorbunden, kvinna bett att få avsluta sitt liv på ett värdigt sätt. En självklar begäran anser jag. Ingen skall behöva lida i onödan.
I samband med denna, i många massmedia uppmärksammade, önskan läste jag Torbjörn Tännsjös bok "Döden är förhandlingsbar". (TT är professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet). I den boken tar han upp fler olika tillstånd där han diskuterar möjligheten till, att dödssjuka personer skall få sin önskan att få sitt liv avkortat. I ett kapitel tar han upp "Avbrytande av vätske- och näringstillförsel vid permanent vegeterande tillstånd". Torbjörn Tännsjö diskuterar här människor som förlorat sitt medvetande genom att deras "cortex" (hjärnbark) slagits ut genom en olycka eller ett kraftigt epileptiskt anfall. "De saknar inte bara självmedvetande, de saknar medvetande överhuvud taget." Han gör här en reflexion om, att däggdjur och fåglar som har en hjärnbark, och anser att de därför har ett medvetet liv. Han konstaterar också att hjärnbark också är en nödvändig betingelse för smärta. Detta har ju också bekräftats av många fysiologer.
Dessa hjärnbarksfunktioner gör att jakt som alltid innebär skadskjutningar måste begränsas till det absolut minimala. Ingen behöver jaga. Skyddsjakt för att rädda människoliv och mycket värdefull egendom är det jag kan tänka mig acceptera.
Läs också: www.jaktkritikerna.se