Jaktkritik

I senaste numret av Sveriges ornitologiska förenings tidskrift Vår Fågelvärld läser jag en artikel under rubriken "Ornitologen som sa farväl till vapen" om den okände ornitologen Edmund Selous (1857-1933). Han var ett original som hade läst juridik i Oxford och var gift med tre barn. Men sedan han börjat studera fåglar övergav han sin advokatbana och levde på de små inkomster som hans författande av sina fågelböcker ock andra artiklar som han producerade. Han var ytterst noggrann i sina studier men märkligt nog läste han inte andras fågelböcker eller umgicks med andra ornitologer.
Han var mycket kritisk till skjutande och äggsamlande. Biologi var ju läran om livet! När han vid ett tillfälle träffar på en man som skjuter fåglar skriver Selous "Hela hans liv, i tanke och handling är ett ändlöst övergrepp mot allt levande. Hans mål är förintande och naturen är, för honom, ett museum".
Märkligt nog hade Edmund en bror, Fredrick, som var storviltjägare och jaktkamrat med presidenter och andra storviltjägare. Han har bl a skjutit 19 afrikanska lejon som stor på Naturhistoriska museet i London. Fredrick var så betydande att han har en staty på museet bredvid Charles Darwin.
Edmund måste på den tiden i början av 1900-talet varit en originell man med sin avsky mot jakt och insamlande som då var på modet. Läs gärna men recension av "Herredjuret"  av Mattias Hagberg om konservatorn David Sjölander vid Götebords Naturhistoriska museet i min bok "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter".
Jag kan också tycka att museernas miljontals insamlande djur av alla de slag ger ett obehagligt och deprimerande intryck. Varför denna enorma mängd? Samtidigt finns det en mänsklig sida då vi alla vill veta mer om den jord vi lever på. Vår kunskap om världen omkring oss är viktig för att vi ska kunna bevara den till våra efterkommande. Idag med våra möjligheter att fotografisk dokumentation och möjligheter till observationer behövs naturligtvis inte samlingarna kompletteras. Men då dagens möjligheter inte fanns så fanns det knappast några andra sätt än att döda djuret för noggrannare studier.
Men mitt försvar för gågna tiders ornitologer och zoologer berättigar inte de alltför många insamlingarna. Men det var många museer och privata samlare som köpte mer eller mindre sällsynta arter och girigheten finns hos de flesta.
Idag har jakten igen som helst funktion. Den är enbart ett nöje. Ingen behöver kött från vilda djur. Ingen behöver över huvudtaget äta kött. Jag tror att människor i framtiden kommer att förfasa sig över den jakt som idag försegår. De kommer att fördöma den mer än vi fördömer den insamlingsjakt som bedrevs på 1900-talet.

Läs vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna. Läs gärna boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida.