Jaktkritik

Jag läste nyligen "Herredjuret" av Mattias Hagberg. Boken handlar om David Sjölander som i 1900-talets första hälft var konservator vid Göteborgs Naturhistoriska mussum. Han ansågs vara en av världens skickligaste konservatorer och en mycket duktig jägare.
Men det som förskräcker när man läser boken är den hänsynslöshet som framträder. David Sjölander hade i uppdrag att insamla djur för olika museer och han sålde också uppstoppade djur till skolor och andra samlare. Men för att fylla behoven sköts alla tänkbara djur i 1000-tal. Många av dessa djur står nu längst in i magasin till ingen nytta och samlar damm. Märkligt nog samtidigt som dessa naturhistoriska museer byggdes upp som ett sätt att bevara naturen fanns också en strömning att bevara naturen helt intakt. Det var ju nu (1909) som de första nationalparkerna skapades i Sverige. Men synen på djur och andra människor (Sjölander var både i Kina och Angola och samlade djur) var helt annorlunda och jag tycker nog trots att ca 1 miljon djur dödas varje år i Sverige att synen både på djur och människor har i allmänhet blivit bättre.
Jag kan bara hoppas att kommande 50 år också leder till ytterligare än bättre syn på djur och andra människor.