Att äta fåglar; är det något att äta?
I Jaktdebatt nr 1 2018 tar min gode vän och medskapare av Jaktkritikerna Arne Ohlsson upp den fullständigt onödiga fågeljakten. I artikeln påpekar också Arne att många av de fågelarter som skjuts inte är smakliga som människoföda.
Då jag äger en faksimilutgåva av Sven Nilssons "Skandinavis Fauna Folgarna" från 1858 där Sven Nilsson mycket ofta just tar upp fåglarnas värde som mat har det roat mig att gå igenom de 33 arter som nu är tillåtna att dödas i den svenska jakten.
Den ursprungliga utgåvan med planscher av bl a bröderna von Wright är en dyrbar samlarklenod. Bara von Wrights fågelplanscher är idag mycket värdefulla samlarobjekt. Sven Nilsson kom emellertid i konflikt med bröderna då han ville ha snabbare leverans av planscherna. Bröderna hävdade sin konstnärliga rättigheter att inte slarva ifrån sig sämre konstverk än de hade möjlighet att åstadkomma och vägrade gå med på Sven Nilssons krav. Sven Nilsson anställde då Magnus Körnar i Lund. Han var mer flyhänt och efterlämnade en mycket stor produktion men hans måleri och andra tekniker kar inte blivit uppskattade eller mer kända. Den plansch jag sett av Körner som visar en steglits tycker jag är utmärkt men den kanske tillhör hans bättre verk och det är därför den publicerats.
Alltnog, då jag under flera år bloggat (www.jaktkritik.bloggspot.com) så har jag naturligtvis många gånger tagit upp fågeljakten till diskussion. Då jag angripit den sk viltvården och hävdat det oetiska att döda djur, som kråk- och måsfåglar, och sedan kasta dem på sopbacken, har jag fått veta av jägare att t ex nötskrika har ett gott kött. Nu tror jag inte att någon skjuter nötskrikor för att äta dem och inte heller att de som skjuter nötskrikor tillagar dem och äter upp dem. Men det Kroar mig att titta efter vad Sven Nilsson säger om detta och om de andra fåglarna som dödas i jakten.
Jag följer Arnes lista på de 33 fågelarterna.
De antal som anges i texten ärdet antal som Jägareförbundet uppgivet har skjutits under jaktåret 2015 / 2016. I SN:s text har alla "f" som i "af" ersatts med "v".
Alfågel (8): "Köttet blir smakligt om huden avflås och det ligger en dag i vatten eller mjölk, innan det stekes. Fjäder och dun äro förträffliga"
Bläsand (807): Det står inget och köttet men " I Skåne skjutas brunnackor (bläsänder) om hösten i stor mängd".
Ejder (1000): "Köttet är grovt och föga användbart" . Dessutom "Nu plundras, på skamlöst sätt, ejderbon på alla ägg och allt dun, så snart de finnes , och fogeln skjutas för vette: Följden blir en ständig minskning."
Gräsand (63807): "Köttet förträffligt, isynnerhet de unga med god viltsmak"
Knipa (7558): Ingen uppgift om köttkvalitet. "... skjutes för vettar ... om vintern vid havsstränder... eller ihjälslås i vakar".
Kricka (5112): "Köttet är läckert"
Sjöorre (47): "Köttet är tranigt, segt och osmakligt men fjäder och dun förträffliga". SN omtalar också att "Katolikerna, som äta dem under fastan, då de av sin religions föreskrifter förbjudas att njuta annan köttmat än fisk".
Vigg (3295): "Köttet skall vara mycket tranigt och osmakligt, ehuru det plägar vara ganska fett".
Småskrake (267): "Köttet är tranigt och ätes nästan endast av allmogen".
Storskrake (1705): Av de nämnda födoämnen (fisk) måste skrakens kött bliva tranigt och osmakligt. Också ätes det väl endast av skärgårdsallmoen, som (enl.D:r Ödm) (Saumuel Ödmann, mycket välkänd och aktad präst och ornitolog (1750 - 1829)) skall finna en behaglig mäktighet i soppor på skrakkött".
Fiskmås (9235): "Köttet är högst osmakligt och ätes icke. Fjädern är även oduglig. Äggen är goda och nyttjas i pannkakor".
Gråtrut (3215): "Han duger dock till ingenting; ty köttet är högst osmakligt och fjädern så spröd att han snart förvsndlas till hackelse, om han inlägges i bolster. Äggen äro stora och välsmakande. Ungars kött skall stundom ätas."
Havstrut (609): "Dun och fjäder duga icke; köttet är grovt och tranigt. Ej en gång ungarna ätas hos oss."
Bläsgås (287): " Köttet är ganska smakligt".
Grågås (31537): Ingen uppgift om köttet. Men jakten sker då gässen ruggar.
Kanadagås (29770): i mitten av 1800-talet var inte arten införd till Sverige.
Sädgås (1582): "Nyttiga äro fjäder och dun; köttet stekt är finare än vanlig gåsstek och isynnerhet av de yngre smakligt." Själv har jag hört av en gåsjägare att endast de yngre fåglarna går att äta. Äldre fåglar (3-4 år ; det är bara yngre fåglar som kan åldersbestämmas) är sega trots att de kokas länge.
Björktrast (1541): "Dess kött är utmärkt läckert och skall vara mest närande av alla kramsfåglar".
Kaja (82491): Ingen uppgift om köttet eller jakt, märkligt nog.
Kråka (70280): "Dess kött, som är segt och illa luktande,ätes i allmänhet icke. Dock förtäres den någon gång om vintern, och de finns de som sätta mycket värde på Thor-månaskråkor. Jag minns att min pappa född 1892 berättade att han åt kråka på restaurang i Göteborg 1917 då maten i Sverige var mycket knapp. Hur köttet smakade minns ajg inte att han sa något om. SN fortsätter: "Eljest gagnar kråkan mest derigenom att hon förtär en mängd skadlig insekter och maskar. Hon skadar derigenom att hon förstör ägg och ungar av nyttiga foglar".
Nötskrika (33112): Inget står om köttet.
Råka (6394): "Ungarna anses av en del som läckra. Innan de stekas elle kokas avflås den flottiga huden, då köttet blir vitare och bättre."
Skata (64812): Inget står om köttet.
Morkulla (1520): "Köttet är lättsmält , sunt och av förträfflig smak, det stekas vanligen och anses för den bästa av fogelstek."
Ringduva (66250): "Ungarna stekta äro möra och läckra.; de gamla deremot sega och torra".
Stadsduva (8562): "Köttet av unga duvor är ett sunt och kraftigt födoänne, både för friska och sjuka. Även kan men begagna , helst till soppa, som blir välsmaklig och kraftig".
Dalripa (48714): Om köttet ingen uppgift men se fjällripa. SN omtalar "En enda fogelhandlare i de norra provinserna kan en fogelrik vinter uppköpa och avsätta 40 à 50,000 stycken."
Fjällripa (13717):"Köttet ätes; dock anses fjällripan ej vara så god som dalripan. Hon är mindre och köttet sämre".
Järpe (5627): (Hjärpe enl.SN): Hjerpstek anses allmänt för det mest välsmakande, finaste och sundaste av allt vilt. Han är dock mer torr än stek av beckasin, kramsfogel o.s.v."
Orre (18642): Ingen uppgift om köttet men många sidor om jakt och fångst.
Tjäder (15352): "Köttet är gott och isynnerhet läckert av ungfogeln. De gamla tupparna hava mer strävt och grovt kött." För övrigt beskrivs tjädern och jaktsätt på 16 sidor.
Fasan (19748): "Hos oss i Sverige har fogeln, så vitt jag vet blott en och annan gång hållits tam. ... och fasankött anses för den kostligaste stek som kan fås."
Rapphöna (3218): "Köttet är, som bekant, förträffligt och sunt. Rapphönsen äro bäst och fetast från Augusti månads slut till vinterns början. Derefter bliva de magrare."
Det som förvånar mig är att så många fåglar som jagas har så osmakligt och dåligt kött. Jag tänker då främst på de andfåglar som ejder och "gamla tjädertuppar" som jagas för köttets skull. Jag vet sedan min barndom på 1940-talet att det gick att köpa hönor som måste kokas i timmar innan de kunde förtäras så jag förstår att både gäss och hönsfåglar måste vara av tämligen unga exemplar för att det ska vara till någon njutning. Men jag tycker att det är uppenbart att många fåglar inte konsumeras trots att de inte jagas i sk viltvårdande syfte. Det är ytterligare en jaktlig avart som jag förut inte varit medveten om. SN skriver enbart om kråkans köttkvalitet; de andra ansåg han troligen som värdelösa och inget att skriva om. Jag antar därför att jägarens uppgift om nötskrikans kött enbart var en bluff för att kunna motivera sin jakt.
Dessutom är det en skandal att jakten på ejder och småskrake får fortsätta trots att arterna kraftigt minskar. Det finns också många som hävdar att både tjäder och orre minskar framför allt beroende på vårt rationella skogsbruk. Alla är överens om en kraftig minskning sedan 1960-talet för båda dessa arter.
Fågeljakten måste förbjudas!
Visar inlägg med etikett fågeljakt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett fågeljakt. Visa alla inlägg
tisdag 24 april 2018
tisdag 20 mars 2018
Jakt är obiologisk och skadlig
När jag för några dagar sedan tog upp de stora nackdelar som fåglar utsetts för vid jakt, tog jag inte upp den mer övergripande nackdelen med jakt för alla djur som jagas.
Jakt sker slumpmässigt då jakten dödar både djur som skulle ha överlevt och reproducerat sig men också naturligtvis djur som skulle dö utan att reproducera sig alltså oftast unga djur. Jakten förändrar alltså möjligheten för alla jagade djurstammar att bli bra anpassade för det liv de lever och i den miljö de lever i. Varför jag tar upp denna självklara aspekt är att jag läst en engelsk bok om fåglar där författaren menar att det dör så många fåglar i tidig ålder att den reducering som jakten innebär spelar ingen roll. Det är sant att små tättingar har stora kullar och att kanske 70% av ungarna dör den första vintern. Nu jagas ju inte små fåglar som mesar utan däremot andra som är mer långlivade som tjäder, orre och andra höns- och andfåglar och gäss. Där är det med mycket stor sannolikhet att även äldre fåglar död i jakten.
Vad spelar det för roll? Jo, dessa fåglar har visat sig klara kanske flera vintrar och undgått blivit tagna av rovdjur. Deras anpassning har alltså varit bra. En del personer , även med professors namn, tycks anse att det inte spelar någon roll vilken individ som överlever. Så är det naturligtvis inte. Den eventuella individ som skulle kunna överleva om en annan individ dör ("den enes död den andras bröd") gäller inte. Antag att födan är knapp och att det finns en konkurrens mellan olika individer så kommer den sämre anpassade individen är dra det kortaste strået. Individer är inte lika.
Ett typiskt exempel på hur jakten förstört och totalt förändrat en djurpopulation är den svenska älgstammen. Här finns ingen naturlig balans utan älgstammen har en mycket skev åldersfördelning och könskvoten är helt förändrad så att det finns tre kor på en tjur. Självfallet vet jägarkåren om detta. Men när jag läser om den jägaren som aldrig på 10 år skjutit en älg sköt sin första då det kom en tiotaggare framför honom. I samband med SCA-skandalen vittnade den förre VD för Nordea (Clausen?) skrattande om att han fått skjuta en tolvtaggare på en av dessa jaktresor. När troféjakten har så stor betydelse för jägare så har jag inte mycket hopp om att älgpopulationen kommer att bli normal någonsin.
Nu skjuts väl inte fåglar för att få troféer men jag är övertygad om att ingen population mår bra av jakt. Speciellt är den sena jakten på senvintern skadlig. Fågelstammarna blir bara sämre genetiskt.
När jag för några dagar sedan tog upp de stora nackdelar som fåglar utsetts för vid jakt, tog jag inte upp den mer övergripande nackdelen med jakt för alla djur som jagas.
