torsdag 30 april 2015

Jaktkritik

I senaste numret av Jaktdebatt (nr 1 2015) skriver Kenneth Bengtsson förtjänstfullt om den i Sverige introducerade kaninen (Oryctolagos cuniculus). Den lär ha introducerats först för 150 år sedan men den första utsättning lyckades inte. Omkring 1900 gjordes nya försök både i Skåne och på Gotland. Utsättningarna lyckades över hövan och i båda landskapen blev kaninen en plåga som åt upp mycket av det människan ville ta hand om. I Australien blev kaninen en verklig katastrof och man införde där 1933 den mycket effektiva kaninpesten ( myxomatos) som lär ha upptäckts i ett laboratorium i Uruguay i slutet av 1800-talet. Denna virussjukdom är utdragen och kaninerna dör en kvalfull död. Myxomatosen infördes i Europa i Frankrike 1952 och har sedan spritt sig.  Mest troligt med     människans hjälp. Så måste det ha varit då smittan kom till Gotland. Inget officiellt beslut har tagits utan överföringen har gjorts av samvetslösa personer. Nu lever kaninpesten kvar och blossar upp då och då när kaninerna blir många. Det otäcka är ju att myxomatosen är så långdragen sjukdom och därför plågsam. Men det mest samvetslösa var de jägare som introducerade kaninen i Sverige och annorstädes utanför sitt normala utbredningsområde i sydvästra Europa.
Men det är ju många arter som jägarna fört hit men med godkännande från myndigheter. Fasan, fälthare, kanadagås, dovhjort och till viss del anser några kronhjort. Andra arter som kommit hit har ju andra orsaker, mink från minkfarmer och vildsvin från vilthägn. Men jägarna sprider jaktbara arter inom Sverige vilket inte är tillåtet. Vildsven är den vanligaste arten att sprida trots att vildsvinen troligen är den art som gör mest ekonomiskt skada i Sverige. Nu finns de på Öland och ingen tror att de simmat över, gått över isen eller över bron. Nu finns också rådjur på Gotland. Oansvarigt av de jägare som sett till att dessa djurarter har kommit till öarna. Men ansvar finns det hos de flesta jägare?

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

måndag 27 april 2015

Jaktkritik

Jag har aldrig tyckt att Naturvårdsverket skött sitt uppdrag på ett bra sätt- När det gäller jaktfrågor har de alltid varit för mer jakt och jag är övertygad om att det beror på att det är alltför många jägare som sitter som tjänstemän i de positioner som har hand om jaktfrågorna. Det verkar som om tjänstetillsättningen utgår från att det bara är jägare som kan sköta dessa frågor. Gissningar från mon sida men det senaste tycker jag tyder på att jag har rätt.
I ett TV inslag igår så vill Naturvårdsverket (!) att fler knubbsälar skulle skjutas på västkusten. Endast ett tiotal hade skjutits men Naturvårdsverket vill att det skulle skjutas ett 50-tal. Därför skulle jägarna få det lättare så att färre prover skulle tas till forskning mm. Allt för att fisket skulle drabbas så hårt.
I inslaget tyckte jag att de sa att det finns 17 000 knubbsälar på västkusten. Vad spelar då 50 döda sälar för roll? Fiskarna kommer naturligtvis inte att kunna se någon som helst skillnad.
Knubbsälarna drabbas ganska regelbundet av virus som liknar valpsjuka och mest känt är utbrottet 1988. Men även 2002 drabbades Nordsjön av en omfattande knubbsäldöd och man beräknade då att 22  000 sälar dog runt Nordsjön. Även i år kom viruset till baka men sälarna dog inte i så stor utsträckning troligen beroende på att många sälar har fått en immunitet.
Förutom det meningslösa antalet som Naturvårdsverket anser behövas dödas är jakten mycket svår då endast sälens huvud är den enda kroppsdel som är möjlig att träffa, Dessutom ligger sälen och guppar i havet vilket gör det ännu svårare att träffa. Vi vet ätt skadskjutningen på land är 15 - 30 % och den är naturligtvis inte mindre vid säljakten. Låt sälarna vara! Se till att skaffa fiskeredskap som hindrar sälar att komma åt fångsterna. Det är den enda vettiga lösningen på fiskarnas problem.

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida

lördag 25 april 2015

Jaktkritik

När vi på vårt Twitter-konto skrev om den illegala jakten så kommenterade en jägare (?) "omfattande jakt" och ville ha bevis för detta uttalande.
Det är lätt att visa på http://www.slu.se/Documents/externwebben/nj-fak/ekologi/forskning/skandulv%20dokument/Sand%20et%20al%202014%20Den%20skandinaviska%20vargen%20%20en%20sammanställning%20av%20kunskapsläget%20från%20det%20skandinaviska%20vargforskningsprojektet%20SKANDULV%201998%20–%202014.pdf (hittas på Grimsö forskningsstation/forskningsrapporter)
Där visar man att 47 % av vargarna dödas genom tjuvjakt. Om inmte denna siffra kan kallas "omfattande" så undrar jag vad som i så fall ska kallas omfattande.

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter" finns på vår hemsida.

måndag 20 april 2015

Jaktkritik

I veckan som gick hade Naturvårdsverket skickat ut uppgifter om hur många jägarexamina som hade erlagts. från 2009 då det var 7000 tills förra året då det var 12 000.
Det är en sak att ta jägarexamen och en annan att jaga. Det är dyrt att jaga och har man ingen egen mark så måste man arrendera jaktmark eller komma med i ett jaktlag. Båda möjligheterna är stängda för de flesta och många tar jägarexamen utan att tänka på vad de ska ha kunskapen till.
På Naturvårdsverket finns många jägare och medlemmar i Jägareförbundet och de vill sprida budskapet att det är inne att vara jägare för att gynna sina intressen.
Det Naturvårdsverkets tjänstemän inte talar om är att antalet jaktkortslösare minskar i Sverige. Under 2000-talet har antalet minskat från ca 290 000 till knappt 265 000 2013/2014. (för utförlig tabell se Jaktdebatt nr 4 2014). Ser man jaktkortslösarna i proportion till invånarantal i Sverige är minskningen ännu större.
Jaktkort är in nödvändighet att lösa för att få jaga i Sverige och eftersom Naturvårdsverket sköter även denna åtgärd kan man fråga sig varför de inte skickar ut dessa fakta till medier utan bara det som gynnar jägarna att visa hur inne och "coolt" det är att jaga. Märkligt!

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.

måndag 13 april 2015

Jaktkritik

Läser i tidningen att Malta har röstat om att fortsätta vårjakten på fågel. 51 % tyckte att det skulle få fortsätta.
Vad gör EU?

LÄS VÅR HEMSIDA: WWW.JAKTKRITIKERNA.SE OCH GÅ MED I FB-GRUPPEN JAKTKRITIKERNA. KÖP GÄRNA BOKEN "JAKTKRITIK - ESSÄER OCH BLOGGAR OM JAKTENS AVARTER". FINNS PÅ VÅR HEMSIDA.

fredag 10 april 2015

Jaktkritik

Hur definieras skadskjutning? Jag vet inte men jag brukar anta att om djuret träffas men inte dör omedelbart utan kan springa- flyga iväg så att jägaren måste söka efter djuret är djuret skadeskjutet. Jag anser inte att det spelar någon roll ifall djuret överlever skottskadan eller inte. Alla skador måste vara till nackdel för djuret i de hårda villkor som finns i naturen. En fullt frisk individ har naturligtvis större chanser att överleva än en individ som har skador i det långa loppet.
Vi vet genom studier på havsörn att 25 - 30 % av havsörnarna dör av blyförgiftning då de ätit djur som har hagel i kroppen. Två möjligheter finns ju för detta; antingen har djuret dött utan att jägaren sökt efter djuret(vilket säkert förekommer i "viltvården" och i småviltsjakten) eller att djuret varit medtaget så att havsörnen lätt har kunnat få tag i det skare djuret. Lika illa för örnarna.
Jag blev intresserad av detta då jag läste i tidningen VI (senaste numret) om vargjakten i Dalarna. Jaktlaget hade en tilldelning av tre vargar och en av dessa skadsköts och fick eftersökas.
I SVA;s rapport efter obduktion av de 44 vargar som sköts vid årets licensjakt framgår att 16 vargar sköts med ett skott och dog (36 %). Sedan blir det något svårare. Materialet är uppdelat i: Antal avlossade skott, Träff i kropp, Träff i vitala organ och Fångskott (= skott avlossat på nära håll) För att döda eller för att förvissa sig om att djuret är avlivat? Kanske både och - jag vet inte.
Alltnog två skott avlossades 11 gånger (varg skjuts med älgstuddsare som kan ladda med två skott). I nio fall träffade ett skott kroppen och ett i vital del vilket tyder på att djuret dog så gott som omedelbart. I ett fall träffade de två skotten kroppen men inget vitalt organ och inget fångskott avlossades. Osäkert när djuret dog. I det andra fallet träffade två slott kroppen men här avlossades ett fångskott vilket jag tyder som skadeskjutet. i sju fall avlossades tre skott. I fem fall träffades vitala organ med ett eller två skott. Hur tre skott avlossas vet jag inte. Hur lång tild tar det att ladda om eller var två jägare nära vargen? I två fall träffades kroppen men ingen vital del utan fångskott avlossades. Skadskjutning? Sex gånger avlossades fyra skott. I fyra fall träffades vitala organ men i två fall träffades två skott kroppen men inte vitala organ utan fångskott avlossades. Skadskjutning? Sex fall med fem skott förekom. I alla fall träffades vitalt organ men i två fall avlossades fångskott. Fem skott verkar på mig vara efter eftersök. Kan det vara möjligt att avlossa fem skott utan att vargen kommit ur synhåll? Skadskjutning? Tre gånger har sex skott avlossats. En gång har två skott träffat kroppen och fångskott avlossats (skarpskjutning!) I ett fall träffade 4 skott kroppen, ett vitalt organ men fångskott användes. Det sista fallet träffade två skott kroppen, ett vitalt organ men inget fångskott.
Vad blir resultatet?  I 61% av fallen kan vi vara säkra på att vargen dog "omedelbart"  I femton fall avlossades 4, 5 eller sex skott vilket jag tyder på skarpskjutning vilket innebär 34 % . Vargen kan knappast ha stått kvar när skotten avlossades. Skadskjutningen ligger inom de 15 - 30 % som jag brukar ange i den svenska jakten.

Läs vår hemsidan: www.jaktkritiekrna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida. .

söndag 5 april 2015

Jaktkritik

Jag såg på Facebook att länsstyrelsen i Jämtland hade beviljat skyddsjakt på fyra lodjur i några samebyar. Många var upprörda och ansåg att då lodjuren nu är så få så skulle inga lodjur dödas.
Jag har en något annorlunda inställning. Lodjuren kan orsaka allvarliga skador på renar och lodjuren tillhör inte fjällfaunan utan har drivits dit upp av jägarna från skogarna där de hör hemma.
Lodjuren tillhör inte den samiska renskötarkulturen och jag anser att lodjuren när de gör allvarlig skada ska kunna skyddsjagas i renbeteslandet.
Men däremot anser jag att vargen ska kunna finnas io renbetesområdet eftersom vargen tillhör den samiska kulturen. Renen har alltid varit ett huvudsakligt byte för vargar och är det t ex i Kanada.
Jag minns att det en gång (1980- 1990-talet?) gjordes en överenskommelse mellan Naturvårdsverket och Sametinget att samebyarna skulle få ersättning för att ha vargar i sitt område. Ersättningen var olika för om det fanns enstaka vargar eller om det förekom föryngringar. Eftersom det fanns en överenskommelse så måste samerna ansett att det var rimligt att det fanns vargar i deras mycket stora renbetesområde. Varför denna uppgörelse inte nu gäller vet jag inte men tydligen existerar den inte då alla vargar som kommer upp i samebyar skjuts bort med tillåtelse från länsstyrelserna. Märkligt!

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.