Jaktkritik

Jag läser mycket. Det är ett stort nöje för mig. Jag läser brett , romaner, eller skönlitteratur som många vill benämna dessa, men även facklitteratur och biografier.
Här om dagen läste jag en bok där en metafor användes med koppling till jakt. Jag minns inte exakt hur metaforen beskrevs men den var ungefär så här: Det sägs att om en räv fastnar i en rävsax så biter den av sig foten för att komma loss.
Rävsaxar och andra saxar som förr användes för att fånga rovdjur är förbjudna sedan många årtionden och jag vet inte om det är sant att rävar kunde ta sig loss i saxen genom att bita av sig tassen. Jag skulle ju kunna tänka mig att saxen var så hårt spänd att den slog av benpipan och genom den fruktansvärda smärtan som räven då kände ryckte till så att foten lossnade. Smärtan måste ha varit oerhört stor i vilket fall då räven fastnade i en sax.
Saxarna som användes förr för att fånga rovdjur är förbjudna sedan flera årtionden. På 1980-talet (?) förbjöd EU import av pälsar av rovdjur från Kanada och USA eftersom dessa ofta fångades med saxar. Hur det sker i dag vet jag inte och inte heller om EU importerar pälsar från dessa länder. Jag vet dock att en svensk forskare la sig i detta fall och var bl a i USA:s kongress för att propagera för att de skulle sluta med saxar och fånga rovdjuren med snaror. Detta har han själv berättat för mig. Men han då svaret varför ska vi börja fånga djur med snaror då de inte är godkända i Sverige? Beroende på detta svar lyckades forskaren få igenom att rävsnaror får användas i Sverige. Allt enligt forskaren själv.
Nu får alltså rävsnaror användas. Men liksom alla andra fällor är de pinoredskap och, anser jag, vara helt förbjuda. Även om snaran inte slår av eller skadar benet så stryper snaran blodflödet till tassen och måste var mycket smärtsamt för räven som måste ligga och vänta på sin död åtskilliga timmar innan jägaren kommer och kontrollerar snaran.
Det är ofattbart för mig att fällor över huvud taget får användas. All typer av fällor är plågsamma tortyrredskap inte bara för de rävar som fastnar i en snora utan och t ex för lodjur som bevisligen förstör  både klor och tänder ((detaljer finns på SVA:s hemsida) och jag antar att även de mårdar som hamnar i en fälla beter sig lika lodjuren, och lider lika mycket i fällan genom att förstöra tänder och klor, även om detta inte har undersökts, vad jag vet. Vad jag vet är att ripor som till en del fångas i snaror många gånger hamnar fel i snaran och har en långvarig och mycket plågsam död innan de stryps till döds.
Varför får dylika barbariska och mycket plågsamma jaktmetoder fortsätta? Många tror att Sverige har en sund och human djurskyddslagstiftning men den gäller inte de vilda djuren. Varför? Jo, jägarna ser en ändring som ett hot mot deras nöje, jakten!