Jakt sker slumpmässigt då jakten dödar både djur som skulle ha överlevt och reproducerat sig men också naturligtvis djur som skulle dö utan att reproducera sig alltså oftast unga djur. Jakten förändrar alltså möjligheten för alla jagade djurstammar att bli bra anpassade för det liv de lever och i den miljö de lever i. Varför jag tar upp denna självklara aspekt är att jag läst en engelsk bok om fåglar där författaren menar att det dör så många fåglar i tidig ålder att den reducering som jakten innebär spelar ingen roll. Det är sant att små tättingar har stora kullar och att kanske 70% av ungarna dör den första vintern. Nu jagas ju inte små fåglar som mesar utan däremot andra som är mer långlivade som tjäder, orre och andra höns- och andfåglar och gäss. Där är det med mycket stor sannolikhet att även äldre fåglar död i jakten.
Vad spelar det för roll? Jo, dessa fåglar har visat sig klara kanske flera vintrar och undgått blivit tagna av rovdjur. Deras anpassning har alltså varit bra. En del personer , även med professors namn, tycks anse att det inte spelar någon roll vilken individ som överlever. Så är det naturligtvis inte. Den eventuella individ som skulle kunna överleva om en annan individ dör ("den enes död den andras bröd") gäller inte. Antag att födan är knapp och att det finns en konkurrens mellan olika individer så kommer den sämre anpassade individen är dra det kortaste strået. Individer är inte lika.
Ett typiskt exempel på hur jakten förstört och totalt förändrat en djurpopulation är den svenska älgstammen. Här finns ingen naturlig balans utan älgstammen har en mycket skev åldersfördelning och könskvoten är helt förändrad så att det finns tre kor på en tjur. Självfallet vet jägarkåren om detta. Men när jag läser om den jägaren som aldrig på 10 år skjutit en älg sköt sin första då det kom en tiotaggare framför honom. I samband med SCA-skandalen vittnade den förre VD för Nordea (Clausen?) skrattande om att han fått skjuta en tolvtaggare på en av dessa jaktresor. När troféjakten har så stor betydelse för jägare så har jag inte mycket hopp om att älgpopulationen kommer att bli normal någonsin.
Nu skjuts väl inte fåglar för att få troféer men jag är övertygad om att ingen population mår bra av jakt. Speciellt är den sena jakten på senvintern skadlig. Fågelstammarna blir bara sämre genetiskt.
torsdag 15 mars 2018
Jaktkritik
Jag har fått ett erbjudande att hålla ett föredrag om fåglar och jakt. Eftersom jag varit medlem i SOF sedan 1956 och varit ordförande i Upplands OF så ligger det mig naturligtvis varmt om hjärtat att få framför mina åsikter om fågeljakt.
Jag har alltid tyckt att SOF har haft en sund inställning till fågeljakt men att föreningen inte fört fram sina åsikter till de som har möjligheten att åstadkomma några förändringar; regering och riksdagsledamöter.
På ett årsmöte hade jag med andra undertecknare en motion just om detta. Motionen mottogs vänligt och man framförde att föreningen skulle verka i motionens anda. Men inget har gjorts. När jag frågade en styrelseledamot om detta hade han inget svar. Det sista jag såg om SOF:s agerande i jaktfrågor var att de skrivit till miljöministern Skoog om att förbjuda blyhagel i grunda havsvikar liksom det redan är förbjudet i sjöar och viltvatten.
Blyhagel är ett stort problem men det är tveksamt om ersättningen med stålhagel löser ett annat problem nämligen skadeskjutningen. Jag har tidigare skildrat andjakten vid ett viltvatten på Harg där många änder skadesköts. Jag har även under många år träffat ornitologer som berättat för mig att de också sett hur allvarligt jakt på flygande fåglar är när det gäller skadeskjutningar. Om nu all fågeljakt skulle ske med stålhagel skulle troligen ännu fler fåglar skadeskjutas. Stålhagel är inte giftigt men är lättare och sprider sig mer och avståndet till fågeln måste vara mindre om samma verkan ska kunna döda fågeln. Ett större och tyngre hagel sprider sig mindre men måste ha större krutladdning för att kunna nå långt och orsakar kraftig rekyl och sliter gevärets pipa mer vilket jägarna naturligtvis avskyr. Jag tro därför att det kommer att vara mycket svårt att komma ifrån problemet med skadeskjutning på fåglar varför fågeljakten borde förbjudas.
Detta är alltså det första skälet till att förbjuda fågeljakt. Det finns en svensk undersökning där man undersökte sädgäss som visade sig ha stora mängder blyhagel i sina kroppar. T o m hade 60% av äldre sädgäss hagel i kroppen. När man ansåg att gässen skulle skjutas med kula ansåg jägarna att risken för att kulan skulle fara vidare och skada människor eller egendom var värre och ingen förändring skedde. Jägarna kanske hade rätt denna gång då det för några år sedan dog en skidåkare som fick en kula i sig då en älgjägare sköt på en älg och kulan gick i genom älgkroppen.
Ett annat skäl till att förbjuda fågeljakt är att utbytet av kött är försumbart. Hur många gram kött erhålls från en björktrast? Det skjuta ca 1 500 björktrastar varje år i Sverige. De flesta andarter ger heller inte många gram kött. Dessutom blir ofta köttet bemängt med bly efter blyhaglet och är oätbart. Detta visste kungen om då han och några kompisar jagare fasaner i Ungern. De lämnade helt enkelt kvar de skjutna faserna på platsen. Även ripor har hittats på liknande sätt. Varför ska det vara tillåtet att använda levande varelser som pricktavlor? Det finns lerduvor.
Många arter skjuts framför allt kråk - och måsfåglar skjuts därför att de betraktas som skadedjur. Det är naturligtvis ett ovärdigt sätt att se på levande varelser. Den s k viltvården ger inte jägarna någon som helst fördel. Det är ett föråldrat sätt att se på naturen. Man kan jämföra det föråldrade sättet att se på rovfåglar och ugglor som fanns på 1800- och i början av 1900-talen. Denna jakt skadar och orsakar stort lidande och tillför ingen nytta som jägarna tror.
Det finns ett par arter som har kommersiellt värde som tjäder och orre. Problemet med jakten på dessa två arter är att många anser att båda dessa arter minskar framför allt beroende på ett missgynnande skogsbruk. Även om inventeringen visar att tjädern ökat något de senaste 20 åren i de nordliga länen så är alla (?) överens om att båda arterna minskat kraftigt sedan 1960-talet. De senaste avskjutningssiffrorna som Jägareförbundet angivet har jakten på båda arterna minskat de senaste 10 åren från drygt 25 000 tjädrar till ca 15 000/år och från drygt 40 000 orrar till 15 000/år. Jägarna menar för att försvara sin jakt att de tar hänsyn till den numerär som finns i naturen. Det ifrågasätter jag. Just på dessa arter finns det ett stort kommersiellt värde och ju sällsyntare tjäder och orre bler desto större värde har de t ex för restauranger. Jag ser med oro på de minskande populationerna av dessa arter där jakten lägger sten på börda då de gynnsammaste biotoperna försvinner i skogsbruket.
Jag har alltid tyckt att SOF har haft en sund inställning till fågeljakt men att föreningen inte fört fram sina åsikter till de som har möjligheten att åstadkomma några förändringar; regering och riksdagsledamöter.
På ett årsmöte hade jag med andra undertecknare en motion just om detta. Motionen mottogs vänligt och man framförde att föreningen skulle verka i motionens anda. Men inget har gjorts. När jag frågade en styrelseledamot om detta hade han inget svar. Det sista jag såg om SOF:s agerande i jaktfrågor var att de skrivit till miljöministern Skoog om att förbjuda blyhagel i grunda havsvikar liksom det redan är förbjudet i sjöar och viltvatten.
Blyhagel är ett stort problem men det är tveksamt om ersättningen med stålhagel löser ett annat problem nämligen skadeskjutningen. Jag har tidigare skildrat andjakten vid ett viltvatten på Harg där många änder skadesköts. Jag har även under många år träffat ornitologer som berättat för mig att de också sett hur allvarligt jakt på flygande fåglar är när det gäller skadeskjutningar. Om nu all fågeljakt skulle ske med stålhagel skulle troligen ännu fler fåglar skadeskjutas. Stålhagel är inte giftigt men är lättare och sprider sig mer och avståndet till fågeln måste vara mindre om samma verkan ska kunna döda fågeln. Ett större och tyngre hagel sprider sig mindre men måste ha större krutladdning för att kunna nå långt och orsakar kraftig rekyl och sliter gevärets pipa mer vilket jägarna naturligtvis avskyr. Jag tro därför att det kommer att vara mycket svårt att komma ifrån problemet med skadeskjutning på fåglar varför fågeljakten borde förbjudas.
Detta är alltså det första skälet till att förbjuda fågeljakt. Det finns en svensk undersökning där man undersökte sädgäss som visade sig ha stora mängder blyhagel i sina kroppar. T o m hade 60% av äldre sädgäss hagel i kroppen. När man ansåg att gässen skulle skjutas med kula ansåg jägarna att risken för att kulan skulle fara vidare och skada människor eller egendom var värre och ingen förändring skedde. Jägarna kanske hade rätt denna gång då det för några år sedan dog en skidåkare som fick en kula i sig då en älgjägare sköt på en älg och kulan gick i genom älgkroppen.
Ett annat skäl till att förbjuda fågeljakt är att utbytet av kött är försumbart. Hur många gram kött erhålls från en björktrast? Det skjuta ca 1 500 björktrastar varje år i Sverige. De flesta andarter ger heller inte många gram kött. Dessutom blir ofta köttet bemängt med bly efter blyhaglet och är oätbart. Detta visste kungen om då han och några kompisar jagare fasaner i Ungern. De lämnade helt enkelt kvar de skjutna faserna på platsen. Även ripor har hittats på liknande sätt. Varför ska det vara tillåtet att använda levande varelser som pricktavlor? Det finns lerduvor.
Många arter skjuts framför allt kråk - och måsfåglar skjuts därför att de betraktas som skadedjur. Det är naturligtvis ett ovärdigt sätt att se på levande varelser. Den s k viltvården ger inte jägarna någon som helst fördel. Det är ett föråldrat sätt att se på naturen. Man kan jämföra det föråldrade sättet att se på rovfåglar och ugglor som fanns på 1800- och i början av 1900-talen. Denna jakt skadar och orsakar stort lidande och tillför ingen nytta som jägarna tror.
Det finns ett par arter som har kommersiellt värde som tjäder och orre. Problemet med jakten på dessa två arter är att många anser att båda dessa arter minskar framför allt beroende på ett missgynnande skogsbruk. Även om inventeringen visar att tjädern ökat något de senaste 20 åren i de nordliga länen så är alla (?) överens om att båda arterna minskat kraftigt sedan 1960-talet. De senaste avskjutningssiffrorna som Jägareförbundet angivet har jakten på båda arterna minskat de senaste 10 åren från drygt 25 000 tjädrar till ca 15 000/år och från drygt 40 000 orrar till 15 000/år. Jägarna menar för att försvara sin jakt att de tar hänsyn till den numerär som finns i naturen. Det ifrågasätter jag. Just på dessa arter finns det ett stort kommersiellt värde och ju sällsyntare tjäder och orre bler desto större värde har de t ex för restauranger. Jag ser med oro på de minskande populationerna av dessa arter där jakten lägger sten på börda då de gynnsammaste biotoperna försvinner i skogsbruket.
måndag 13 april 2015
Jaktkritik
Läser i tidningen att Malta har röstat om att fortsätta vårjakten på fågel. 51 % tyckte att det skulle få fortsätta.
Vad gör EU?
LÄS VÅR HEMSIDA: WWW.JAKTKRITIKERNA.SE OCH GÅ MED I FB-GRUPPEN JAKTKRITIKERNA. KÖP GÄRNA BOKEN "JAKTKRITIK - ESSÄER OCH BLOGGAR OM JAKTENS AVARTER". FINNS PÅ VÅR HEMSIDA.
Vad gör EU?
LÄS VÅR HEMSIDA: WWW.JAKTKRITIKERNA.SE OCH GÅ MED I FB-GRUPPEN JAKTKRITIKERNA. KÖP GÄRNA BOKEN "JAKTKRITIK - ESSÄER OCH BLOGGAR OM JAKTENS AVARTER". FINNS PÅ VÅR HEMSIDA.
torsdag 20 februari 2014
Jaktkritik
Jag håller helt med "Carina" som anser att inga fåglar ska skjutas.
Få fåglar gör allvarlig skada och det finns andra alternativa åtgärder.
Naturligtvis kan enstaka individer vara besvärliga och bör då avlägsnas genom skyddsjakt.
I den senaste statistiken från Jägareförbundet så står kråk- och måsfåglar för mer än 225 000 av jägarnas offer. Dessa fåglar konsumeras naturligtvis inte utan kastas direkt på sopbacken. Helt oetiskt handlande.
Många andarter som kricka är mycket små och ger knappast något kött. Gåsjakten innebär att många gamla gäss skjuts som inte går att äta då de är sega och omöjliga att anrätta enligt jägare jag träffat. De större skogshönsen (tjäder, orre och järpe) ger kött men minskar framför allt genom att våra skogar sköts så rationellt att dessa arter inte har de förutsättningar som de kräver. Tyvärr har utsättning av gräsänder, fasaner och rapphöns ökat. Som i all fågeljakt så innebär denna jakt som säljs till många oerfarna jägare (?) skapar många skadskjutna fåglar och borde förbjudas då den absolut inte kan beteckna som etisk försvarbar.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken: "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på hemsida.
Få fåglar gör allvarlig skada och det finns andra alternativa åtgärder.
Naturligtvis kan enstaka individer vara besvärliga och bör då avlägsnas genom skyddsjakt.
I den senaste statistiken från Jägareförbundet så står kråk- och måsfåglar för mer än 225 000 av jägarnas offer. Dessa fåglar konsumeras naturligtvis inte utan kastas direkt på sopbacken. Helt oetiskt handlande.
Många andarter som kricka är mycket små och ger knappast något kött. Gåsjakten innebär att många gamla gäss skjuts som inte går att äta då de är sega och omöjliga att anrätta enligt jägare jag träffat. De större skogshönsen (tjäder, orre och järpe) ger kött men minskar framför allt genom att våra skogar sköts så rationellt att dessa arter inte har de förutsättningar som de kräver. Tyvärr har utsättning av gräsänder, fasaner och rapphöns ökat. Som i all fågeljakt så innebär denna jakt som säljs till många oerfarna jägare (?) skapar många skadskjutna fåglar och borde förbjudas då den absolut inte kan beteckna som etisk försvarbar.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken: "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på hemsida.
torsdag 6 maj 2010
Jaktkritik
Det var ett tag sedan jag skrev på min blogg. Jag har varit i Italien och det var varit en hel del att göra på tomten vid min sommarstuga. Hela gräsmatten är helt förstörd av vildsvin och Harg Bruks ägare vill inte stå för några kostnader som vildsvinen orsakar. "De tillhör naturen" men det är Harg som tagit hit vildsvinen för jaktens skull. Men det vill man inte erkänna och tar alltså ingen ansvar för de skador som vildsvinen orsakar.
Nog om detta. I det senaste numret av Vår Fågelvärld (Sveriges ornitologiska förenings tidskrift) vänder sig jägareförbundets ordförande Torsten Mörner och Per Gahrton (MP) mot ordföranden Lars Lindells tankar om ett totalförbud mot fågeljakt.
Torsten Mörner menar att SOF lägger alltför mycket möta på att bekämpa jakten i stället för att fokusera på miljöproblem. SOF ägnar båda delarna stor möda. Men jägareförbundet ser aldrig att jakten lägger sten på börda. Om fågelpopulationer är minskande som för t ex orre och tjäder beroende på skogsbruket så ökar jakten dödligheten hos arterna. Jakten förstärker alltså minskningen som sker genom ändrade avverkningsmetoder. Det jägarna borde göra är alltså att sluta skjuta arterna. Men det kommer de knappast att göra. Torsten Mörner nämner självklart heller inget om det stora lidandet som fåglar utsätts för genom den stora skadskjutningen.
