Jaktkritik

För några år sedan talade jag med en styrelsemedlem i Naturskyddsföreningen om jakt och då påstod jag att  jakten var Sveriges största djurskyddsproblem då 100 000-tals djur skadskjuts varje år. Men hon menade att husdjurens väl och ve var betydligt värre. Jag fick aldrig klart för mig vad hon kritiserade i den svenska djurhållningen.
Jag anser fortfarande att skadande och sårande av 100 000-tals djur i jakten är oerhört mer allvarligt än att t ex grisar aldrig får komma ut i friska luften eller att kalvar tas från korna några dygn efter det att de fötts. Därom kan man tvista. Men så ser jag det inte. Att orsaka djur skador utan att detta är nödvändigt (finns det några sådana situationer?) är djurplågeri och ska bestraffas. Men jakten som alltså inte är nödvändig får fortsätta, märkligt nog.
Jag kom att tänka på detta samtal då jag hörde på radio hur reportern skilrade hur grisar avlivades i slakterier. Grisarna sänktes ner i ett schakt med koldioxid så att de svimmade av och därefter togs de upp och avlivades. Jag har svårt att uppröras av detta. De människor som nu äter kött kanväl knappast tänka sig en mer smärtfri avlivningsmetod. Det enda är ju att avstå att döda grisarna, men så lär inte bli fallet eftersom många vill ha sin skinka och fläskfilé. Jag vill betona att jag talar om svenska förhållanden och svenska jakt.
Jag hävdar att endast älg och vildsvin behöver jagas idag då vi har alldeles för få rovdjur för att inte trafikolyckorna eller de ekonomiska skadorna på skog och åker ska bli förstora. Skulle jakten inskränkas till dessa två arter skulle skadskjuningarna minska med 10 - 15 % och då skulle jag vara oerhört glad. När kommer vi dit?

Köp boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida www.jaktkritikerna.se. Gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna