Visar inlägg med etikett skadskjutning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skadskjutning. Visa alla inlägg

fredag 16 oktober 2015

Jaktkritik

Handlar det om skog så måste tydligen alltid jakten tas upp. Men aldrig i något negativt avseende. Senast tas jakten upp i DN:S bilaga "Vår svenska skog & mark" utgivet at "European media  partner" vad de nu är för några.
Alltnog får Leif GW Persson uttala sig Vem annars? Jan Guillou?
Problemet med GW:s inställning är att jakt ska vara svårt. Älg ar för lätta att skjuta. "De är stora, står still och glor när du skitar på dem".  Han framhåller dock att jägaran måste vara en bra skytt "så att djuret inte lider i onödan". Leog GW framhåller också "Var noga när du skjuter och se till att ha skottfång så att du aldrig riskerar att kulan hamnar på fel ställe. Och i värsta fall dödar eller skadar någon av dina jaktkamrater. En sådan händelse räcker för att radera ett helt jägarliv för dig".
Trots att det sällan händer, turligt nog, har han inget mer att säga om de 100 000-tals skarpskjutningar som händer i de svenska skogarna varje år!
GW tror dock inte att jakten har någon reglerande betydelse och att viltstammarna är självreglerande. Jag är övertygad om att detta gäller de allra flesta djurarter men då vi inte får ha tillräckligt med rovdjur i Sverige så måste älgar och vildsvin reglaras med jakt. Men varför inte låta vargarna få öka så mycket att de kan reglera även dessa arter? Det vore det mest förnuftiga.

Läs vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.
 

fredag 10 april 2015

Jaktkritik

Hur definieras skadskjutning? Jag vet inte men jag brukar anta att om djuret träffas men inte dör omedelbart utan kan springa- flyga iväg så att jägaren måste söka efter djuret är djuret skadeskjutet. Jag anser inte att det spelar någon roll ifall djuret överlever skottskadan eller inte. Alla skador måste vara till nackdel för djuret i de hårda villkor som finns i naturen. En fullt frisk individ har naturligtvis större chanser att överleva än en individ som har skador i det långa loppet.
Vi vet genom studier på havsörn att 25 - 30 % av havsörnarna dör av blyförgiftning då de ätit djur som har hagel i kroppen. Två möjligheter finns ju för detta; antingen har djuret dött utan att jägaren sökt efter djuret(vilket säkert förekommer i "viltvården" och i småviltsjakten) eller att djuret varit medtaget så att havsörnen lätt har kunnat få tag i det skare djuret. Lika illa för örnarna.
Jag blev intresserad av detta då jag läste i tidningen VI (senaste numret) om vargjakten i Dalarna. Jaktlaget hade en tilldelning av tre vargar och en av dessa skadsköts och fick eftersökas.
I SVA;s rapport efter obduktion av de 44 vargar som sköts vid årets licensjakt framgår att 16 vargar sköts med ett skott och dog (36 %). Sedan blir det något svårare. Materialet är uppdelat i: Antal avlossade skott, Träff i kropp, Träff i vitala organ och Fångskott (= skott avlossat på nära håll) För att döda eller för att förvissa sig om att djuret är avlivat? Kanske både och - jag vet inte.
Alltnog två skott avlossades 11 gånger (varg skjuts med älgstuddsare som kan ladda med två skott). I nio fall träffade ett skott kroppen och ett i vital del vilket tyder på att djuret dog så gott som omedelbart. I ett fall träffade de två skotten kroppen men inget vitalt organ och inget fångskott avlossades. Osäkert när djuret dog. I det andra fallet träffade två slott kroppen men här avlossades ett fångskott vilket jag tyder som skadeskjutet. i sju fall avlossades tre skott. I fem fall träffades vitala organ med ett eller två skott. Hur tre skott avlossas vet jag inte. Hur lång tild tar det att ladda om eller var två jägare nära vargen? I två fall träffades kroppen men ingen vital del utan fångskott avlossades. Skadskjutning? Sex gånger avlossades fyra skott. I fyra fall träffades vitala organ men i två fall träffades två skott kroppen men inte vitala organ utan fångskott avlossades. Skadskjutning? Sex fall med fem skott förekom. I alla fall träffades vitalt organ men i två fall avlossades fångskott. Fem skott verkar på mig vara efter eftersök. Kan det vara möjligt att avlossa fem skott utan att vargen kommit ur synhåll? Skadskjutning? Tre gånger har sex skott avlossats. En gång har två skott träffat kroppen och fångskott avlossats (skarpskjutning!) I ett fall träffade 4 skott kroppen, ett vitalt organ men fångskott användes. Det sista fallet träffade två skott kroppen, ett vitalt organ men inget fångskott.
Vad blir resultatet?  I 61% av fallen kan vi vara säkra på att vargen dog "omedelbart"  I femton fall avlossades 4, 5 eller sex skott vilket jag tyder på skarpskjutning vilket innebär 34 % . Vargen kan knappast ha stått kvar när skotten avlossades. Skadskjutningen ligger inom de 15 - 30 % som jag brukar ange i den svenska jakten.

Läs vår hemsidan: www.jaktkritiekrna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida. .

lördag 31 januari 2015

Jaktkritik

Jag fick i dag (30/1-15) med rubriken ”Vår Svenska Skog” utgiven av European Media Partner som jag inte har en aning om vad de står för eller varför de ger ut denna bilaga.
I bilagan finns en intervju med Jan Guillou  (naturligtvis). Jag hade trott att han skulle berätta om sina äventyr i de svenska skogarna men hans berättelse handlade om sina jakter i Sydafrika, Tanzania och Sibirien. 
JG började dock med att berätta om sina första år som som fågelskådare och naturmupp. ”Jag var …. faktiskt jaktmotståndare fram till lie över 30”. Sen träffade han Leif GW Persson och började jaga.  Men ”mitt första försök misslyckades eftersom jag skadesköt ett djur, med en fruktansvärd och ångestfylld natt med eftersökning genom träsk”. Men detta ville han ”kompensera” och så kom han igång med jakten.

Utan att vara psykolog så tror jag att JG:s behov att vara bäst, hävda sig och att inte vara svag (som många även tidigare uppfattar honom). Den känsloyttring som JG visade efter den första skarpskjutningen har säkert försvunnit. JG har med all säkerhet skadeskjutet andra djur men alla blir avtrubbade av att se djur lida många gånger. Jag tror att detta gäller alla jägare och inte bara JG. Tyvärr.
JG får också tillfälle att ondgöra sig över ”problemet att lodjur utplånat nästan allt småvilt”. Se mina två föregående bloggar där jag diskuterar detta jägarnas mantra.
Det enda som jag kan glädjas åt är att JG  börjar känna sig lite gammal och verkar dra ner på sina jaktresor. Kanske jag kan hoppas att JG lägger av med jakten helt.


Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Köp gärna boken ”Jaktkritik- essäer och bloggar om jaktens avarter”. Finns på vår hemsida.

lördag 8 juni 2013

Jaktkritik

Den anonyme jägaren skriver att jag inte respekterar honom. Jag har ingen aning om vem han är. Det är jakten som jag är kritisk till.
100 000-tals djur skadskjuts varje år i Sverige.
350 000 djur skjuts och kastas sedan på sopbacken. Denna jakt kallas viltvård!
Jägarna äger inte djuren och ska därför inte bestämma hur den svenska faunan ska vara sammansatt.
Jag uppmanar jägaren att läsa Pelle Strindlunds "Jordens herrar" där resonemangen också kan syfta på jakten.
Jakt innebär dödandet av varelser som lika gärna som vi vill leva. De har samma fysiologiska egenskaper och en del människor har sämre mentala förmågor än djur men vi skulle aldrig tänka oss att döda dessa individer.
Enligt min mening är 90% av jakten i Sverige inte på något sätt berättigad. Om jägarna inte vore så hatiska mot rovdjur skulle snart rovdjuren se till att stammarna av älg och vildsvin vore hanterliga för både trafik, skog och grödor.
Läs hemsidan: jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen jaktkritikerna

tisdag 12 mars 2013

Jaktkritik

Jag hörde just på radions OBS (12/3), som har en serie om maten vi äter, två inlägg om hallal- och kosherslakt.
Hallalslakten ökar i Frankrike men inte beroende på religiösa orsakar utan på grund av att den är billigare för slakterierna. Jag är okunnig på vilket sätt de både slaktsätten skiljer sig åt men jag har för mig att djuret dödas genom att man i båda fallen skär halsen av djuren och låter dem förblöda. Slakten är inte tillåten i Sverige utan att djuren bedövas först vilket renläriga inte accepterar.
Alltnog det intressanta var att en rabbin berättade att jakt inte är tillåten för judar då jakten innebar skadskjutningar som kan göra att djuren lider i många timmar innan det dödande skottet kan ges. Skadskjutningar kan ju också medför att djuret kommer undan men inte överlever på sikt på grund av sina skador. Rabbinen menade att den judiska traditionen var mycket inriktad på att djuren inte ska lida och det fanns flera bestämmelser i Talmud som reglerade slakt.
För många år sedan hörde jag en historia, som jag naturligtvis inte vet om den är sann, om att det i Israel finns en hjortart vars population, liksom våra älgar måste begränsas genom jakt. Men eftersom judar inte får jaga så utfördes denna decimering av araber. Men då araberna äter hallalkött så sköts hjortarna i benen varefter skytten rusade fram och skar av halsen på hjorten så att den förblödde. Knappast det minst skonsamma sättet att jaga. Kanske judarna som inte vill att djuren lider skulle sälja jakten till de kristna.

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

  

söndag 13 januari 2013

Jaktkritik

I radioprogrammet OBS talade Moa Mattis i fredags (11/1) om djur och människor. Hon var förundrad över att i tidig ålder så är vi föräldrar angelägna om att barnen har gosedjur och vi läser sagor som handlar om elefanter, kaniner, grodor och andra djur. När barnen kommer upp i skolåldern så övergår djurintresset till varulvar och dinosaurier. Därefter avtar intresset och vi äter djur. 3 miljoner grisar slaktas varje år i Sverige. Det var det enda dödande som MM berörde.
Författaren Jenny Diskies "Allt jag inte vet om djur" handlar mycket om slakt och slakterier men endast i en bisats nämner hon jakt.
Då jag för en styrelsemedlem i Naturskyddsföreningen talade om att jag ansåg att jakten var det största djurskyddsproblemet i Sverige höll hon inte med mig utan ansåg att det var vår djurhållning. Jag vet inte vilka insikter hon har i djurhållningen men jag har aldrig hört att Naturskyddsföreningen försökt att få en ändring i vår djurskyddslagstiftning. Jag anser att grisar som hålls innestängda hela sitt liv och kor som bara får röra sig strax utanför lagården inte lider. De vet inte om något annat men skulle ju kunna ha det bättre som ekologiskt uppfödda djur har det. Men som sagt jag anser att de inte lider. Transporten och slakten är säkert stressande men jag hoppas att de är kontrollerade och att inte fysiskt lidande dessutom uppstår.
I jakten skadskjuts och stressas många djur som harar, rävar och älgar med drevkedjor. Skadeskjutningen uppgår till 15 - 30% och vid fågeljakt eftersök många gånger inte de skadskjutna fågeln som jag själv bevittnat. Jag har svårt att tänka mig att mellan 15 -30% av slaktdjuren skulle skadas och att detta skulle förbi okänt och inte åtgärdat. 95 % av svenska folket äter kött. (Finns det 5 % vegetarianer?). De flesta vet hur djuren lever, transporteras och slaktas. Men få vet hur jakten går till. När ett urval tillfrågas så anser sig 10-20% negativa eller tveksamma till jakt. Om jakten sker för rekreation eller nöje tar mer än 60 % avstånd från jakt. Nu jagar ingen jägare av tvång eller plikt mot stat och samhälle så de flesta människor i Sverige anser alltså att jakten inte borde finnas.
Men hur ska vi jaktkritiker kunna komma ut med information om hur jakten sker?
Se hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

torsdag 18 oktober 2012

Jaktkritik

Den fria fjälljakten som sker på statens mark har varit omdebatterad beroende på att den börjar ett par veckor tidigare än t ex i Norge. Många ripungar har inte vuxit till sig och beroende på den tidiga starten av jakten kommer många utlänningar vilket ökar trycket på ripstammarna. De länsstyrelser som har tillsynen av jakten har numera möjligheter till begränsning av jakten då ripföryngringen har varit dålig och länsstyrelserna avlyser jakten då den inom vissa områden har uppnått en fastställd kvot. Det är utmärkt.
Tyvärr tror jag att ripjakten också har en allvarlig baksida. Ripor jagas med hund och då riporna flyger upp skjuts de bakifrån och jag är övertygad om att många skadskjuts. Förutom det lidande som riporna utsätts för så innebär de hagel som de skadskjutna riporna innehåller också tämligen ofta hamnar i falkar och örnar. Endast några få hagel förgiftar en fågel och det är allvarligt då det inträffar hos våra sällsynta rovfåglar.
Alltnog då jag ber om att få länsstyrelsernas jaktstatistik så finns Norrbottens på deras hemsida med de andra (Västerbotten och Jämtland) inte svarar på mitt brev trots att en vecka gått. Har de ingen koll på avskjutningen?

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se och gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna  

fredag 21 september 2012

Jaktdebatt

Jag läste en insändare på DN som ville att EU skulle förbjuda tjurfäktning i Spanien. Tjurfäktningen är en vedervärdig företeelse och det är för mig obegripligt att människor tycker att det är spännande att titta på när en tjur plågas och slutligen får sitt dödande stick. Utgången är ju alltid given.
Men jag tycker inte ett EU ska bestämma i alla tänkbara frågor. Europas stater är demokratier och kan absolut bestämma det mesta själva. Kan staterna komma överens i någon eller några frågor som berör oss alla är detta en god sak men att EU bryr sig om mer interna frågor är stötande. Det kan vara att vi som värnar djur t ex varg i Sverige har haft stöd för vår sak i EU men jag är övertygad om att vi skulle ha kunnat hindra Carlgren från att upprepa sitt idiotiska påhitt att döda en tiondel av vargstammen men en s k licensjakt genom den massiva protestvåg som fanns i hela landet.
Alltnog vi måste "sopa rent framför egen dörr" innan vi talar om för andra att ändra på sin djurskyddslag. I Sverige skadskjuts 100 000-tals djur i onödan varje år bl a i den s k viltvården. Skulle fler svenskar vara medvetna om det djurplågeri som förekommer skulle vi kunna minska detta med mer än 90% genom att bl a förbjuda "viltvården".
Därefter skulle vi med bättre argument och renare samvete kunna påverka andra nationer till en bättre och justare djurskyddslagstiftning.

Läs: www.jaktkritikerna.se
Gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

torsdag 22 december 2011

Jaktkritik

I dag läste jag om en person som fått 15 månaders fängelse för att han slagit ihjäl sin hund. Det var det hårdaste straffet som utdömts för djurplågeri. Han hade tydligen varit mycket grym med att piska ihjäl hunden. Det är rätt att straffa en sådan oempatisk person. Jag är dock övertygad om att personen inte kommer att ändra sitt beteende när han sitter i fängelset. Han verkar ju ha psykopatiska drag. Men "andra till varnagel" som det heter tror jag att straffet kan ha betydelse. Det måste göras klart att djurplågeri är ett allvarligt brott. Hoppas att många uppfattar detta.
Men även om detta fall var ovanligt grymt så finns det grader i helvetet som man säger.
En bilist som sätter sig i en bil och kör kan genom oskickligt eller direkt felaktigt beteende orsaka en människas död eller kroppsskada. Detta trots att när personen sätter sig i bilen inte har någon som helst tanke på eller avsikt att han/hon kommer att orsaka en människa skada. Ändå döms personen till vållande till annans död eller kroppsskada.
Det som jag tycker är märkligt är att jägare aldrig åtalas för skadskjutningar. Jägaren är ju ute för att döda men han/hon är (förhoppningsvis) medveten om att risken för att skada ett djur är mycket stort. Eftersom skadskjutning av ett djur innebär djurplågeri som kan vara mycket långvarit borde detta också vara brottsligt.
Men ingen jägare skulle då kunna gå fri. Alla som jagat har skadskjutit. Dessutom skulle troligen ytterst få  skadskjutningar anmälas då ingen vill bli osams med sin jägarkompis och som sagt alla jägare skulle bli åtalade.
Men en del av lösningen ligger i att förbjuda all onödig jakt alltså jakt på arter som inte tas tillvara, som har försumbara köttmängder och arter som minskar i antal. Med dessa åtgärder skulle mer än 90% av alla skadskjutningar undvikas.

Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se
Gå med i FB-gruppen Jaktkritikerna

tisdag 16 augusti 2011

Jaktkritik

Jag har hört nyligen två inlägg i radio om dessa skarvar som aldrig tycks ge folk någon ro. 
Det första inslaget handlade om att en länsstyrelse i västra Sverige hade gett tillstånd till fiskare att skjuta 2 000 skarvar under en treårs period. Men nu när denna tid har förflutit så visar det sig att endast 900 har skjutits. Fiskarna skyller på den hårda vintrarna så att de inte han kunna komma ut med båtar. Den tillståndsgivande tjänstemannen på länsstyrelsen menar att jakten inte har någon betydelse för stammen men kan ha betydelse lokalt. 
Om nu det föreslagna antalet (2000 fåglar) skulle reducera stamman har ju den bedrivna jakten inte haft någon betydelse. UTOM att skadskjuta att antal fåglar med det livande som detta medför. Jag är inte mot skyddsjakt som i vissa lägen kan vara befogad men då måste skyddsjakten vara sakligt motiverad och genomföras så att syftet uppnås. Detta har inte skett i detta fall! Tillståndsgivningen måste bli mycket mer reglerad och där tillstånden ska gå ut på remiss till ornitologföreningar och naturskyddsföreningar så att expertis kan få yttra sig.
Det andra inslaget rörde sommarstugeägare som ville ha bort skarven på några öar någonstans på norrlandskusten. Motiveringen var att skarvarna förstörde öarna. Denna önskan att få bort skarvarna stödds naturligtvis av den lokala jägareföreningen. De skulle ju få ytterligare ett antal skottillfällen!
Att inte människor kan se naturen som en pågående process där träd dör och efter en tid nya kommer upp. Det är vetenskapligt klarlagt att på de öar som skarvar bebott kommer i en ny expansiv fas med ett stort tillskott av växter som genom skarvarnas gödning blomstrar och nya träd växter snabbt upp. På 20-30 år kommer öarna att stå än grönare än de gjort före skarvarna inträde. Låt naturen ha sin gång!
Besök gärna vår hemsida: www. jaktkritikerna.se
Bli ochså medlem i Facebook-gruppen Jaktkritikerna    

fredag 8 april 2011

Jaktkritik

I går fick jag en e-post från en jägare som ansåg att vi hade fel i det vi skriver på vår hemsida. 1. Han anser inte att skadskjutningarna är så många som vi uppger. Jag vet att det finns fem svenska undersökningar som styrker våra siffror. (Det finns också flera amerikanska men de gillas inte av svenska jägare som anser att amerikanarna är sämre skyttar än de svenska. Fan tro´t! Men...) 30 % av rävarna har hagel i kroppen (forskning från Riksmuseet) 25 % av funna havsörnar har hagel i kroppen (forskning från Riksmuseet) 15 % av älgarna skadskjuts så att de måste eftersökas (Jägareförbundet) 60 % av äldre sädgäss har hagel i kroppen (Sveriges ornitologiska förening) 25 % av upphittade vargar har skottskador (forskare på Grimsö) De ovanstående gäller all rovdjursjakt där minst 20 % av djuren måste eftersökas. 2. Han anser att om rävjakten skulle upphöra skulle det innebära att alla rådjur skulle utrotas. Rovdjur utrotar aldrig sina bytesdjur. Visserligen blir troligen proportionen mellan arterna annorlunda men det är bara jägare som är "artsitiska" = anser att djur är olika värda. 3. Han anser att hararna inte far illa av jakten på vintern. Självfallet påverkas en jagad hare till det sämre. Haren gör av med energi som den skulle ha behövt för att överleva kalla vinternätter. Tiden för födointag minskar vilket också leder till förlorat energiintag. Ökade stressnivårer leder till fysiologiska nackdelar. 4. Han påstår att jakt dygnet runt endast gäller vildsvin. Han borde läsa Jaktförordningen där det framgår att vi har rätt. 5. Han påstår att jakten inte är slumpvis. Helt konstigt uttalande. Alla vet att jakt innebär att djur som skulle ha kunnat ha fortplantat sig dödas och djur som inte får den chansen klarar jakten men dör av andra orsaker. Jag skulle hoppas att Jägarexamen lär nya jägare något om biologi och jakten påverkan på det vilda. Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se gå gärna in på Facebook Jaktkritikerna

tisdag 22 mars 2011

Jaktkritik

Jag har förut skrivit om den osympatiska andjakten som sker i Sverige. (läs gärna andra bloggar som jag skrivit. Det finns möjlighet att söka på ord t ex andjakt).
I dag läste jag i tidningen att ca 200 000 änder, fasaner och rapphöns föds upp för jakt i Sverige. Många fler importeras också för denna föraktfulla jakt. Nu har Jordbruksverket utfärdat föreskrifter om hur uppfödarna ska sköta sina fåglar och Jordbruksverket ställer också krav på att uppfödarna ansvarar för att ungfåglarna ska klara sig på egen hand i naturen. Vad betyder detta? Det kanske framgår om man läser föreskrifterna men det rätta vore ju att förbjuda denna meningslösa jakt som skadskjuter tusentals fåglar varje år. Om någon måste av någon anledning hålla i ett gevär och skjuta så borde han/hon börja skjuta på lerduvor. Det finns sådana banor och det är säkert ett billigare nöje än den andra jakten. Och mycket mer djurvänlig!
se hemsidan: www.jaktkrikikerna.se
Gå gärna in på Facebook Jaktkritikerna

måndag 14 mars 2011

Jaktkritik

Jag har nu sett tre ringduvor som ju få betraktas som vårfåglar. Eftersom jag bor i Stockholm (visserligen i ett ytterområde) nära Farsta så får jag inte tillfälle att se eller höra de första lärkorna eller tofviporna. Men plusgrader på dagarna tyder att våren kommer så sakteliga.
Men visste du att ringduvan dödas i 71 000 exemplar? (Jägareförbundets egen statistik för 2007/2008) Det är bara gräsanden som dödas oftast bland fåglarna med 91 500 ex.
Hur många hekto kött får man av en ringduva? Är det verkligen någon svensk som behöver det tillskottet av kött? Eftersom jakten sker på hösten då duvorna samlas i flock så blir det med all säkerhet många skadskjutningar. Vid fågeljakt i allmänhet har beräkningar gjorts på att mellan 20 - 30 % av fåglarna skadas. Jakten måste bara vara ett perverst njöj för att få skjuta på en flygande fågel i stället för att skaffa sig en lerduveanläggning.
Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se
Gå gärna in på Facebook-gruppen Jaktkritikerna

