Jag läser nu en bok ”Cat wars” av Marra och Santellla (2016). Den är roligare att läsa än jag hade föreställr mig. Det är mycket historia om amerikans ornitologi och bl a skriver författarna om Roger T. Peterson som hade svenska föräldrar och som gav ut en fältbestämningsbok för amerikanske fåglar 1934. Roger Peterson känner alla till som har ”Europas fåglar” som kom ut i början av 1950-talet. Roger Peterson var den som införde pilar till artkaraktärer på sina fågelbilder för att förenkla identifiera. Hans bok blev mycket uppskattad och kommit i många upplager med totalt 7 miljoner ex.
Men som bokens titel visar är boken en anti-katt bok. Författarna är helt negativa till katter men framför allt att katter får vara får vara ute i naturen. Med de antal katter som anges i USA är betydligt större än de som finns i Sverige även om man tar hänsyn till befolkningsmängd. Hur de skattningar av antalet som genomförts framgår inte. Det antal fåglar som katter tar anges med stora variationer. Möjligheten finns ju också att fågelkoncentrationerna är större i USA än t ex här i Sverige. Författarna har inte heller några exempel på att någon fågalart i USA skulle ha minskat avsevärt just beroende på katters predation förutom på mindre öar vilket ju är känt sedan länge. Författarna framhåller också på ett ställe att det kan finns många orsaker till fågelarters minskande populationer.
Men det jag är mest kritiskt till är en diskussion om additivitet. Jag har skrivit om detta i min bok ”Jaktkritik” då jag anser att just jakten är en faktor som är additiv; alltså ökar dödligheten mer än den skulle vara utan jakt. Jag anser att jakt dödar slumpmässigt alltså även djur som skulle ha överlevt om inte jakten hade dödat dem. Enligt Darwins naturligt urvals princip så är det de bäst anpassade som för sina gener vidare. De "bäst anpassade" bär en komplex sturktur. Man kan ju säga att de som flyr, är mest skygga och inte angriper jägarna hundar är de bäst anpassade i en kultur där jakt är vanlig. Men det är knappast de egenskaperna som borde främjas utan de som gör att arterna kan klara framför allt klimatförändringarna och många andra som avskogning och monokulturer. Men enligt min mening tar inte katter sina offer slumpmässigt utan är just en del av naturens selektiva rovdjur. Må vara att om katterna blir ”måmga” (vad de nu är) så kanske fåglarna väljer att försöka hitta andra ställen att häcka på och vistas på. Det finns exempel på att fåglar ändrar strategi som t ex gräsänder som häckar i grenklykor, i stället för på marken, i stadsparker där det finns många hundar, katter och människor.
Katter är inte vårt problem. Det är den minskande naturligs utveckling i naturen i skog och våtmarker och den pågående och accellerande globala uppvärmningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar