Nu läser jag Sverker Sörlins bok "Den blinde skaparen- En essä om Darwin och livets sammanhang". I boken skildras hans uppvaktning av sin kusin Emma Wedgewood som kallar honom " den mest kärleksfulla person man kan tänka sig" Till hans förtjänster hör att han ogillar våld mot djur. Hon påpekar det särskilt.
Men som naturforskare på 1800-talet skjuter ju Darwin också för att få djuren närma sig för studier. Men han beordrar också skjutandet av rapphöns för att undersöka vilka växtfrön de kan bära med sig i fjäderdräkt och på fötterna. Finns det någon motsättning i detta?
Peter Singer, djurrättsorganisationernas filosof framför andra, anser att dödandet av djur inte är moraliskt förkastligt men däremot plågandet av djur. Han menar att om man dödar en gris så låter man en ny växa upp. "Grisarna" som art förlorar alltså inget på detta. "Livet" har inte förändrats. Det finns lika många individer. Nu diskuterar han inte det förkastliga att föda upp grisar på foder som istället kunde ha använts till männskoföda. Men om detta har jag skrivit om i samband med Pelle Strindlunds "Jordens Herrar" (se tidigare blogg).
Men jag tycker att man måste lägga till faktor. Är dödandet nödvändigt? Som jag ser det är mycket av dödandet av djur helt meningslöst och ger bara tillfredsställelse till vissa okänsliga individer. Men man måste ju också ställa sig frågan: finns det ett nödvändigt dödande? Frågan är svår för mig att besvara. Vi är "jordens herrar" som har framför allt egendom att försvara. Få, om några, vill ofrivilligt bli av med det vi äger. Vi försöker skydda oss med lås och andra hinder. Fårägare ska enligt mig skydda sin egendom genom el-stängsel men hur gör skogsägare mot älgar och bönder mot vildsvin? Dessa arealer kan inte begäras omgärdas av stängsel. Kostnaden skulle bli orimligt stor.
Läs hemsidan: www.jaktkritikerna.se
Gå med i FB-gruppen: Jaktkritikerna
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om man tänker på Darwins och hans tankar om arternas uppkomst, så är döden en mycket viktig del – kanske t o m den viktigaste. Det är ju så de för tillfället mest lämpade individerna ges möjlighet att föra sina gener vidare – och då inte död som förorsakats av ålder eller sjukdom, utan just genom svält och/eller dödandet.
SvaraRaderaEtt naturligt dödande – dvs döda för mat eller för att skydda sig själv och sin avkomma – är det våld?
En svår fråga som jag ser det, men jag tror de flesta människor lever med rent ursprungliga instinkter att försöka föra sina arvsanlag vidare – och där finns dödandet nära.
Problemet – som jag ser det – är att vi har blivit så många att vi måste börja använda vår medvetna hjärna mer, om vi ska lyckas med det vi är skapade för – dvs föra våra gener vidare.
Fortsätter vi leva enligt det ursprungliga mönstret, så lär vi själva medverka till vår egen arts undergång.