Jaktkritik

Jag har under senare tid blivit intresserad av Viltvårdsfonden som delar ut pengar till olika organisationer (se nedan) för att de ska bedriva upplysningsverksamhet inom vissa områden. Dessa områden listan nedan. 

• Övergripande information
• Information om praktisk jakt och förvaltning av viltarter
• Viltövervakning
• Älgförvaltning
• Vilt och trafik
• Yrkesmässig utbildning
• Information om Svenska Jägareförbundets allmänna uppdr

De olika organisationerna är följande och här finns också summorna som organisationerna erhåller. Men kan tycka att nära 60 miljoner kronor till de båda jägareförbunden sticker i ögonen då det inte finns en enda förening eller organisation som har en annan åsikt om jakt finns representerad. Jag under vad Naturskyddsföreningen gör av sin 400 000 kr.
När man diskuterar detta med jägare så framhålls alltid att det är "deras" pengar i form av viltvårdsavgift som de som jagar måste betala och som sedan staten återför till jägarna. Det är i och för sig rätt att jägarna måste betala en viltvårdsavgift men någon kompensation är väl rimligt när de tar av alls vår egendom (om man kan beteckna vilda djur som egendom). Djuren är illa fall inte jägarnas även om många jägare ser det så.

Fördelade medel ur viltvårdsfonden 2015
Svenska Jägareförbundet	52,0 mkr
Jägarnas Riksförbund	7,0 mkr
Naturvårdsverket	25,0 mkr
Polisen	36,7 mkr*
Länsstyrelser	0,4 mkr
Statens veterinärmedicinska anstalt	3,1 mkr
Svenska Naturskyddsföreningen	0,4 mkr

Alltnog Viltvårdsfonden används inte bara till "information" (jag sätter ordet inom parantes) då den ju är helt ensidig och bara från jägares synpunkt, utan Viltvårdfonden delar ut pengar till olika forskningsprojekt. (kan ses på Naturvårdsverkets hemsida). Det är mycket pengar närmare 21 miljoner kronor men många projekt pågår under flera år. Tillsamman med utbetalningen till "informationsinsatser" delas det ut ca 125 miljoner Eftersom den summan inte betalas ut varje år beroende på mångåriga forskningsprojekt gissar jag att varje jägare får betala ca 450 kronor till Viltvårdsfonden för att få jaga. Jag räknar då med att det är 250 000 som skaffar sig jaktkort. Summan är ju minimal i förhållande till andra utgifter som jägarna måste lägga ut för att ha nöjet att jaga. Se jag till mig själv är denna summa ungefär som en av mina föreningsavgifter och då är jag med åtminstone sju olika föreningar. 

Det är för mig oförklarligt varför Svenska Jägareförbundet ska ha nästa hälften av pengarna som Viltvårdsfonden delar ut. Deras position "otidsenligt" som Naturvårdsverket skrev i ett remissvar till en statlig utredning för att antal år sedan.

När kommer Svenska Jägareförbundet att mista sitt "allmänna uppdrag som de fick 1938? Det är andra tider nu!

Köp boken "jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter. Finns på vår hemsida www.jkatkritik.se. Gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna

Jaktkritik

Du som mer regelbundet läser min blogg vet att jag mycket ofta skriver om det, som gör jakten till Sveriges största djurskyddsproblem, nämligen skadeskjutningarna. Om man bara tar den lägsta skadeskjutningsprocenten till utgångspunkt (14% som anges för älgjakten som jag tror är den "bästa" jakten; man skjuter på ett stort djur, med kula och har ett stort grupptryck på sig att inte kasta iväg ett skott eftersom det kan innebära att jakten måste avbrytas för eftersök och man förlora mycket tid) så blir det att 150 000 djur skadeskjuts varje då jakten dödar mer en en miljon djur varje år.
Skulle slakterier sår och skada 100 000-tals djur innan de dödas skulle inga slakterier få finnas eller tolereras.
Jakt är en hobby och ett nöje för de som dödar vilda djur. Ändå får jakten fortsätta trots att så gott som all jakt är helt onödig. Enligt jaktlagen får inte jakten utsätta djuren för "onödigt lidande". Eftersom jakten är onödig i de flesta fall som borde jakten vara olaglig.
Enligt min mening kan skyddsjakt vara befogad. Jag anser att älg- och vildsvinsjakt är skyddsjakt då älgar och vildsvin orsakar allvarliga skador på skog och åker och kan åstadkomma allvarliga trafikolyckor.Dessutom kan vissa näringar som renskötsel och fårskötsel orsakas allvarliga ekonomiska avbräck då björn och varg kan angripa boskapen. Men det är alltså skyddsjakt som ska användas för att eliminera enstaka specifika individer.
Jag vet att det finns personer som anser att enstor vargstam skulle kunna reglera äjgstammen (och vildsvinsstammen?) på tolererbara nivåer men det skulle kanske innebära att vargstammen måste vara på 4000 - 5000 individer och det anser jag helt verklighetsfrämmande att riksdagen skulle tillåta när de inte ens kan acceptera en vargstam som skulle kunna anses ha en  gynnsam bevarandestatus på ett 1000 djur.

Köp boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida:wwwjaktkritikerna.se. Gå med i Fb-gruppen jaktkritikerna

Jaktkritik

Mig veterligt finns det bara tre publicerade artiklar om skadeskjutningsfrekvenser på tre arter som jagas i Sverige. En artikel publicerad i Svensk Jakt om skadeskjutning på älg. Studien är utförd som en enkätundesökning och man fann då att 14 % av älgarna skadeslöst så att de måste eftersökas innan de kunde dödas. Ytterligare 4% återfanns inte utan ansågs så litet skadade att de klarat sig och kunde tillfriskna efter skottskadan. Ytterligare en studie undersökte skallar och ben av räv. Den undersökningen fann att ca 30% av äldre rävar hade skottskador som åstadkommits vid tidigare jakttillfällen. Hade hela kroppar undersökts hade med stor sannolikhet ännu fler skador upptäckts enligt forskaren som undersökt rävarna. Den tredje undersökningen gällde sädgäss. Sädgässen sköts med kula som därefter röntgades. Man fann då att 60% av äldre sädgäss (>3-4 år) hade hagel i kroppen. För referenser se vår hemsida: www.jaktkritikerna.se.
Som alltid när man diskuterar en kontroversiell fråga så bör ju begreppen vara definierade. Jag anser att ett djur är skadeskjutet då djuret måste skjutas med flera skott för att det ska dö. Skjuter jägaren två skott i en direkt följd och djuret dör är det dock inte skadeskjutet. Men hinner djuret förflytta sig innan andra ( och efterföljande skott) dödar djuret är djuret skadeskjutet. Självfallet är djuret också skadeskjutet om djuret tar sig från platsen men sedan aldrig återfinns. Uppenbarligen har de rävar och sädgäss som undersökts i de ovan refererade undersökningarna kunnat överleva de tidigare påskjutningarna. Men jag anser att ett skadat djur har betydligt sämre chanser att överleva och mer utsatt för problem med att komma jakt eller hitta mat (flyga när det gäller fåglar) eller större risk för att bli tagen av rovdjur.
Ytterligare en studie som kan tas upp i detta sammanhang är vargjakten 2015. Där sköts 15 vargar ( 34%) med 4 resp. 5 resp. 6 skott. Observera att ännu fler (skade)sköts om man tar med de som sköts med tre skott. Denna stuie finns att läsa på SVA:s hemsida.
Det är onekligen ett lågt antal undersökningar som gjorts. Jag skulle gärna se att man t ex undersökte trafikdödade rådjur för att upptäcka gamla skottskador genom en noggrann obduktion av hela kropparna. Man vet ju naturligtvis ingen om alla de rådjur som ha måst eftersökas men med tanke på den ovan nämnda älgstuien så kan man troligen anta att tre gånger så många rådjur har eftersöks efter misslyckade skott.
En annan undersökning som vore intressant är att studera i vilken näringsstatus som de älgar befinner sig som dödas av varg i förhållande till de som skjuts av jägare. Genom att undersöka fetthalten i benmärg kan detta fastställas. Bertil Haglund gjorde en motsvarande undersökning på ren. Renar tagna av lo och järv jämfördes med renar dödade av tåg. Tre gångar så många renar visade dålig näringsstatus (låg fetthalt) i jämförelse med de tågdödade renarna. De älgar som jägarna "förlorar" (jag sätter ordet inom citationstecken eftersom jägarna inte äger älgarna och därför inte förlorar någon älg mende anser ju själv att det är så) är inga "förlorade" älgar utan de vargdödade älgarna i all fall skulle duka under av svält innan jägarna fick tillfälla att skjuta dem.
En tredje studie som jag skulle vilja få utförd är en undersökning av fjädrar, dun och eventuella rötägg från jaktfalk i avseende på blyhalt. Jakten på ripa i fjällen är omfattande och skadeskjutningen är säkert likasom vid all fågeljakt och stor. De ripor som överlever med hagel i kroppen blir lått byte för alla de rovdjur som finns i fjällen. Den mest sårbara är jaktfalken. Det finns ett "Jaktfalksprojekt" som inventerar jaktfalksbon och ringmärker ungar. Av denna anledning så är ett dylikt projekt genomförbart.Fjäder och dun är alltid möjligt att erhålla och från dessa är det möjligt att få fram blyhalter. Undersökningar från upphittade döda havsörnar visar att 25% av örnarna har höga halter av bly vilket med stor sannolikhet kommer från att de ätit skadeskjutna döda eller försvagade djur. Risken för att de mycket mer sällsynta jaktfalken också kan råka ut för blyförgiftning är uppenbar
 
Köp bolen "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida: www.jaktkritikerna.se. Gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna.

Jaktkritik

I min senaste blogg var jag lite oprecis äng jag beskrev antalet dödade vargar i Sverige. Ollo Libergs skattning av att den dödades  mellan 20 - 30 vargar i sk skyddsjakt stämmer inte. Enligt SVA:s hemsida sköts det 13 vargar 2015 i skyddsjakt (§28) och 15 2014. Dessutom skötstvå vargar som var skadade (sjuka el skadade enl §40). Fem övriga, lite oklart vilka, men bl a hittade dödade av okänd anledning. Jag gissade dock rätt på antalet trafikdödade som 2015 var 12 st. Till detta ska ju naturligtvis och den illegala jakten tillkomma. Men av naturliga skäl vet ingen hur stor den är men då jag läst att de tjuvskjutna lodjuren anses vara lika många som de trafikdödade så kanske antalet olagligt dödade vargar är 10 15 stycken per år.
Årets antal onaturligt dödade vargar skulle alltså kunna bli 24 i licensjakt, 15 i skyddsjakt, 10 i trafiken och 10 tjuvskjutna vilket alltså blir ca 60 vargar eller ca 15%.
Vilken kopulation tål ett sådan högt jaktryck? Lodjuren har fått en paus då de snabbt minskade i antal sedan licensjakten infördes. Björnjakten har också behövts minskas eftersom den 10% licensjakten reducerade populationen alltför mycket och årets björnjakt minskade betydligt. Varför inför enbart skyddsjakt på individer som orsakar allvarlig skada?

Läs boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida www.jaktkritiekrna.se och gå med i Fb-gruppen jaktkritiekrna

Jaktkritik

I början på veckan meddelade radion Eko varje dag hur många vargar som skjutits. Enligt min mening så var det fullkomligt onödigt. Det är ingen tvekan om att jägarna ser till att de 24 vargarna dödas så fort som möjligt. Vargar är , vad jag förstår, många jägares hatobjekt.
Vargarna är ju verkligen en droppe i havet när det gäller jakten i Sverige. Trots den höha skadeskjutningsprocenten som visades vid 2015 års vargjakt är det ju en obetydlig del av de vilda djuren. De mer än 1 miljon djur som dödas varje år i Sverige i jakten skadeskjuts mer än 100 000-tals och de tiotal som drabbas i vargjakten är ju en bagatell.
Nu vet jag naturligtvis att vargjaktens kontrovers beror på att vargen är utrotningshotad. Det är märkligt att inte EU sätter stopp för vargjakten. De 300 - 400 vargar som riksdagen beslutat ska finnas i Sverige är det ingen genetiker som godtar för en population med gynnsam bevarande status. Detta antal vargar innebär att 15 - 20 par är de som får valpar och det är ett alldeles för lågy antal för att vargpopulationen ska kunna bevaras under all framtid. Det är inte bara inavel utan med den låga reproducerande populationen innebär det också att gener kommer att förloras genom slumpmässiga processer vilket gör att den genetiska variationen kommer att minska. Men till vargens beskydd finns det många föreningar med stora resurser WWF, Naturskyddsföreningen, Rovdjursföreningen och "femtielva" andra vargföreningar och kan inte dessa stoppa vargjakten så tycker jag inte att Jaktkritikerna ska ägna tid åt denna fråga.
Men frågan är mer principiell. Varför tillåts jägarna jaga ett djur som jagas enbart för att djuret tar djur (älgar, rådjur) som jägarna själva vill döda?
Enligt Olle Liberg (Grimsö) så dödas 20 - 30 vargar i den skyddsjakt som tillåts. Dessutom dödar vargar genom att de påkörs av bilar och tåg. En gissning från min sida är att det är ca 10 st. Med licensjakten skulle detta innebära att 60 vargar dör varje år av andra dödsorsaker än den naturliga. Dessutom är väl 60 vargar det antal som de avlande paren får fram med tanke på att alla valpar inte uppnår vuxen ålder.Jag undrar hur de som bestämmer kan tillåta licensjakt då vargstammen inte kan föröka sig med de stora dödstal som finns utanför den naturliga, normala.
Min tro att man liksom för lodjuret måste upphöra med licensjakten och enbart tillåta skyddsjakt på de vargar som orskara allvarlig skada.

Köp bolen "Jaktkritik - essäer och bloggar om jacken avarter". Finns på vår hemsida: www.jaktkritikerna.se och gå med i Fb-gruppen Jaktkritikerna

Jaktkritik

I morgon måndag den 2 jan.2017 drar vargjakten i gång igen. Denna jakt är nog den minsta i Sverige och berör inte det stora flertalet som ju är mer än en miljon djur som dödas varje år där 100 000.tals djur skadeskjuts och stressas. Vid den förra vargjakten 2015 sköts 34% (15 av de 44 som då dödades) med 4 eller 5 eller sex skott. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt men med tanke på de 100 000-tals djur som årligen skadeskjuts är detta en droppe i havet.  Varför denna jakt är så kontroversiell är ju vargens status som utrotningshotad. Vargen har ju inte uppnått det antal som skulle kunna göra att den uppnådde rimlig bevarandestatus. Men detta är ju de fega politikerna som styr. Ingen av de ledande politikerna vill stöta sig med jägarna, tyvärr.
Men det som mest förvånat mig når jag hör de olika berörda parterna debattera är att de aldrig nämner EU och dess habitatdirektiv. Eftersom vargen inte uppnått "gynnsam bevarandestatus" borde EU:s direktiv gälla.
Varför inte låta EU kommissionen avgöra?

Köp boken "Jaktkritik - essäer och bloggar om jaktens avarter". Finns på vår hemsida: www.jaktkritik.se och gå med i Fb.gruppen Jaktkritikerna