Jag läste för en kort tid sedan Henrik Ekmans "Utsikt från ett torp". Henrik Ekman har ett förflutet som journalist på Svensk Jakt och jagar själv men i boken är han ytterst kritisk till just den tidiga jakten på ringduva men också rådjursjakten på bockar som också börjar den 16 augusti. Råbockarna är just nu i gång med parningen och det är ju synnerligen olämpligt att störa i parningstid. Det här är ju ytterligare ett par avarter som finns i jakten. Men enligt min mening är det mycket små förändringar och det vore en enkel sak att ändra på jakttider som dessutom upprör jägare.
Henrik Ekman anser också att den utbredda vinterutfodringen för dovhjort och vildsvin borde förbjudas då den endast är till för att gårdarna som bedriver utfodringen sälje sin jakt och vill ha så täta stammar som möjligt. De tillresta jägarna vill naturligtvis få många skottillfällen och inte resa hem utan något i bagaget. Både dovhjort och vildsvin är till stor olägenhet för skogs- 0ch markägare. Hargs bruk där jag bor under somrarna har sina dovhjortar och vildsvin i ett vilthägn och då påverkas inte omgivningen. Varför har inte alla denna lösning.
Även om Ekman har sina negativa synpunkter på delar av jakten så förordar han att vargstammen i Sverige ska vara 400-500 djur. Han tycker att detta vore en bra kompromiss som båge vargkramare, jägare och fårägare skulle kunna enas om. Men när man diskuterar långsiktig bevarandestatus så måste man ta hänsyn till den "effektiva populationsstorleken" som vi genetiker säger. Den effektiva populationsstorleken är i dag ca 20 ynglande par. För att en populatin ska vara säker måste minst 50 par finnas och då förutsätts i jämnt inflöde av besläktade vargar. För att det ska bli helt säker att vargen kommer att finnas i 100-tals år måste några hundra par finnas. Men det kommer vi väl aldrig att få uppleva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar