Jaktkritik

I gårdagens blogg skrev jag om jaktens påverkan på populationer  och diskuterade begreppet additivitet. Jag har aldrig funnit någon studie som visar att jakt inte skulle vara negativ för det jagade djurets kopulation. Men några gånger finner man ingen additivitet ofta beroende på små stickprov eller dåligt utförda studier.
I dag ska jag fortsätta m,ed att sammanfatta ytterligare några sammanfattningar från tidskriften  Journal of Wildlife Management.
Det finns en del studier om rovdjurens påverkan på viltet.
I en uppsats från Kanada har man skjutit bort predatorer (ej angina i abstract) i fyra områden och låtit predatorerna vara kvar i fyra andra och studerat överlevnaden av gräsandsungar under två år. Man fann att att överlevnaden var store i de områden som predatorerna skjutits bort 0,573 mot 0,357 i de andra områdena. Man redovisar 90% konfidensintervall av någon anledning då 95% intervall är regel. 90% intervall är kortare och jag kan misstänka att 95 procentiga intervaller inte gav den signifikant som man ville uppnå. Tyvärr går det inte att kontrollera då varken antal eller varians anges i "abstract".  Förutom detta kan studien kritiseras då vi inget vet om likheten mellan de olika områdena. Vid Kvismaren gjordes ett försök för flera år sedan då man sköt bort kråkor ur ett område som man innan dess hade inventerat. Bortskjutningen visade att området invaderades av ungkråkor som hållits borta av de revirhävdande kråkorna och dessa ungråkor gjorde större skada än de revirhävdade hade gjort vilket man fann efter en ny inventering. Detta vet vi alltså inget om i det Kanadensiska fallet.

I norde har man studerat lodjurens predation på får. Norge har en stor frigående fåravel som gör det mycket lättare för lodjur att angripa och döda får. Under sju år  Man fann att förlita av får berodde på populationsstorleken av lodjurspopulationen.  Men man ansåg att nyttan (benefit) var liten (13 får per lodjurshane och 2 får per hona). Slutsatsen blev att lodjurspopulationen måste reduceras väsentligt för att prestationsminskningen skulle vara påtaglig. (Vol.69(3), 2005)

I en studie från Sverige undersökte man rådjurskidens överlevande å rävskabben härjade under 1980- och 1889-talen. 88% av den kända dödligheten hos kiden berodde på råvara. Predationen var starkt korrelerad med rävfrekvensen. Man kan se på de publicerade avskjutningsantalen som Jägareförbundet tagit fram att antalet skjutna ärver på 1970-talen var drygt 70 ooo minskade sakta under 1980-talen för att vara som minst 1989/1990 då 18 500 rävar sköts. Därefter ökade antalet rävar igen för att på 2000-talet uppnå det äldre avskjutningstalet på 70 000 rävar per år. Avskjutningen av rådjur har under alla år som Jägareförbundet redovisat avskjutningen ökat. På 1970-talet sköts ca 65 000 rådjur och på 1980-talet fördubblades detta antal. Maximum inträffade 1994/1995 då nästen 300 000 rådjur sköts. En långsam nedgång följde och är nu på 2000-talet nere i ca 110 000 per år. Slutsatsen som författarna gör "..en grundlig rävjakt kommer mest troligt att resultera i större kidöverlevnad och större möjlighet för rådjursjakt. ". (Vol.69(3) 2005). Nu är det ju så att jägarna inte äger djuren och skall därför inte bestämma hur en svenska faunan ska vara sammansatt.

I en annan svensk undersökning studerades björnjakt beroende på kön och ålder vid olika jaktsätt. Något fler hanar än honor sköts och ålgjägare sköt något fler unga björnar än de som enbart jagade björn. Åteljakt skilde sig inte från den andra jakterna. Författarna framhåller att demografiska skillnader är viktiga att beakta vid jakten av björn. (Vol.72(1), 2008)

Blyförgiftning är vanligt hos rovdjur då de äter skadskjutna djur som jagats med hagel och då änder äter hagel i vattnet i tron att de är grus som de behöver för att smälta föda. I USA finns viltvård i form att jakt på prairiehundar. Prairiehundarna skjuta med kula som splittras eller med icke-splittrande ammunition. Den splittrande ammunitionen gav många små bitar av bly i kroppen och var lätta för rovdjur att få i sig då de åt av dessa kadaver som oftast fick ligga kvar på marken. (Vol.71(1), 2007)

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.