Per Gahrton vänder sig mot att så länge vi accepterar "lidandet för uppfödda köttdjur" så skall vi acceptera skadskjutningar även om han framhåller att mycket kan göras för att förbättra skjutskickligheten. Det är märkligt att en fullblodspolitiker som Per Gahrton för fram så dumma argument. För att en dålig företeelse förekommer blir ju inte den andra acceptabel. Jag anser att Per Gahrton borde bekämpa köttindustrin om han nu tycker att den är så förfärlig och låta oss jaktkritiker bekämpa fågeljakten. Dessutom framför Per Gahrton en fullständigt idiotisk tanke. Han skriver: Om man vill skydda vilda djur mot människoorsakat lidande måste man inte då också skydda dem mot naturorsakat lidande bl a mot rovdjur. Jag undrar om Per Gahrton vet något om djur över huvudtaget. Det är så enkelt Per Gahrton. Rovdjur tar byten för sin överlevnad vilket inte människorna gör. Människans jakt är helt onödig. Framför allt fågeljakten och just den jakten förorsakar mycket onödigt lidande!
Se även: www.jaktkritikerna.se
tisdag 3 november 2009
Jaktkritik
Jag fick en kommentar till en av mina bloggar som skrev om att några jägare hade varit ute på vildsvinsjakt i juni men skjutit en älg. Glädjande nog hade dessa jägare ställts inför rätta och dömts till 7000 kr i böter för att de jagat älg under en otillåten månad. Som personen i kommentaren skrev, blir man ju livrädd då man hör att jägarte inte kan skilja vildsvin från älgar. Det inträffar ju nästan varje år att jägare skjuter varandra eller andra skogsvandrare ibland t o m med dödlig utgång.
Detta är ju ett mycket allvarligt problem i alla fall i jämförelse med de "felskjutningar" som är legio när jägare är ute på fågeljakt. Åtskilliga fridlysta fågelarter skjuts men i dessa fall då dessa jaktbrott påtalas väljer alltid åklagarna att lägga ner åtalet. De anser att domstolarna inte kommer att fälla jägarna då det är alltför svårt att kräva att jägarna skall kunna skilja de olika arterna åt. Dödandet av fridlysta arter är inget litet problem utan förekommer i stor utsträckning. Jag vet om ett flertal fall där jägare har skjutit toppskarv (fridlyst) i stället för storskarv, sädgås (fridlyst i länet) i stället för grågås, snatterand (fridlyst) i stället för gräsand och skogsduva (fridlyst) i stället för ringduva o s v.
Det enda sättet att bli av med denna kriminalitet är att förbjuda all fågeljakt. Fågeljakten står också för en alltför stor skadskjutningsprocent för att den skall kunna betraktas som acceptabel.
Läs också hemsidan: www.jaktkritikerna.se
Detta är ju ett mycket allvarligt problem i alla fall i jämförelse med de "felskjutningar" som är legio när jägare är ute på fågeljakt. Åtskilliga fridlysta fågelarter skjuts men i dessa fall då dessa jaktbrott påtalas väljer alltid åklagarna att lägga ner åtalet. De anser att domstolarna inte kommer att fälla jägarna då det är alltför svårt att kräva att jägarna skall kunna skilja de olika arterna åt. Dödandet av fridlysta arter är inget litet problem utan förekommer i stor utsträckning. Jag vet om ett flertal fall där jägare har skjutit toppskarv (fridlyst) i stället för storskarv, sädgås (fridlyst i länet) i stället för grågås, snatterand (fridlyst) i stället för gräsand och skogsduva (fridlyst) i stället för ringduva o s v.
Det enda sättet att bli av med denna kriminalitet är att förbjuda all fågeljakt. Fågeljakten står också för en alltför stor skadskjutningsprocent för att den skall kunna betraktas som acceptabel.
Läs också hemsidan: www.jaktkritikerna.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)