Jag glömde då en uppsats. Den behandlar just eliminerande av predatorer för att öka överlevnaden av honor och ungar av änder. Under 2005- 2008 studerade de häckande par i sex områden (93,2 km2 stora) där predatorer skjutits bort och fyra lika stora områden är ingen predatorkontroll gjorts i North Dakota. Slutsatsen blev :"In contras to previous studies, we found limited and equivocal evedence that breeding kopulations increased following predator management." Alltså meningslös att eliminera predatorer. (Vol.77(4) 2013)
Två uppsattes behandlar troféjakt.
Den först diskuterar jakt på "Bighorn sheep" (Ovis canadensis). Man har haft olika restriktioner vid jakten och slutsatsen blev att man borde skydda hanar med större tidigare horttillväxt och tilldela skyddade områden för att kvarhålla genetisk mångfald för att reducera negativa effekter av jakten.
Den andra uppsatsen studerade hornstorlekar på Vitsvanshjort (Odocoileus virginianus). I ett fall genomfördes ett avelsprogram för större hornstorlek. Efter åtta år hade hornstorleken ökat med i genomsnitt 92,3 cm (48,5 - 97,7) motsvarande 3,2 AP= Antler points (2,2 - 4,3). Detta jämfördes med ett 20 års program där jägare syftade till att genom jakten öka hornstorleken. Detta visade sig vara ineffektivt. då hornstorleken och ökade bara med 0,1 - 0,9 AP. (Vol.76(1),2012). Detta resultat förvånar mig inte eftersom jag har arbetat med kvantitativ genetik. Det går inet att se utan men måste mäta den karaktär man vill avla på. För många år sedan läste jag en uppsats som kom fram till samma resultat som gällde kronhjortar i Polan.
Blyammunition orsakar blyförgiftningarna hos rovdjur som äter skadskjutna djur och/eller tarmpaktet som lämnas efter att djuret dödats. Grizzlybjörnar (Ursus arctos)(82 ex) (samma art som vår brunbjörn) visade blynivåer på median 4,4ug/dl (1,1-18,8). Svartbjörn, varg och puma hade låg nivåer. Grizzlybjörnen har högre nivåer än än vad som anses säkert för människa. Varifrån blyet kommer är oklart då blynivåeran inte ökar under hösten då jakten sker. (Vol.76(3), 2012)
I Tyskland undersöktes havsörnar. 126 döda havsörnar undersöktes på deras maginnehåll. Man fann blyfragmant i maginnehållet då maginnehållet innehöll kött av jaktbart vilt. (Vol.77(1),2013). Tyvärr finns inga vården på blynivåer hos havsörnarna men svenska och finska havsörnar visar dödliga nivåer i 25% av fallen då döda havsörnar analyserats.
Rödhöna (Alectoris rufa) jagas i Spanien ända till slutet av februari. Detta anses innebära att arten jagas under sin reproduktionstid vilket EU inte tillåter. Uppsatsen studerar häckningens början och finner att den börjar de 10 sista dagarna i januari och författarna föreslår att jacken slutar den sista januari för att tillfredsställa EU:s direktiv. (vol.76(4),2012).
Vårjakt på snögås (Chen caerulescens) tillåts i USA för att minska antalet. I uppsatsen studeras om jakten påverkar fåglarna negativt. Man undersökte både snögås, bläsgås (Anser albifrons) och stjärtand (Anas acuta). Man fann fettinnehåller minskade med 25% (57g) på 170 snögäss under jaktsäsongen. Hos bläsgässen som inte jagades men fanns i jaktområdet med 24% (76g). Hos stjärnänderna sågs bara små skillnader. Denna effekt att vårjakten stör upplagringen hos bläsgäss kan ha negativa effekter på gässens reproduktion måste ta på allvar vid beslut om vårjakt på snögäss. (Vol.Troféjakt, bly76(7), 2012)
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar