lördag 15 juli 2023

Jaktkritik

 För några år sedan publicerade jag en uppsats i Ornis Svecica om katters predation på fåglar. Tyvärr har ingen hittills kommenterat min uppsats varken positivt eller negativt. Detta trots att jag bett om kommentarer och då särskilt om de finnner några-något fel i min tankegång eller beräkningar. Min uppsats kan du hitta på https://doi.org/10.34080/os.v31.22534

För en tid sedan kom jag att tänka på att Jägareförbundet presenterar varje år sina avskjut   ningsantal på de ca 50 arter som får dödas. Eftersom jägarna liksom katterna tar hand om sina byten till allra största delen (90%?) så skulle jag kunna använda mig av den metod jag använder i min kattuppsats. Alltså; jägarna skjuter i proportion lika många ringmärkta kråkor som omärkta. 

Enligt Svensk ringmärkningsatlas står jakt för 65% av alla ringmärkta kråkor som rapporteras till Ringmärkningscentralen. När jag gick in på RC:s hemsida så fick jag fram att det under de tio åren mellan 2012-2021 ringmärkta 293 kråkor. Av dessa hade 15 återfunnits. Då 65% av de återfunna ringmärkta kråkorna kan antas ha skjutits blir det va 10 kråkor. av de 293 ringmärkta vilket är 3,4% av alla kråkor. Då Fåglarna i Sverige (bok som skattar alla fågelarters numerär början av 2000-talet) skattar antalet kråkor till1,8 miljoner par eller 3,6 miljonen ex. Lägger man till två ungar som kan finnas på hösten då jakten är som intensivast blir det 7,2 miljoner kråkor i Sverige. Skulle 3,4 % av dessa skjutas skulle 245 000 kråkor skjutas varje år i Sverige. Men under 2000-talet skjuts ”bara” ca 70 000 alltså mindre än en 1/3 så många. Här finns det många möjligheter till att ett fel har uppkommit. 1) min metod är felaktig, 2) antalet kråkor i Sverige är felberäknat eller 3) jägarnas uppgifter om hur många kråkor de skjuter är fel.

Jag vill gärna höra dina synpunkter på problemet. Hör av dig

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar