tisdag 24 mars 2020

Jaktkritik

Jag vet inte 0m du som läser min blogg är medlem i Jaktkritikerna och får tidskriften Jaktdebatt och naturligtvis inte heller om du läser den.
Men i senaste numret så finns det en redogörelse om hur licensjakten på lodjur kommer att se ut i år. Naturvårdsverket har beslutat om att 108 lodjur ska dödas. I södra och mellersta Sverige ska 63 lodjur dödas och 45 i de norra delarna.
Här är ytterligare en del av den fullkomligt meningslösa jakten. Även om jag tycker att all jakt är meningslös och endast tillfredställer ett antal personer som uppenbarligen inte anser att dödandet av djur för nöjes skull är omoraliskt så kan jag också förstå att dödandet av älg och vildsvin ger en viss köttmängd som kan konsumeras. Men inte ens det är ju nödvändigt och tillskottet är försumbart även för de flesta jägare. Men när det gäller rovdjursjakt och den jakt som kallas viltvård finns det inga som helst skäl till att bedriva.
Men detta är allvarligare än den normala viltvården som ju är förskräcklig då den omfattar ca 1/3 av all jakt i Sverige och de döda kropparna bara kastas bort. När det gäller lodjursjakten på 108 individer så tillkommer ca 20 som dödas i skyddsjakt, ca 30 som dör i trafiken och uppskattningsvis 30 lodjur som dödas vid illegal jakt enligt forskare på Grimsö. Totalt ger detta att ca 200 lodjur dör av onaturliga orsaker. Lodjur blir lika gamla som katter och det finns lodjur som har blivit 16 år men medelåldern är ca 10 år. Lodjur föder ofta 2 ungar men kan har tre och ytterst sällsynt 4 ungar. Oftast dör de övertaliga ungarna så att det antal som överlever blir mellan 1 till 2 ungar per år. Med dessa antaganden kan lodjuren förlora mellan 3 - 6 % av sin population utan att populationen minskar. Denna beräkningen har gjort på Stockholms universitets populationsgenetiska institution.  
2019 fanns det enligt Viltskadecenter 202 familjegrupper i Sverige vilket motsvarar 1212 lodjur då men anser att på en familjegrupp så finns det sex gångar så många andra lodjur. Om detta stämmer skulle alltså 16,5% av alla lodjur dödas i Sverige. Detta är förödande för lodjuren. Inta bara det att lodjursstammen kommer under den nu alldeles för låga gränsen som är satt av politiker för gynnsam bevarandestatus utan också för att den alldeles för låga genetiska variation som lodjuren i Sverige redan har kommer att bli mer accentuerad. Och detta bara för att jägarna vill ha fler rådjur att döda! Det finns inget annat skäl. Lodjuren orsakar aldrig någon allvarlig skada och är helt ofarliga för människor och egendom.
Det är väl värt att påminna om att Sverige har antagit EU:s habitatdirektiv där Sverige märkligt nog för jaga i EU fridlysta rovdjur med motiveringen i art.16 §e) som lyder: "För under strängt kontrollerade förhållanden selektivtoch i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de arter som finns förtecknade i bilaga 4 (där lodjur ingår) i en begränsad mängd som fastställs av de berörda nationella myndigheterna." Hur man kan tillåta att 108 djur kan dödas med denna paragrafs lydelse är för mig en gåta. Det intressanta är också att Margot Wallström, då hon var EU kommissionär, skrev att "Det föreligger inte någon sådan anledning (alltså jakt min anm.) till undantag som nämns i punkter a) - e) enligt artikel 16 i habitatdirektivet." Detta skrev Margot Wallström då vi överklagade lodjursjakten 2001. Jag anser att Margot Wallström fortfarande har rätt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar