Jaktkritik

 Jag har skrivit 831 blogginlägg och en bok ”Jaktkritik” och jag antar att du som läser min blogg ser att det blir många upprepningar. Att komma på en ny vinkel på jakten är inte lätt efter så många år jag har skrivit om den.

Nu har jag skrivit klar en ny bok som inriktar sig på de filosofiska frågorna om rätt och fel; vilket psykiskt och fysiskt lidande får man orsaka på ett djur.

Jag slutar boken med en sammanfattning:

SAMMANFATTNING

Människan är ett djur. Våra behov är de samma för alla andra djur. Enligt Maslows klassiska behovstrappa är den första nivån , fysiologi: mat, vatten, luft, sex alltså de mest vitala behoven. Nivå två trygghet: säkerhet, stabilitet alltså att inte skärmmas eller jagas, att inte behöva känna rädsla eller ångest eller smärta och lidande. Den tredje nivån innefattar gemenskap, kärlek och vänskap; mycket viktigt behov för flocklevande djur. Den fjärde nivån är självkänsla med uppskattning och makt. Den femte nivån är nästan utopisk nämligen självförverkligandet; att bli allt det man önskar. När jag läser Sveriges Lantbruksuniversitets vetenskapliga råds svar på vilka krav som man ska ställa på en god djurhållning så uppfylls Maslows behovsnivåer alla nivåer med undantag från den femte som knappast ens alla människor kan uppnå. En del människor, som vill finna skillnader mellan människor och andra djur, framhåller ofta de andra djurens oförmåga att tänka på framtiden, veta vårt slutliga öde och möjligen också att vårt självmedvetande är större. Men, som flera filosofer framhåller, kan inte heller spädbarn eller gravt hjärnskadade personer ha dessa egenskaper. Ytterst få personer, tror jag, vill behandla eller utesluta dessa människor från all den omsorg, som de behöver. Jag har försökt att argumentera för att vi människor måste inse att vi har ett helt annorlunda sätt att se och uppföra oss mot våra närstående djurarter, som vi dödar, skadar, jagar och inte ger de naturliga behov som alla djur kräver för ett gott liv.     

Har du synpunkter är jag tacksam att få höra om dessa

Jaktkritik

 Det finns ett tillägg till djurskyddslagen som gäller djurplågeri. Ur SOU 2020:7 så står följande:

Med psykiskt lidande avser utredaren t.ex. ångest eller stark oro. Djur kan också utsättas för ett psykiskt lidande om de t.ex. skräms, stressas, eller hålls i miljöer som gör att de utvecklar stereotypier eller apati. Med fysiskt lidande avser utredaren t.ex. smärta och det obehag som orsakas av fysiska skador och bestående men. Även det obehag som köld, hetta, svält, törst osv. innebär kan utgöra ett lidande för djur.

Varför få jakt bedrivas? Enligt Djurplågerilagen får inte djur ”utsättes för ett psykiskt lidande om de t ex skräms (eller) stressas… och fysiskt lidande t ex smärta och det obehag som orsakas av fysiska och be stående men.

  

Jaktkritik

 I  samband med den pågående vargjakten så uttalar sig landsbygdsministern om att vararna måste decimeras då de tar alltför många får och hundar. Enligt viltskadecenter så gör vargar drygt 30 angrepp pågår och då dödar 300-400 får sovstaden betalar ersättning för. Det framgår inte hur fåren var skyddade. Med ordentligt uppsatt elstängsel lär fåren vara skyddade. Jakt är inte nödvändig och i alla fall inte med hund. Staten betalar jägarna ersättning till skyddsvästar till hundarna som då mycket sällan dödas men kan komma till skada. Fler hundar lär dödas av jägare under jakter då de misstar hund för jaktbyte. Hundar dör oftare vid vildsvinsjakt och av trafik. Om jägarna är rädda om sina hundar. Använd dom inte vid jakt och se till att inte släppa dom lösa när vägar.

Vargjakten beror naturligtvis inte beroende på dessa förmenta dödade får eller under. Jägarna vill ha vargen utrotad då vargen är en konkurrent till de själva om älgar och rådjur. Så enkelt är det. Men ingen skulle anse att detta var ett skäl att jaga varg. Därför hittar man på andra skäl.

Vid säljakten utdelas skottpengar. Skottpengar som men tidigare har ansett så oseriöst och otidsenligt. Men alltför få jägare vill jaga säl så därför mutar Naturvårdsverket jägare till jakten. Men frågan är hur många fiskar fler får yrkesfiskarna i sina nät då jakten omfattar ca 500 sälar? Jag kan klart säga att det aldrig syn i fiskarnas nät. Variationerna i fångsterna är oerhört mycket större så någon statistisk skillnad kan aldrig erhållas. Så varför jagas säl? Man tror !!! att det har effekt. Men varför ska blindstyren få bestämma om jakt. Jakten innebär ju oerhörda lidanden för alla de sälar som blir skadeskjutna. På land kan ju skadeskjutna djur eftersökas men inte i havet. Skadeskjutningen på land ligger mellan 10-30% beroende  vilken art som jagas. Den skadeskjutninsprocenten är säkert större vid den ytterst svåra säljakten. Denna jakt måste upphöra då den inte uppfyller §27 i jaktlagen som säger att jakten inte får utsätta djur för onödigt lidande. Här är det uppenbart då sälar inte kan eftersökas och avlivas inom rimlig tid.