måndag 24 april 2017

Jaktkritik

I fredags hörde jag på Vetenskapsradion då de berättade att ett antal sälungar (kutar) hade tagit sig upp på land. Fenomeney är inte ovanligt men i år hade man tydligen fått fler rapporter än tidigare. Det framgick inte av reportaget hur mångamen Riksmuseet ville inte ha fler till sin obduktion då alla de undersökt hade dött av svält. Tre speciella fall nämndes men det måste alltså vara fler (5-10?).
Jag trodde då , förståss, att det var gråsäljakten som stört sambandet mellan kufarna och deras mödrar. Men det är troligen inte fallet då det enligt Naturvårdsverkets hemsida jakten ska börja i mitten av april och dessa fynd av kutar troligtvis gjordes före denna tidpunkt.
Men vad är det som stör så mycket att kufarna lämnar sina mödrar?Kan det var jägare som är ute och rekognoscerar? Nöjesbåtarna har väl inte ännu kommit i sjön.

Köp boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna.

fredag 21 april 2017

Jaktkritik

Naturvårdsverket utfärdar skyddsjakt på gråsäl och knubbsäl (på västkusten). Jag har inte studerat tillståndsbestämmelserna denna gång men tidigare har skyddsjakten bara fått bedrivas några 100 m från fiskeredskap. Detta gäller enbart yrkesfiskare naturligtvis som ska ha möjligheten att skydda sin fångst.
Skyddsjakten är ytterst svår då sälarna bara visar sitt hyvad och det ger naturligtvis en mycket liten träffyta. Tidigare skulle skytten av denna anledning stå på ett fast underlag men detta har sedan tagits bort då avstånden kunde bli förstora mellan skytten och sälen.  Att träffa ett litet föremål från en guppande båt måste vara mycket svårt. I tidigare tillstånd skulle också jägaren se till att sälkroppen bärgades vilket också gjordes enligt uppföljningar av säljakten. Självfallet försvann sälkroppar som kunde tyda på skarpskjutning men inte fler än vad som är fallet i normal jakt märkligt nog.
Min inställning till säljakten har varit att fiskeredskapen ska vara så konturerade att sälar inte kan komma åt fiskarna i näten. Vad jag förstår så finns sådana redskap i all fall för lax. För det andra ska de sälar som skjuts vara de som finns nära näten för att just selektera de sälar som som ser ficknäten som en födokälla. En omfattande jakt som mu sker i namn av skyddsjakt löser inte problemet. Så länge som det finns sälar så kommer det finns fiskare som blir drabbade av förluster av fångade fiskar.  Fiskare har alltid sett sälar som ett problem även då sälarna har mycket få efter giftangreppej som gjorde att sälarna hade svårt att föda kutar.
I går hörde jag om att annat problem i samband med säljakten. Eftersom fiskarna ofta lejer ut jakten till jägare så kräver jägarna bättre kompensation för sina utgifter som bränsle till båten. Den jägare som intervjuades tänkte inte ställa upp i år om inte villkoren förbättrades. Jag antar att det inte är fiskarna som betalar jägarna utan båda grupperna anser nog att staten ska stå för kostnaden. Det skulle likna de för länge seda borttagna skottpengarna som betalades ut för diverse s k skadedjur ofta rovdjur flygande och springande på marken.
Jag tror att de flesta anser att människor inte ska leva på bidrag. Även om bönder ofta får s k EU-bidrag anser också de flesta att dessa borde försvinna om inte annat för att fattigare länder ska ha möjlighet att konkurrera på europeiska marknaden.

Köp boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida www.jkatkritikerna.se. Gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna.


måndag 17 april 2017

Jaktkritik

På lördag har föreningen årsmöte kl 13.00 på Folkungagatan 154, Då kommer en ny styrelse med yngre och entusiatiska ledamöter att väljas. Den avgående styrelsen var i det närmaste en pensionärsförening. Kom och fika om inte annat!
Jag har hört medlemmar som hoppar av därför att "ni gör ju inget". Jag brukar svara att under vår tid som förening har ca 20 arter fridlyst och får inte jagas. Vi vet naturligtvis inte om det direkt har varit på vårt initiativ men vi har framför detta dp vi träffat minister före den borgerliga regeringen som kom 2006. Nu har vi försök flera gångar att få träffa Sven-Erik Bucht men han har aldrig vetat träffa oss troligen beroende på att han inte vill höra kritik mot jakten som han själv är en del av. 2001 fick vi Margot Wallström , som då var miljökommissionär, att förbjuda Sverige att jaga lodjur. När hon försvann lyckades Jägareförbundet med bistånd av regeringen (S) att få jaga lodjur enligt Art.16 §e för att i insamlingssyfte, i begränsad mängd och selektiv" jaga lodjur. När man nu skjuter 100-tals (licensjakt, skyddsjakt och döda i trafiken) har en övedödlighet på ca 15% är det klart att lodjursstammen minskar snabbt. 2014 och 2015 låg stammen under den låga "gynnsamma bevarandenivån" som riksdagen har fastställt.
Jag framhåller också t ex att Naturskyddsföreningen kanske har 100 000- medlemmar med heltidsbetala tjänstemän som på sin höjd skickar brev till förvaltningsrätter för att stoppa vargjakten. I stället för att samla svensk expertis (biologer, ekologer och genetiker) för att få riksadgsledamöterna att höja den katastrofala låga nivå som nu tillåts för varg. Det är ju en gynnsamma bevarandenivån som måste höja för att kalra vargen. Jag hörde på radion (tyvärr missade jag namnet) en kvinna på Naturvårdsverket som ansåg att nivån borde vara 800 vargar då inavelsgraden är så hög. Varför gör inte de stora föreningarna med resurser något?
Att gå ur Jaktkritikerna är ju direktkontrproduktivt. Här finns en föreningen som jobbar enbart med att föra ut jaktkritik i tidskriften Jaktdebatt, på Facebook, Twitter och blogg året om. Om vi blev stora skulle vi naturligtvis kunna göra ännu mer. Att gå ur och inte ens hjälpa oss med det ekonomiska (passiv medlem) kan inte få någon ändring på jakten.

Köp boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gåmed i Fb-gruppen Jaktkritikerma.

tisdag 11 april 2017

Jaktkritik

Skadeskjutningar är enligt min mening det absolut största problemet inom jakten. Framför att beroende på att den mesta jakten är helt onödig och fyller bara funktionen att tillfredsställa ett antal personer son av någon anledning tycker att det är ett nöje att döda djur. Med de få men ändå tillräckliga bevis skadeskjuts 100 000- tals djur varje år i Sverige. Skulle slakterier såra eller skada 100 000-tals djur varje år skulle de aldrig få existera men trots att jakten är ett nöje för de som utför den får detta fortsätta. Märkligt nog!
Utan att veta hur många djur som skadeskjuts verkligen eftersökt vet jag inte. Stora djur som älg eftersöks troligen alltid och de flesta hittas och kan avliva efter några timmar men då det gäller andra arter som inte är värdefulla för jägaren som exempelvis räv eftersöks med all säkerhet mycket mer sällan.
Hur går det för dessa djur som skadeskjutits men inte eftersöks och blivit avlivade? Med all säkerhet har de mycket svårare att klara sig både att finns mat men också att klara sig undan rovdjur av olika slag. Undersökningar har gjorts på rovfåglar i Sverige och på andra håll i världen och man har funnit höga halter av bly som ibland har varit dödliga men också starkt vitalitetsnedsättande. Det är mycket troligt att våra rovsjur lodjur, varg och björn drabbas av blyförgiftningar.
Tyvärr finns det inga bestämmelser som säger att djur som hittas döda i naturen eller vid trafikolyckor ska analyseras på bly och andra skador som kan ha uppkommit genom jakt. Det borde ligga i statens skyldighet att se till att den jakt som staten ändå tillåter sker med största möjligt hänsyn till djurskydd.
En något sumerisk genomgång på nätet med svenskar innehåll visar förvånansvärt många trebeta rådjur och älgar men även jagade arter med andra skador. De flesta djur som dör ,naturligt eller på grund av skadeskjutning hittas i stark förruttnelse och där ärver, korpar och andra kråkfåglar varit franne så att det är omöjligt att dra några sutsatser på vilket sätt de har dött. Men vill naturligtvis också snabbt därifrån på grund av stanken. Ännu senare finns bara skelettdelar kvar och även en kriminaltekniker skulle ha svårt att avgöra dödsorsaken.
Mitt önskemål är , om inte staten vill satsa pengar för att få reda på hur illa det står till med djurskyddet inom jakten så skulle ne förmögen djurvänlig person bekosta en dylika undersökning. Alltså ärver, grävlingar, harar, rådjur och anar jagade djur skulle undersökas på bly och andra jaktrelaterade skador. Men det finns väl inte sädarna.  

söndag 2 april 2017

Jaktkritik

Sverige åt svenskarna! Det tycks vara Sven-Erik Buchts (landsbyggsminister) motto. Nu har han bestämt att endast svenskar ska få jaga i de svenska fjällen från den sista veckan i augusti till i mitten av september. Där efter får utlänningarna komma. Fetta beror ju inte på att Bucht vill att få mindre jakt och skydda riporna utan enbart för att tillfredsställa de svenska jägarnas vilja att vara ensamma och kunna ta det mesta av de tilldelade riporna innan utlänningarna kommer. På en fråga om inte denna bestämmelse om förbud för utlänningar att jaga i fjällen skulle vara tll nackdel för turistjakten, som ju är omfattande , så svarade Bucht. Tvärsom, nu kan utlänningarna komma den 1 september och jaga äld och sedan fortsätta att jaga fågel i fjällen. Det är ju möjligt att någon jägare tänker så men av vad jag förstått så är många jägare inriktade på att antingen jaga "småvilt" det vill säga ripor, orre, tjäder mm medan andra är inriktade på älg och kanske andra hjortdjur.
Jag hadeförstått Buckts förändring om det gällt att ge samerna jakträtten tillbaka i fjällen och låtit samebyarna ordna jakten men så tänker inte Buckt från Haparanda.
Det är tydligt att vi får vänta på hovrättsdomen som har ärendet på sitt bord. Tingsrätten gav samerna rätt men Svenska staten överklagade. Ytterligare en kränkning av samerna. Typiskt Sverige!

Köp boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida www.jaktkritikerna.se. Gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna