Jaktkritik

Skadeskjutningar är enligt min mening det absolut största problemet inom jakten. Framför att beroende på att den mesta jakten är helt onödig och fyller bara funktionen att tillfredsställa ett antal personer son av någon anledning tycker att det är ett nöje att döda djur. Med de få men ändå tillräckliga bevis skadeskjuts 100 000- tals djur varje år i Sverige. Skulle slakterier såra eller skada 100 000-tals djur varje år skulle de aldrig få existera men trots att jakten är ett nöje för de som utför den får detta fortsätta. Märkligt nog!
Utan att veta hur många djur som skadeskjuts verkligen eftersökt vet jag inte. Stora djur som älg eftersöks troligen alltid och de flesta hittas och kan avliva efter några timmar men då det gäller andra arter som inte är värdefulla för jägaren som exempelvis räv eftersöks med all säkerhet mycket mer sällan.
Hur går det för dessa djur som skadeskjutits men inte eftersöks och blivit avlivade? Med all säkerhet har de mycket svårare att klara sig både att finns mat men också att klara sig undan rovdjur av olika slag. Undersökningar har gjorts på rovfåglar i Sverige och på andra håll i världen och man har funnit höga halter av bly som ibland har varit dödliga men också starkt vitalitetsnedsättande. Det är mycket troligt att våra rovsjur lodjur, varg och björn drabbas av blyförgiftningar.
Tyvärr finns det inga bestämmelser som säger att djur som hittas döda i naturen eller vid trafikolyckor ska analyseras på bly och andra skador som kan ha uppkommit genom jakt. Det borde ligga i statens skyldighet att se till att den jakt som staten ändå tillåter sker med största möjligt hänsyn till djurskydd.
En något sumerisk genomgång på nätet med svenskar innehåll visar förvånansvärt många trebeta rådjur och älgar men även jagade arter med andra skador. De flesta djur som dör ,naturligt eller på grund av skadeskjutning hittas i stark förruttnelse och där ärver, korpar och andra kråkfåglar varit franne så att det är omöjligt att dra några sutsatser på vilket sätt de har dött. Men vill naturligtvis också snabbt därifrån på grund av stanken. Ännu senare finns bara skelettdelar kvar och även en kriminaltekniker skulle ha svårt att avgöra dödsorsaken.
Mitt önskemål är , om inte staten vill satsa pengar för att få reda på hur illa det står till med djurskyddet inom jakten så skulle ne förmögen djurvänlig person bekosta en dylika undersökning. Alltså ärver, grävlingar, harar, rådjur och anar jagade djur skulle undersökas på bly och andra jaktrelaterade skador. Men det finns väl inte sädarna.