onsdag 6 oktober 2010

Jaktkritik

Läs den senaste kommentaren. Vad står det i den? Ingenting. Också annonymt. Varför kan aldig jägarna sätta ut sina namn?
Dessutom är inlägget helt felaktigt.
Vi i Jaktkritikerna anser att viss jakt är nödvändig t ex på älg och vildsvin för att dessa djur gör allvarlig skada på skog, åker och orsakar trfikolyckor. Dessutom är skyddsjakt på enstaka indivder nödvändig för att inte enskilda människor skall känna oro eller förlora egendom.
Men det finns en helt onödig jakt som endast tillfredställer jägarna. Det är den s k kallade viltvården där jägarna anser att rovdjur, kråkfåglar och måsar måste dödas. Dessutom jagas en mängd mindre djurarter som fåglar som ger obetydligt tillskott av kött.
Jakten är Sveriges största djurskyddsproblem! Skulle endast älgar och vildsvin jagas skulle 90% av skadskjutningarna minska. Varför är det inte rimligt?
Se vår hemsida: www.jaktkritikerna.se

torsdag 8 april 2010

Jaktkritik

I slutet av mars skadsköts en björnhona i närheten av Rättvik. En tjänsteman från länsstyrelsen mötte ett par jägare och frågade vad de hade gjort i skogen då han märkte att gevären fortfarande var varma. Han fick då höra att de skadskjutet en björnhona som skulle ha anfallet dom. Tjänstemannen lät söka efter honan för att avliva henne och då märkte de att hon hade mjölk i sina juver. De lyckades då finna hennes ide och kunde avliva hennes tre ungar. 
Jägarna påstod att de hade jagat räv då de blev angripna av björnhonan. Enligt andra uppgifter hade de trott att de hittat en varglya men misstaget sig. 
Vad som är sanningen kommer nog aldrig att klarläggas. Jaktbrott blir nästan aldrig klarlagda. Ingen har sett något eller vet något. Jägarna har alltid, som i detta fall, en helt annan version eller annars blånekar dom. 
Tyvärr händer det mycket i skogen som aldrig kommer fram. Det som kommer fram är säkert bara en liten rännil av allt illegalt som sker i jakten. 
Jag är övertygad om att de flesta jägarna är hederliga och justa personer men det finns ett antal jägare som bedriver illegal jakt bl a på rovdjur. Hur man kommer till rätta med detta måste fler inse att detta är ett kriminellt handlande och anmäla de personer som de vet sysslar med den olagliga jakten. Men det betyder nog att man måste lämna byn och den gemenskap som man har som sin. Detta är mycket begärt men kanske någon kunde börja och få andra med sig.
Läs också:  www.jaktkritikerna.se





tisdag 17 november 2009

Jaktkritik

I ett nummer av en lokal gratistidning (Mitt i Söderort) finns ett stort uppslaget reportage om fasanjakt utanför Uppsala. Jag kan fråga mig varför detta skall vara infört i denna lokaltidning. Men hur som helst i reportaget skildras en fasanjakt som utförs av 10 personer och tre hundar. Fasanjakten kostar 900 kr plus 200 kr för varje skjuten fasan. Dessutom kostar geväret 40 000 kr så det är ju ett överklassnöje. För det här är verkligen den sämsta av alla jakter. Den är fullkomligt onödig. Fasanerna är uppfödda i burar tills de sätts ut i augusti och skjuts i oktober. Är man mycket sugen på fasankött skulle man mycket billigare och mycket mer humant föda upp dem som höns. Nu föreligger det stor risk för att skadskjuta någon fågel. Detta berörs i slutet av artikeln där jaktledaren får utgjuta sig över vilken medkänsla han har för viltet. 
Men jakten är Sveriges största djurskyddsproblem. Varje år skadskjuts 100 000-tals djur. Skulle all den meningslösa jakten som denna fasanjakt förbjudas skulle djurens lidande och plåga minska drastiskt. 
Se vår hemsida: www.jaktkritikerna.se