Jag har fått ett par kommentarer till min artikel i Aftonbladet och det jag skrivit på bloggen. Kommentarerna är alltid anonyma vilket jag tycker är fegt. De som skriver vågar tydligen inte stå för det man säger. Varför förstår jag inte. Skrev de ut sitt namn och e-postadress så kunde de få ett direkt svar.
Nu kommentarar jag ett par. Lodjursjakt i renbeteslanden har jag aldrig motsatt mig utan tvärs om ansett helt riktig. Det har jag skrivit om. Lodjuren har blivit upptryckta av jakt till fjällen där de inte varit naturliga. Men jag har också hävdat att samerna måste acceptera varg som har renar som sitt naturliga byte. Detta är också betydelsefullt för järven. I en överskommelse med Naturvårdsverket accepterade också sametinget detta. Men enskilda samer skjuter vargar illegalt. Alltså inga lodjur i renbetsmarkerna men dock vargar.
De som bjuder ut mig på jakt för att se hur bra jägarna tar hand om djuren vet inte att jag har sett jakt pågå. Läs gärna en tidigare blogg om andjakt. De siffror på skadskjutning som jag framför talar ett annat språk. Jag är övertygad om att många jägare är skickliga men de skadskjutningstal som jag redovisar tyder på att många inte är det.
I Aftonbladet har 260 kommentarer inkommit. De är naturligtvis av olika kvalitet. De är både positiva och negativa till det jag skriver. Men jag får aldrig någon bra förklaring på varför jägarna skall vara de som får bestämma den svenska faunans sammansättning. Någon kommentar menar att någon annan skulle "samhället" inte acceptera. Varför inte "samhället" skulle acceptera någon annan framgår inte.
Lär gärna vår hemsida: www.jaktkritikerna.se
tisdag 1 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
tror nog att du borde gå till aftonbladets debatten och ge svar på riktade frågor till dej.
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaAnledningen att många inte skriver sitt namn (nu vet jag iofs inte vad som stått i kommentarerna och av vilken kvalité det var på dem) skulle kunna vara att i all offentlighet är jakt en infekterad fråga där det finns människor som är villiga att ta till radikala metoder för att hindra det hela.
Vi jägare är även vapenägare vilket i sig är en bra anledning att vara anonym på nätet, för att förhindra inbrott och stöld samt sin familj som oftast bor i samma hus som vapnen =) Detta är anledningen att jag själv enbart skriver mitt förnamn.
Att förbjuda jakt på ett stort antal arter, utom de som behövs jagas, skulle säkert vara en lösning på "problemet" med skadskjutningar. Allt som är farligt kan ju så klart förbjudas. Frågan är om alternativa lösningar ändå inte är bättre?
När vi talar om jakt finns det ett X antal anledningar att jaga, och här sticker jag inte under stolen med att många jägare gömmer sig under falska anledningar. En del hävdar viltvård på allt de gör och en del hävdar att det är jakt för husbehov. Själv säger jag att det är en hobby jag bedriver, en hobby jag håller väldigt kär och som är en stor del av min personlighet och vem jag är. Jag känner mig nära mitt ursprung och något som är djupt rotat i reptilhjärnan när jag bedriver denna hobby. Jag äter naturligtvis det jag skjuter (om det inte handlar om räv eller liknande som _faktiskt_ skjuts i viltvårdssyfte) och jag skjuter aldrig mer än jag klarar av att äta. Jag säljer aldrig vilt.
Något jag däremot vanligtvis hakar upp mig på när jag ser sidor som dessa och ser djur och naturvänner argumentera mot jakt är att värre djurskyddsproblem än jakt inte tas upp? Man skriker gärna högt och ljudligt över jägarnas vanvett, oskicklighet och grymhet mot djuren. Men när man slagit ihop laptopen sätter man sig gärna till bords och smaskar i sig en falukorv med okänt ursprung.. Ja, jag vet att vissa av er är veganer/vegitaraner osv, er respekterar jag mer - så länge ni som jag anser att det är var mans sak att äta vad man vill, men samtidigt ta hänsyn till var det man äter kommer från.
När jag äter rådjur eller älg så VET jag att detta djuret aldrig stressats i trånga transporter, att det har haft ett liv i det fria och att det aldrig hann märka vad som hände. Vem av oss har renast samvete, du med falukorven eller jag med bössan?
Jag skulle kunna skriva hyllmeter om detta och debattera i all oändlighet.. Men jag känner faktiskt inget behov alls av att ändra på någon annan persons uppfattning.. allt jag vill är bara att folk ska ha lite förstålse för hur intresserade vi är av det vi sysslar med och att själva skottet är en liten del i det stora hela, men den lilla del som vi känner störst ansvar inför.
//Ola
Hej
SvaraRaderaTycker nog att många jägare är ganska självgoda och ofta pratar om djurvänner som om vi inget begriper. Jägarna borde ju förstå att djurvännerna är mångfaldigt fler än de själva och de flesta människor har god kunskap om djur och natur.
De flesta människor tycker om att se vilda djur i naturen, däremot tycker de inte om jägarna som stör friden och upplevelsen. Många jaktmotståndare är väldigt insatta i jakt. Det kanske är just därför de har blivit kritiska till jakten. Själv har jag tidigt insett att jägare faktiskt inte någon empati, och jag har numera också insett att många av dem har en väldigt dåligt fungerande hjärnor också. Annars skulle de aldrig se dödandet av försvarslösa djur som ett nöje!!!
Vad är det för människor egentligen? Vi djurvänner säger ofta inte så mycket till jägarna som står så kaxiga med sina gevär iklädda sina dyra jaktkläder, men vi ser och reagerar ofta med sorg och rädsla. Vad ska man säga? De vilda djuren omfattas inte av djurskyddslagen, vilket borde vara en självklarhet. Och jaktlagen tänjs ju till den yttersta gränsen av jägare. Hos många av dem finns varken etik eller moral. Som vanlig människa blir man ofta ledsen när man ser hur det går till med alla drivande hundar och stora jaktlag. De jagade djuren har i många fall inte stora chanser att klara sig och det är riktigt sorgligt att se. Jag är inte ensam om att tycka på det här viset.Jag går mycket i skogen och träffar på andra som känner på samma sätt
Hälsningar Carina